Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

AD avgör strejkrätt för flexpension

Unionen och Sveriges Ingenjörer vill att Arbetsdomstolen slutgiltigt avgör om det är tillåtet att strejka för flexpension. Skulle utslaget bli negativt kan det bli aktuellt att säga upp avtalet för tjänstepensionen ITP.
Niklas Hallstedt Publicerad
Unionen
Konflikt är inte den enda vägen att för att få igenom flexpensionen, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt. Unionen

På fredagen vände sig de båda fackförbunden till Arbetsdomstolen, AD, för att meddela att de vill ha en prövning av frågan om strejkrätten. Då har det gått nästan två månader sedan AD stoppade den planerade strejken som bland annat skulle ha slagit mot företag som SVT, Bilprovningen och stora teknikkonsulter.

- Ja, vi fortsätter tvisten, vi räds inte en prövning i AD, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

- Vi stänger inte någon annan väg genom att fortsätta, det finns inget som talar för att det skulle vara en nackdel för oss att göra det.

I april konstaterade AD att flexpensionen hör hemma inom tjänstepensionen ITP som omfattar alla privatanställda tjänstemän som jobbar på företag med kollektivavtal. Om det är tillåtet eller ej att strejka för att få igenom flexpension i de ordinarie avtalsförhandlingarna hänger därför på ITP-avtalet som slutits mellan centralorganisationerna PTK och Svenskt Näringsliv. Tillåter det strejk eller råder det fredsplikt? Eller annorlunda uttryckt: måste ITP-avtalet sägas upp för att strejk ska vara okej. På den punkten är avtalet oklart. Därför kunde AD i april inte slå fast att en strejk faktiskt skulle vara laglig.

För facken brådskar det med ett avgörande, nästa avtalsrörelse väntar runt hörnet och inleds redan under hösten. Säger AD nej till möjligheten att strejka måste de ha en annan strategi färdig för att driva igenom flexpensionen.

- Det här är inte enda vägen att säkerställa flexpensionen. Vi diskuterar och överväger andra lösningar parallellt, säger Martin Wästfelt.

En lösning som står till buds är då att säga upp ITP-avtalet. Men det är ett beslut som måste tas i PTK, och det skulle kunna innebära risker. Säger man upp ett avtal kan man aldrig vara säker på vad man får i stället. I sämsta fall skulle det kunna leda till att de framtida pensionerna försämras. En annan väg kan vara att tvärtom tydligt frigöra flexpensionen från ITP. Därmed skulle flexpensionen inte omfattas av fredsplikt i ITP-avtalet.

- Det finns alltid risker. Men vi känner i alla fall inte att vi äventyrar målet att få igenom flexpensionen för alla våra medlemmar genom att driva tvisten vidare. Frågan är viktig både för oss och övriga parter på arbetsmarknaden, dessutom vill vi ha ett yttrande från parterna som träffat ITP-avtalet, PTK och Svenskt Näringsliv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.