Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Alla vinner på volontäruppdrag på arbetstid

Plocka skräp eller cykla med pensionärer på arbetstid? Flera företag har insett värdet av att erbjuda sina medarbetare att engagera sig ideellt.
Johanna Rovira Publicerad 2 maj 2022, kl 08:28
Man som skjutsar två äldre på specialbyggd cykel
Cykling utan ålder går ut på att frivilliga cyklister tar med personer från äldreboenden ut på cykelturer på specialbyggda flakcyklar. Cykling utan ålder har verksamhet i 42 svenska kommuner. Foto: Emma Franzén

Kriget i Ukraina har ökat intresset för solidaritet och engagemang. Men det finns företag som redan tidigare insett värdet av ideellt arbete och uppmanat sina anställda att göra något gott för andra på betald arbetstid. På Astra Zeneca har till exempel alla medarbetare möjlighet att ägna en arbetsdag om året åt något behjärtansvärt volontäruppdrag med bibehållen lön.

Malin Claesson, kvalitetschef på Astra Zeneca i Södertälje, läste ett inlägg på företagets intranät om möjligheten att arbeta som volontär. Hon nappade på chansen och anmälde hela sitt team till att plocka skräp i somras.

– På Astra Zeneca finns stort fokus på både hållbarhetsarbete och miljöfrågor. Nedskräpning är ett stort problem och min ledningsgrupp ville göra en insats för miljön, säger hon.

Två bilder. En på burkar som plockas i sopsäck. Den andra på folk i munskydd
Skräpplockning blev teamwork på Astra Zeneca. Foto: Colourbox/Privat

Plockade skräp

Hon drog i väg med fyra medarbetare, ett gäng sopsäckar och ägnade en knapp dag åt att hjälpa organisationen Håll Sverige rent att göra åtminstone Södertälje renare.

– Vi gjorde det som en gemensam aktivitet. Det var en stor energi i teamet när vi kom tillbaka. Man lär känna varandra på ett annat sätt när man plockar skräp.

Enligt Malin Claesson var det inga sura miner.

– Jag fick positiv feedback från hela teamet efteråt. Som chef vill jag bidra till en bra arbetsplats och det finns flera vinster med att bidra och göra insatser för andra. Det är en teamaktivitet som samtidigt skapade stolthet över att man jobbar på ett företag som erbjuder de här möjligheterna.

Skräpplockningen gav Malin Claesson blodad tand. I år har hon anmält sig själv till ett integrationsprojekt via Volontärbyrån – en virtuell kompisträff där hon blir matchad med en nyanländ.

– Jag ser verkligen fram emot det. Och jag kan absolut tänka mig att ta mig an nya aktiviteter på min fritid också, säger hon.

På it-företaget Salesforce i Stockholm har alla 230 medarbetare 56 timmar som de kan ägna åt välgörande ändamål. Även här är volontärarbetet frivilligt, men det rekommenderas starkt att man nyttjar sin förmån, enligt Ingrid Ågren, koordinator för volontärarbetet på Salesforce.

– Vi hade precis inlett ett samarbete med Cykling utan ålder när pandemin kom, så det gick i stöpet. Vår förhoppning är att vi ska komma i gång med det nu i vår. Under pandemin såg vi till att göra saker utomhus, städade stränder till exempel, säger Ingrid Ågren.

Tre dagar på Massive

På spelföretaget Massive Entertaiment i Malmö har alla anställda tre arbetsdagar som de kan utnyttja för att ge sina medmänniskor en hjälpande hand. Volontärarbetet kan handla om i princip vad som helst, gärna miljörelaterat, men inte politiskt eller religiöst. Därmed inte sagt att man inte får engagera sig i ideella organisationer som har en religiös grund – tvärtom är till exempel Stadsmissionen i Malmö en av de frivilligorganisationer man har ett nära samarbete med.

– Vi har som praxis att om någon vill göra en insats så kollar vi upp ändamålet. Men oftast är vi väldigt flexibla, säger Karolina Lundin, ansvarig för CSR (företags samhällsansvar) på Massive.

Precis i pandemins början cyklade hon själv och andra medarbetare ut med matpåsar till familjer som av rädsla för smitta eller andra orsaker inte kunde ta sig till Stadsmissionen för att hämta sin matkasse.

– Vi har också medarbetare som hjälpt till i värmestugor och jobbat i soppkök under vintern. Volontärarbete är något vi trycker mycket på inom Massive. Det bidrar till ökat välmående att få engagera sig i frågor man tycker är viktiga. Dessutom är jag personligen helt övertygad om att det bidrar till ökad produktion. Jag tänker att det är någon slags självförverkligande att göra något annat, något utöver det vanliga jobbet.

Volontärinsatserna är precis som friskvårdsbidraget en helt frivillig anställningsförmån, men sedan kriget i Ukraina har intresset för att hjälpa till stegrats, enligt Linda Malmgren, kommunikationschef på Massive.

– Det är helt otroligt att se den uppslutning som varit bland personalen. Folk är villiga att öppna upp sina hem och redan efter några dagar hade vi samlat ihop skor, täcken, hygienprodukter som ska skickas till gränsen, säger hon.

Massives ägare, Ubisoft, har två kontor i Ukraina och har också ställt upp med resurser och pengar och räknar inte av tiden medarbetarna på Massive lägger på hjälparbetet till Ukraina.

Volontärbyrån märker ökat intresse

Volontärbyråns idé är att göra det enklare

Anna Snell
Anna Snell Foto: Filippa Markai

för personer som vill engagera sig ideellt och förmedla kontakter mellan dessa och frivilligorganisationer. Anna Snell, pressansvarig på Volontärbyrån, upplevde ett ökat intresse bland företag för att hitta volontäruppdrag åt sina anställda att jobba med på arbetstid.

– Att erbjuda volontärarbete som anställningsförmån är något alla tjänar på. Det handlar både om att företaget vill ge något tillbaka till samhället och att på ett konkret sätt visa företagets värderingar och locka till sig talanger. Vi vet att det blir allt viktigare framför allt bland yngre, att jobba på företag som delar ens värderingar, säger hon.

En vecka efter att kriget i Ukraina utbröt hade allmänhetens intresse för att engagera sig ökat enormt och besöken på Volontärbyråns sajt fyrdubblats, enligt Anna Snell. Fler förtag än vanligt har också hört av sig och vill veta hur de och deras medarbetare kan bidra.

– Ännu finns det inte många konkreta uppdrag på vår sajt, men det gäller att hålla engagemanget vid liv, för behoven kvarstår långt efter den akuta krisen, säger Anna Snell.

Arbetsmiljö

Ebba basar över Eurovision i Malmö

Tredje gången för Malmö, sjunde för Sverige och 68:e upplagan av Eurovision Song Contest. Ebba Adielsson, exekutiv producent, är laddad inför för världens största musiktävling.
Petra Rendik Publicerad 8 maj 2024, kl 06:06
Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest i Malmö.
Spänd men förväntansfull. Så beskriver Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest 2024 i Malmö, stämningsläget inför musiktävlingen. Foro: Peter Knutson.

Vad var första känslan när Loreen vann Eurovision och Sverige skulle arrangera tävlingen 2024?

– Skräckblandad förtjusning. En förtjusning över att Loreen blev historisk som enda svensk och första kvinna att vinna tävlingen två gånger. Och över att Sverige vann för sjunde gången. Känslan var ”jättekul”, men också ”hur ska vi få ihop det på ett år?” Jag har aldrig jobbat med Eurovision men hört att när man tar över stafettpinnen brukar Eurovisionchefen säga ”you are already too late”.

Är du nervös?

– Jag är spänd inför uppdraget. Det finns en enorm förväntan på Sverige eftersom det blev så bra när vi producerade 2013 och 2016. Men jag är inte ensam. Det här är kanske det största grupparbetet som någonsin görs och jag har det absolut bästa teamet omkring mig. Personer med stor kompetens, flera har gjort det här tidigare. Jag kunde inte ha fått bättre medarbetare.

Vad är roligast med uppdraget?

– På SVT Nöje har jag varit övergripande programchef för ett 40-tal titlar. Nu får jag vara mer operativ för en enda gigantisk grej. Det är roligt, men också ett stort ansvar. Det är speciellt att få producera världens äldsta musiktävling som har funnits sedan 1956. Då handlade det mycket om att ena ett sargat Europa efter kriget. Det högre syftet med programmet finns kvar än i dag.

Vad är svårast?

– Att det är så ont om tid. Vi ska bygga en hel organisation och ta in många människor som ska hitta sin roll. Och det måste ske i rätt ordning, annars kan det bli en dominoeffekt. Dessutom ska vi hålla produktionen inom en rimlig budget.

Eurovision lär kosta 125 miljoner kronor – samtidigt ska SVT spara 200 miljoner.

– Summan kan slås ut över flera år och programmet ska sändas i väldigt många länder och ses av över 170 miljoner tittare. Det är kostsamt, men vi försöker hitta smarta och hållbara ekonomiska lösningar.

Ditt eget bästa Eurovisionminne?

– England i våras. På min ena sida hade jag Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson, på den andra en fotbollsspelare från Liverpool. Och så vinner Loreen!

EBBA ADIELSSON

GÖR: Exekutiv producent och ytterst ansvarig för Eurovision Song Contest i Malmö 2024.

ÅLDER: 52.

KARRIÄR: Programchef på SVT Nöje sedan 2019, en roll hon tillfälligt klivit av inför Eurovision. Studier vid Lunds universitet och i New York. Jobbat i flera år som redaktör och producent på produktionsbolag som Strix och Jarowskij. Exekutiv producent på TV4 och SVT Nöje.