Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

ABB tvingas backa om drogtester

Det är inte okej att skicka hem personer utan lön om de vägrar drogtester genom topsning. Det blev klart vid de centrala förhandlingarna om testerna på ABB.
Niklas Hallstedt Publicerad

I sex månaders tid har ABB i Ludvika drivit ett pilotprojekt där det ingår slumpvisa drogtester. Under den tiden har ett antal anställda vägrat topsning, varpå de skickats hem med lön under tre dagar. Nu ville företaget inte längre betala. Framöver skulle man bli hemskickad utan lön, var budskapet.

De tre facken, Unionen, IF Metall och Sveriges Ingenjörer, drev frågan till centrala förhandlingar och fick rätt.

- De tolkade det till vår fördel. Teknikarbetsgivarna sa klart och tydligt att det inte fanns något stöd för något sådant i avtal och lag, säger Anders Eliasson, som är ordförande för Sveriges Ingenjörer på ABB Ludvika Power Products.

Enligt Anders Eliasson är anledningen till att anställda inte vill låta sig topsas integritetsskäl. Vid topsning lämnar man, till skillnad från vid ett urinprov, även ifrån sig dna. Ur ett dna-prov går det att plocka information bland annat om risk för sjukdomar.

- Man känner obehag i att utlämna detta. Vi vet ju inte själva vilket dna vi har. Vad händer i framtiden, framförallt med de efterkommande, kan de bli blockerade på något sätt? I värsta fall kan det ju vara så att arbetsgivaren börjar titta på sådant här.

ABB:s ursprungliga avsikt har från början varit att drogtesterna ska bli verklighet på företaget i hela Sverige. De förhandlingarna återstår.

- Vi ska inte ha droger på arbetsplatsen, men inte till vilket pris som helst, säger Anders Eliasson som påpekar att det inte finns något som tyder på att problemet är särskilt omfattande på företaget.

- Under provtiden har en enda person fastnat för att ha använt narkotiska preparat, och det visade sig att han hade medicinska skäl.

Unionen på ABB i Ludvika vill i dagsläget inte kommentera den centrala förhandlingen om topsningen.

- Vi för en diskussion med ABB om hur man ska skapa en säker och trygg arbetsplats, där man ser till individen, säger Unionens klubbordförande Jonas Häggman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.