Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Allt fler anställda stäms för lojalitetsbrott

Tre tidigare anställda på ett logistikföretag krävs på över 11 miljoner i skadestånd. Beloppet är högre än vanligt, men utvecklingen är tydlig: stämningar för brott mot lojalitetsplikten blir allt vanligare.
Niklas Hallstedt Publicerad 24 augusti 2016, kl 07:47
Claudio Bresciani / TT
De flesta rättstvisterna om lojalitetsplikt slutar i förlikning, men i vissa fall tvingas arbetstagare betala miljonbelopp. Claudio Bresciani / TT

De tre personerna hade redan under sin tidigare anställning förberett en konkurrerande verksamhet, enligt stämningen. De påstås dessutom ha konkurrerat med arbetsgivaren genom ett nybildat bolag.

Det här är en typ av mål som blivit allt vanligare, bekräftar Unionens chefsjurist Martin Wästfelt enligt vilken det ofta handlar om en mix av tre komponenter som de anställda anklagas för: brott mot lojalitetsplikten, att de röjt företagshemligheter och att de ska ha struntat i sina konkurrensklausuler.

Läs mer: Oskäliga avtal ökar 

– Helt klart har det ökat. Det har skett en viss juridifiering på arbetsmarknaden, företagen använder oftare rättsliga vapen för att sätta anställda på plats. Det är olyckligt och riskerar att skada verksamheten genom att göra anställda mindre kreativa, säger Martin Wästfelt som också menar att det faktum att de anställdas kunskap blivit allt viktigare spelar in.

En typsituation är när några anställda startar eget och den tidigare arbetsgivaren hävdar att de utnyttjat exempelvis kundregister.

– I vissa delar handlar det nog om okunskap hos arbetstagare i Sverige. Man tror att man är mer fredad än man är.

Ofta slutar rättstvisterna i förlikningar. I de fall där arbetstagare dömts att betala skadestånd handlar det ofta om hundratusentals kronor, i några fall rör det sig om miljonbelopp.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.