Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anställningstryggheten minskar i kristider

Turordningsreglerna i las är stelbenta, hörs det ofta från arbetsgivarhåll. Men i verkligheten existerar inte skyddet längre – och i synnerhet inte i kristider, enligt forskning från Örebro universitet.
Ola Rennstam Publicerad 1 juli 2014, kl 07:55

Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las, har urholkats och tvärtemot vad många tror så ger reglerna inte längre det skydd för lång anställning och mot godtycke som en gång var syftet med dem. Det hävdar Catharina Calleman, professor i arbetsrätt vid Örebro universitet.

Utvecklingen med allt mer tandlös lagstiftning har skett under lång tid men har blivit extra tydlig under de senaste årens ekonomiska kris. Det visar Catharina Callemans forskning där hon undersökt hur reglerna om uppsägning på grund av arbetsbrist har tillämpats under den ekomoniska krisen 2008 till 2010.

Hennes granskning av Arbetsdomstolens domar visar att arbetsgivarna fick stort genomslag i rätten.  Av tio domar om uppsägningar på grund av arbetsbrist var åtta till arbetsgivarens fördel under krisåren. Under åren 2005 till 2007 hade de vunnit sex av tio mål.

- Jag tror att det är en långsiktig utveckling med allt större rörlighet och individualisering av arbetsguppgifter och kompetenser. Orsakerna har framför allt sin grund i förändringen i ekonomin och i företagen. Det är ekonomins nya organisering som gör det möjligt med omorgansationer, omplaceringar och utlokalseringeringar och att anlita bemanningsföretag, säger hon.

Debatten om anställningsskyddet förs utifrån okunnighet om hur trygghetsreglerna används, anser Catharina Calleman. Myterna om las, som att det är svårt för en arbetsgivare att göra sig av med folk stämmer inte. I realiteten är anställningsskyddet svagt i Sverige.

- Jag är upprörd över att debatten förs felaktigt. Svenska Näringsliv sprider myter som att man går efter anställningstid och ålder. Det gör att folk tror att när ett företag väl anställt någon så måste man behålla den personen hela livet och att det är stelbenta turordningsregler som gör att arbetsgivare inte vågar anställa, säger hon.

- Att man går efter anställningstid och ålder existerar endast på arbetsplatser där det jobbar många personer med samma kompetens och som utför samma arbetsuppgifter. Det finns inte så många sådana arbetsplatser kvar idag.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."