Bättre skydd för individen i nya telekomavtalet

2012-05-21 Precis som tidigare är också det nya telekomavtalet ett processlöneavtal utan pott att fördela, och utan individgaranti. Men den här gången med större krav på lönesamtal och åtgärdsplaner för dem som får låga lönehöjningar.

Redan förra telekomavtalet var ett processavtal. Långt ifrån alla medlemmar var nöjda, särskilt gällde det dem som fick ingen eller en liten löneökning. I stället för att gå tillbaka till ett traditionellt avtal med en bestämd pott att fördela och en minsta garanterad löneökning för var och en kom Unionen och arbetsgivarna överens om att fortsätta på den inslagna vägen. Men nu med större krav på ett lönesamtalet.

- Det individuella samtalet ska vara en dialog. Syftet är att medlemmarna ska kunna påverka sin lön, säger Mardjan Dubois, avtalsansvarig ombudsman på Unionen.

- Chefen ska också kunna motivera den nya lönen, och får man ingen eller en dålig löneutveckling har man rätt till en åtgärdsplan.

I praktiken ska det dock vara få anställda som är i behov av åtgärdsplan. För att "nollas" ska man ha presterat väldigt dåligt.

Medlemmar som saknar klubb har fått ett extra stöd i avtalet. Kommer de inte överens med chefen under lönesamtalet har Unionens regionkontor 14 dagar på sig att begära förhandling med arbetsgivaren.

Avtalet är på samma nivå som Unionens tidigare träffade avtal. Kommer fack och arbetsgivare inte överens lokalt finns en så kallad stupstock på 2,6 procent.

Dessutom ska de 0,2 procenten som avsattes till kompetensutveckling i förra avtalsrörelsen betalas ut på något sätt. Kommer man inte överens här får varje medlem 0,2 procents löneökning i stället.