Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

"Arbetsförmedlingen har spelat ut sin roll"

Arbetsförmedlingen har spelat ut sin roll. Det anser Annelie Ericson som haft kontakt med myndigheten under två perioder av arbetslöshet.
Lina Björk Publicerad 7 april 2014, kl 09:49
Jonas Eriksson
Annelie Ericson har inte haft någon nytta av Arbetsförmedlingens hjälp. Jobbsökandet sköter hon hellre på egen hand. Jonas Eriksson

Den första arbetslösheten var efter en konkurs och den andra då ett föräldravikariat avslutades. Hon har hunnit söka flera hundra jobb och kommit på många intervjuer, men ännu har det inte blivit något napp.

– Första gången jag kom i kontakt med myndigheten så tänkte jag lite naivt att de förmedlar jobb och förmodligen har ett antal på lager. Nu har jag förstått att det handlar mer om att rapportera och följa upp vad jag gör. Det är kränkande.

Jag lärde mig att man alltid ska tacka ja till vatten.

Annelie Ericson har en handlingsplan och måste gå till Arbetsförmedlingen en gång varje månad. Sedan slutet av förra året måste hon även lämna in en aktivitetsrapport en gång i månaden där det framgår vilka jobb hon sökt och vad hon gjort för att ta sig ur arbetslösheten. Skulle hon glömma skickas en signal till a-kassan, vilket i slutändan kan betyda att hon blir av med sin ersättning.

– När jag kommer till Arbetsförmedlingen har de aldrig koll på vem jag är, utan de måste alltid spendera första tiden av mötet med att läsa in sig. Det vi sedan gör är att gå in på Platsbanken och gå igenom vilka jobb jag kan söka som ekonom. Det känns lite meningslöst, för det kan jag lika gärna göra hemma.

Det Annelie har fått hjälp med är cv-granskning och intervjuteknik. En handläggare gav tips och råd om hur hon skulle stuva om i sitt personliga brev och vilka meriter hon borde framhålla. På kursen i intervjuteknik fick hon öva på olika intervjusituationer.

– Ärligt talat hade jag inte så mycket nytta av det. Jag lärde mig att man alltid ska tacka ja till vatten och tänka på hur man rör händerna.

De har spelat ut sin roll.

Om Annelie Ericson fick önska skulle handläggarna ha färre klienter.

– Om handläggarna tog sig tid, skulle det öka de arbetssökandes självförtroende. Jag skulle önska att de var lite mer ödmjuka och lyssnade till människors erfarenheter.

Vad har du för förtroende för Arbetsförmedlingen?
– Nästan noll. Jag vet inte vad man skulle ha för någonting i stället, men jag vet att de inte fyller någon funktion för mig. De har spelat ut sin roll.

Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.