Hoppa till huvudinnehåll
Semester

20 viktiga frågor om semestern

Jag ska hoppa fallskärm hela min semester, säger Hanna Törnqvist, en av de anställda i turistbranschen som berättar om sina bästa semestertips i vår enkät. Vad händer om hon vrickar foton och tvingas sjukskriva sig under ledigheten? Svaret hittar du bland de 20 viktiga frågor om semestern som vi sammanställt.
Publicerad 22 mars 2006, kl 08:00

Semester handlar inte bara om att packa väskan och ge sig av hemifrån under några lata sommardagar. Semestern måste planeras och finansieras. Arbetsgivaren ska bevilja ledigheten. Och det är hög tid att ansöka om semester om du inte redan har gjort det.

Semester borde bara vara enkelt och skönt, men det finns fällor. Därför har vi sammanställt 20 frågor om semester som reder ut det viktigaste du behöver veta. Denna råkost är kryddad med bland annat initierade råd från några som arbetar med turism och med några bra tips för dig som vill semestra billigt.

1. Hur lång semester har jag laglig rätt att få?

Svar: Enligt lagen har du rätt till 25 dagars semester. Om anställningen börjar efter den 31 augusti har du ändå rätt till 5 dagars semester det året. Även om du inte tjänat in full betald semesterledighet har du normalt rätt att vara ledig i 25 dagar under semesteråret, men alltså inte rätt att få betalt för alla dagar. Du är inte tvungen att ta ut obetald semester.

2. Har jag själv rätt att bestämma hur jag tar ut semestern i sommar?

Svar: Du har rätt till 4 veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-augusti. Däremot är det arbetsgivaren som slutgiltigt bestämmer när under den perioden din ledighet ska förläggas om ni inte är överens.
 

3. Vilken semesterlön ska jag få?

Svar: När arbetsgivaren har kollektivavtal kompletteras din vanliga lön med ett semestertillägg. Semestertillägget är 0,8 procent av månadslönen per semesterdag.
För den som har provision eller annan rörlig lön är reglerna lite annorlunda. Då är
semestertillägget 0,5 procent av den sammanlagda rörliga lönedel som betalats ut under intjänandeåret 1 april till 31 mars.

Om arbetsplatsen inte har kollektivavtal så gäller semesterlagens regler. Du får då istället en semesterlön som är 12 procent av inkomsten under perioden 1 april till 31 mars, minus utbetald semesterlön.

4. Vad är semesterersättning?

Svar: Semesterersättning är ekonomisk ersättning för intjänade semesterdagar som du inte har kunnat ta ut när semesteråret är slut eller innan du slutar din anställning.

5. Vi lämnar in våra semesterönskemål redan i mars, men när måste arbetsgivaren informera mig om när jag får min semester?

Svar: Du har rätt att få besked senast två månader innan din semester ska börja.

6. Jag ska börja jobba deltid. Det blir 75 procent från och med april i år. Hur påverkar det årets semester? Blir den kortare än tidigare? Vad säger kollektivavtalet?

Svar: Att din arbetstid förändras påverkar inte antalet intjänade semesterdagar, d v s semesterns längd. När du tar ut din semester i år så bygger den på att du tjänade in den medan du arbetade heltid. Därför ska din semesterlön beräknas utifrån heltidslönen som du hade under intjänandetiden.

7. Jag har sagt upp mig och har 3 månaders uppsägningstid. Sista arbetsdagen är i maj. Kan arbetsgivaren säga att jag måste ta ut min semester?

Svar: Nej, arbetsgivaren har inte rätt att lägga ut semester under uppsägningstiden om ni inte är överens om detta. Har du redan begärt semester och fått den godkänd, så ligger den fast.

8. Har jag rätt till fler semesterdagar när jag fyllt 40 år?

Svar: Om du har ett kollektivavtal på din arbetsplats kan du har rätt till fler semesterdagar. Det beror på vad avtalet säger. I andra fall gäller semesterlagens 25 dagars semester, betalda eller obetalda. Finns det kollektivavtal så har man i vissa fall fler semesterdagar.

9. Jag började min anställning i januari har jag rätt till semester i sommar eller kan jag få förskottssemester?

Svar: Du hinner tjäna in några dagars betald semester till och med den 31 mars i år. De kan du ta ut. Du kan därutöver komma överens med arbetsgivaren om förskottssemester. Den kan vara betald eller obetald. Därför är det viktigt att göra en skriftlig överenskommelse, för att senare vet vad ni är överens om.
Du kan bli återbetalningsskyldig för din betalda förskottssemester om du slutar din anställning på egen begäran inom 5 år. Det blir du däremot inte om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Arbetsgivaren kan inte tvinga dig att ta ut obetald semester.

10. Vad är semesterår och intjänandeår?

Svar: Under perioden 1 april till och med 31 mars tjänar du in din semester, detta kallas för intjänandeåret. Perioden följer alltså inte kalenderåret.
Därefter kan du ta ut din semester under ett års tid, det kallas för semesteråret.

11. Jag har varit föräldraledig och skall börja jobba igen. Har jag rätt till någon betald semester?

Svar: Ja, 120 dagar är semesterlönegrundande, men om du är ensamstående gäller 180 dagar. Du har med andra ord rätt till 9 eller 13 betalda semesterdagar.

12. Jag vill inte ha mer än 3 veckors semester i sommar, kan jag spara resten?

Svar: Nej, man har bara rätt att spara de dagar som överstiger 20. De sparade dagarna kan sparas i upp till 5 år.

13. Om jag blir sjuk på semestern vad händer då med mina semesterdagar?

Svar: Du skall meddela arbetsgivaren som vanligt när du blir sjuk. Om du är utomlands och inte har möjlighet att ringa kan du skicka ett kort och då gäller poststämpelns datum som insjuknandedag, karensdag.
Du kommer istället att vara sjukskriven. Dina semesterdagarna finns kvar att ta ut vid ett senare tillfälle.

14. Jag vill ta ut semester i halvdagar, kan jag det?

Svar: Nej semester beräknas alltid i hela dagar.

15. Min arbetsgivare stänger i sommar, måste jag ta semester då?

Svar: Arbetsgivaren kan stänga arbetsplatsen och ska då underrätta arbetstagaren om detta i god tid. Om arbetstagaren redan har tagit ut 4 veckors semester och begärt att spara resten, och därmed inte har fler dagars semester att ta ut vid stängningen ska arbetsgivaren hålla arbetstagaren med jobb på arbetsplatsen. Om han inte kan detta måste han ändå betala lön under stängningstiden.

16. Min arbetsgivare säger att semesterersättningen ska ingå i lönen. Stämmer det?

Svar: Det är bara om anställningen omfattar högst 60 arbetstimmar och pågår i högst 3 månader som semesterersättning kan ingå i lönen. Det bör emellertid framgå av lönebesked/avtalet vilket som är lön och vilket som är semesterersättning

17. Om jag är sjuk och får ersättning från försäkringskassan, kan jag då samtidigt ta ut semester?

Svar: Nej, men om du är långtidssjuk har du rätt att få ut semesterersättning för de semesterdagar som du tjänat in och inte kunnat ta ut under semesteråret. Detta ska inte påverka din sjukpenning.

18. Vad händer med mina sparade semesterdagar om min anställning upphör? Vad händer med semesterdagarna som jag inte hinner med att ta ut?

Svar: Du får semesterersättning för sparade och intjänade dagar som du inte kan ta ut. Denna ersättning ska arbetsgivaren betala ut senast månaden efter att du slutat din anställning.

19. Jag är långtidssjukskriven, tjänar jag in någon semester då?

Svar: Ja, sjukledighet är semesterlönegrundande frånvaro under maximalt 180 dagar per intjänandeår under 2 år.

20. Är uppsägningstiden semesterlönegrundande?

Svar: Ja, det är hela anställningstiden som räknas.

Semester

Röda dagar 2024 – då ska du ta långledigt

Vill du maxa din ledighet 2024? Här är alla röda dagar och helgdagar nästa år – som är fler än 2023. Läs om när det är smartast att ta ledigt för att få så många långhelger som möjligt.
David Österberg Publicerad 2 november 2023, kl 06:01
Hand vrider klossar med texten 2023 till 2024.
Med lite planering kan du få långledigt vid helgdagar 2024. Foto: TT

2024 har fler röda dagar och helgaftnar på vardagar än 2023. Elva av de här lediga dagarna infaller på en vardag jämfört med nio dagar 2023.

Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgafton är en dag före allmän helgdag, till exempel skärtorsdagen, då vissa är lediga eller jobbar halvdag, medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.

Om du planerar smart och tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa dina röda dagar 2024 och få ut fler långhelger. Till exempel vid nationaldagen i juni och julen 2024. Med bara tre semesterdagar vid julen kan du vara ledig nästan två veckor.

 

Röda dagar 2024

1 januari (måndag) Nyårsdagen

6 januari (lördag) Trettondagen

29 mars (fredag) Långfredagen

31 mars (söndag) Påskdagen

1 april (måndag) Annandag påsk

1 maj (onsdag) Första maj

9 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag

19 maj (söndag) Pingstdagen

6 juni (torsdag) Sveriges nationaldag

21 juni (fredag) Midsommarafton

22 juni (lördag) Midsommardagen

2 november (lördag) Alla helgons dag

24 december (tisdag) Julafton

25 december (onsdag) Juldagen

26 december (torsdag) Annandag jul

31 december (tisdag) Nyårsafton

 

Maxa ledigheten så här

Påsken

Påsken infaller tidigt i år. Skärtorsdagen är den 28 mars. Du kan välja mellan att ta ledigt fyra dagar före eller efter påsken och få ut tio lata dagar: den 23 mars till 1 april eller 29 mars till 7 april.

Första maj

Ta ledigt torsdagen den 2 maj och fredagen den 3 maj och få fem härliga dagar när våren är som vackrast. En del jobbar dessutom halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april och då blir ledigheten extra lång.

Kristi himmelsfärd

Ta ledigt fredagen den 10 maj, efter Kristi himmelfärdsdag, och ta fyra dagars helg 9-12 maj.

Nationaldagen

Ta ledigt fredagen den 7 juni och få fyra dagars helg 6-9 juni.

Julen

Julen 2024 är betydligt bättre än julen 2023, ur ett ledighetsperspektiv. Med hjälp av bara tre semesterdagar kan du få 12 lediga dagar. Ta semester den 23, 27 och 30 december så kan du vara ledig 21 december till 1 januari.