Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

80 000 om året att tjäna på kollektivavtal

I höst ska TCO-facken satsa extra på att informera om fördelarna med kollektivavtal. Den som omfattas av ett sådant tjänar i genomsnitt 80 000 kronor per år på det, enligt Unionens beräkningar.
Anita Täpp Publicerad 27 april 2009, kl 09:03

Den som har ett kollektivavtal på arbetsplatsen har ett bättre försäkringsskydd än de flesta andra. För den som exempelvis drabbas av en arbetsskada eller blir långtidssjuk kan det ha stor ekonomisk betydelse.

Om det finns kollektivavtal på jobbet får man också tjänstepensionen ITP och då också möjlighet till en lägre förvaltningsavgift, vilket kan få stor betydelse för pensionen.

Men de här fördelarna känner alldeles för få anställda till anser TCO-facken som därför beslutat göra en extra satsning på att informera om kollektivavtalet med start i höst.

Innan dess ska också 1 000 "ambassadörer" rekryteras som efter utbildning ska kunna förklara vad ett kollektivavtal ger på ett enkelt och lättförståeligt sätt.
- Ambassadörerna ska bli våra experter på kollektivavtalets fördelar för individen och tanken är att de ska sprida ringar på vattnet, säger Elsa Saboonchi, chef för TCO-fackens gemensamma förändringsarbete inom FacketFörändras.nu, där initiativet till informationssatsningen tagits.

För att man tydligt ska kunna visa på vilka ekonomiska fördelar kollektivavtalet ger har Unionen gjort beräkningar utifrån sex fiktiva anställda.

Ett exempel är den 25-åriga restaurangchefen "Ulrica" med en månadslön på 28 103 kronor. Hon tjänar 84 044 kronor per år på att omfattas av ett kollektivavtal. Då ingår hennes löneökning liksom övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid plus värdet av de försäkringar och den tjänstepension som hon har.

Ett annat exempel är den 34-åriga IT-chefen "Cecilia" med en månadslön på 45 187 kronor. Hon tjänar årligen 228 771 kronor på den högre lön, löneökning, extra semesterdagar och/eller semesterersättning samt föräldralön som hon får plus värdet av försäkringar och den tjänstepension hon har i och med att hon omfattas av ett kollektivavtal.

Unionen har också gjort en jämförelse mellan två 25-åriga kvinnor, med samma lön och anställningsförhållanden i övrigt, där den kvinna som har kollektivavtal och därmed tjänstepensionen ITP får 420 000 kronor mer i pension än den kvinna som inte omfattas av ett kollektivavtal.

Det trots att arbetsgivaren i exemplet betalar in samma pensionspremier. Förklaringen ligger i de lägre förvaltningsavgifter för tjänstepensionen ITP som kvinnan  med kollektivavtal har.
- Om man vet om att kollektivavtalet är värt i genomsnitt cirka 80 000 kronor per år för den enskilde blir det inte lika lätt för arbetsgivare utan avtal att lura anställda genom att säga att "Ni får samma lön som de som har kollektivavtal", säger Gunilla Bäcklund på Unionen.

- Sedan ska man inte heller glömma bort de mjuka värden som kollektivavtalet ger. Som att man då har rätt till insyn och medbestämmande på arbetsplatsen.  

Fakta

Läs mer om kollektivavtalet och se fler exempel på vad det kan betyda ekonomiskt för olika individer på Unionens hemsida

Bra information, med möjlighet till mer detaljerade uppgifter, om vad ett kollektivavtal kan betyda för ekonomin om du exempelvis får barn, blir arbetsskadad eller långtidssjuk får du också på PTK:s hemsida

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.