Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Orättvis lag drabbar fackligt aktiva

Personer som haft fackliga uppdrag kan förlora ekonomiskt om de blir arbetslösa. Det vet Thomas Ackelid, som inte får full a-kassa. Men nu väntas regeringen föreslå en lagändring.
Anita Täpp Publicerad 11 oktober 2017, kl 10:25
Fredrik Stehn
Besviken. Thomas Ackelid går miste om 2 000 kronor i månaden. Men tänker fortsätta att slåss mot systemet i rätten. Fredrik Stehn

Unionen har tillsammans med andra fackförbund länge försökt få till stånd en ändring av lagen som gör att den som blir arbetslös och har varit fackligt aktiv kan få lägre a-kassa. Och nu ser en lagändring ut att komma.

– Det är en jätteviktig demokratifråga. Det vi vill se är att allt arbete som förtroendevalda lägger ned ska likställas med vanligt arbete ur arbetslöshetsförsäkringens perspektiv, säger Marina Åman, Unionens andre vice ordförande, apropå regeringens besked.

En som drabbats av orättvisan är Thomas Ackelid. När han blev arbetslös kände han sig trygg med att han skulle få ut 80 procent av sin lön från a-kassan och Unionens inkomstförsäkring. Men ersättningen blev lägre, på grund av hans förtroendeuppdrag.

Thomas Ackelid har varit fackligt och politiskt aktiv i många år. Senast som ledamot i Eskilstunas barn- och utbildningsnämnd liksom i Unionens regionstyrelse i Mälardalen.

Under förra året la han ner fyra timmar i veckan på sina förtroendeuppdrag, vid sidan av sitt arbete som verksamhetschef på företaget Dynama kompetensutveckling. För den tid som han och andra förtroendevalda är borta från arbetet betalar arbetsgivaren ingen lön. I stället ger exempelvis kommuner och fackförbund ersättning för förlorad arbetsinkomst. Vilket också Thomas Ackelid har fått.

Vi kan inte ha ett system där man förlorar ekonomiskt på att engagera sig

När han i våras blev av med jobbet räknade han med att få 80% av sin lön i 150 dagar. Nu vet han bättre. Det visade sig att a-kassan – i de flesta fall – inte räknar med den ersättning som förtroendevalda får när de utför sina uppdrag. Och när a-kassan blir lägre blir ersättningen från inkomstförsäkringen också det.

I Thomas Ackelids fall betyder det att han tappar runt 2 000 kronor netto i månaden.

– Visst svider det ekonomiskt. Men det värsta är ändå den demokratiska aspekten av det här. Reglerna innebär ju att man förlorar pengar om man har varit förtroendevald innan man blir arbetslös. Om det blir allmänt känt så blir det naturligtvis också svårare att få folk att engagera sig fackligt och politiskt.

Varför likställer då inte a-kassan den inkomst man får i ersättning för sitt förtroendeuppdrag med arbetsinkomst? Enligt Jeanette Mandl på Unionens a-kassa beror det på att det inte finns några regler om förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen.

– Det här är ett område som helt styrs utifrån rättspraxis. Och då måste vi göra bedömningar utifrån varje enskilt fall, där utgångspunkten är att förtroendeuppdragen inte är förvärvsarbete som kan ligga till grund för a-kasseersättningen, även om vi i vissa fall bedömer att det fackliga uppdraget är så likt ett förvärvsarbete att man kan räkna med full ersättning. Så ser rättspraxis ut.

Jeanette Mandl är glad över den aviserade lagändringen. Enligt vad hon vet kommer a-kassorna att få ett regelverk från den 1 april 2018. Exakt vad det kommer att innebära är ännu oklart. Frågan bereds nu i regeringskansliet.

– Det är en rad förändringar på gång vad gäller förtroendevalda, inklusive deras rätt till a-kasseersättning. Regeringen lägger fram sin proposition senare i höst, säger Natali Sial, presskommunikatör hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Marina Åman på Unionen menar att det är hög tid för lagändringen.

– Hela vårt samhälle bygger på att människor engagerar sig. Vi har till och med en lagstadgad rätt att göra det. Vi kan inte ha ett system som gör att man förlorar ekonomiskt på att engagera sig i det som är bra för Sverige. Så det är jättebra om det äntligen blir en förändring av det här nu.

Under tiden som politikerna arbetar med sitt förslag till en proposition fortsätter Thomas Ackelid sin kamp för att han själv, liksom andra förtroendevalda, inte ska förlora ekonomiskt på att ta politiska och fackliga uppdrag.

Efter att ha begärt omprövning av a-kassans beslut, men fått samma negativa besked igen, har han nu överklagat till förvaltningsrätten. Han är även beredd att gå vidare till kammarrätten.

SÅ FUNKAR LAGEN I DAG

➧Lagen ger rätt till betald ledighet för uppdrag på den egna arbetsplatsen. Syftet med denna lag är att stödja och möjliggöra lokal facklig verksamhet. Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen har man enligt förtroendemannalagen rätt till ledighet för fackligt uppdrag. Vid obetald ledighet väljer en del fackförbund att kompensera den förtroendevalda för inkomstförlusten. Enligt regeringsformen och kommunallagen har arbetstagare också rätt till ledighet för vissa politiska uppdrag.

A-kassa

Utför samhällstjänst – hamnade i limbo hos a-kassan

Mikael Joelsson utför eftersök på vilt på lediga timmar. Efter en uppsägning var han utan pengar i tre månader innan Unionens a-kassa godkände hans bisyssla.
Lina Björk Publicerad 17 maj 2024, kl 06:01
Mikael Joelsson till vänster. Till höger varningsflagga för vilt.
Det är polisen som ger uppdraget om eftersök på vilt. Men de ger inte ut något arbetsgivarintyg, vilket blev ett bekymmer när Mikael Joelsson skulle söka a-kassa. Foto: Pontus Lundahl/TT

Hur många trafikolyckor inträffar varje år och hur många kommer du att åka ut på? En omöjlig ekvation att svara på för Mikael Joelsson som sysslat med eftersök på vilt i många år. 

– Enkelt uttryck har jag jour 365 dagar om året och 24 timmar om dygnet. Men hur många olyckor jag kommer att åka ut på går inte att svara på, säger han. 

I början av året blev Mikael Joelsson uppsagd från sitt jobb på grund av arbetsbrist. Samma vecka sökte han ersättning från Unionens a-kassa, men när han skulle fylla i blanketterna tog det stopp – av fler orsaker. För det första ville kassan att han skulle fylla i sina bisysslor och hur många timmar han ägnar sig åt dem. För det andra ville de ha ett arbetsgivarintyg från hans arbetsgivare där bisysslorna utfördes. 

 

På uppdrag av polisen

Att utföra eftersök på vilt som blivit påkörda i trafiken är en samhällstjänst på uppdrag av Polisen, som ger tillstånd. Men personen som utför eftersöket är inte anställd av polisen utan arvoderas utifrån varje uppdrag och polisen kan därför inte utföra något arbetsgivarintyg. 

Utan intyg och uppskattade timmar blev det tvärnit för Mikael Joelsson. 

– Den dokumentation a-kassan vill att jag ska fylla i stämmer inte överens med min verklighet. Om jag uppskattar arbetade timmar mellan tummen och pekfingret ska jag sedan längst ned i dokumentet bekräfta att alla uppgifter jag lämnat är sanningsenliga. Det kan jag inte. Det skulle vara falskt intygande, säger han. 

Mikael Joelsson väntade på ersättning från Unionens a-kassa i sammanlagt tre månader. När han kontaktade kassan fick han besked att hans ärende var under granskning, eftersom det var så speciellt.  

– Jag hamnade i limbo. Jag försöker verkligen att göra rätt men blir straffad av det på grund av ett systemfel. Den extrauppgift jag tagit på mig i form av eftersöket har känts behjärtansvärt, men nu vet jag inte om jag kommer fortsätta, säger han. 

 

Eftersök ingen bisyssla

Det är möjligt att ha ett extraarbete som inte påverkar din ersättning från a-kassan. Men då finns en del saker att ta hänsyn till. Exempelvis får inkomsterna inte överstiga 3 060 kronor per vecka, det ska vara skilt från ditt huvudsakliga arbete och får inte hindra dig från att söka eller ta ett nytt heltidsarbete. I Mikael Joelssons fall bedömde man till slut att eftersöket på vilt inte utgjorde något hinder för honom att söka nytt jobb. 

Anna-Lena Leksell, som är försäkringsansvarig för Unionens a-kassa förklarar att kassan till slut kom fram till att eftersök av vilt inte är att betrakta som förvärvsarbete över huvud taget och att det därför inte ens är att bedöma som en bisyssla. 

Vi har alltså inte godkänt uppdraget som bisyssla utan den sökande har själv att bedöma om uppdraget hindrar från att ta ett arbete.

Extraarbete- vad gäller? 

Anställning utöver ditt huvudsakliga jobb: 

  • Du ska ha haft extraarbetet i minst 12 månader vid sidan om ditt heltidsarbete
  • Inkomsten från extraarbetet får inte överstiga 3060 per vecka.
  • Det får inte hindra dig från att söka eller ta ett nytt heltidsjobb.
  • Måste gå att hålla isär från ditt huvudsakliga arbete. 

Volontärarbete

  • Om du jobbar ideellt eller som volontär ska det inte påverka din rätt till ersättning från a-kassan. Undantaget är om du lägger så mycket tid på ditt ideella uppdrag att det hindrar dig från att söka nya jobb. 

Eget företag

Om du har ett eget företag vid sidan om en heltidsanställning kan det bli godkänt som extraarbete om: 

  • Du ska ha haft företaget i minst 12 månader smatidigt som du jobbat heltid
  • Företaget ska inte hindra dig från att söka och ta ett heltidsjobb
  • Om du tjänar mer än 3060 kronor per vecka dras det överskjutande beloppet av från din ersättning. 

Deltidsjobb och företag
Om du har kombinerat deltidsarbete med ett eget företag måste dessa krav vara uppfyllda: 

  • Du ska ha varit anställd minst 17 timmar per vecka
  • Du ska ha jobbat högst tio timmar i veckan i företaget.
  •  Du ska ha haft din deltidsanställning minst paralellt emd företaget i minst sex månader
  • Veckoinkomsten från företaget får inte överstiga 3600 kronor

    Källa: Unionens a-kassa