Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Arbetsförmedlingen sågar sänkt arbetsgivaravgift

Arbetsförmedlingen (AF) är kritisk till regeringens sänkning av arbetsgivaravgifter för unga anställda. AF och andra myndigheter menar att sänkningarna både är missriktade och kortsiktiga, enligt TT.
Linnea Andersson Publicerad 13 februari 2014, kl 13:05

De sänkta arbetsgivaravgifterna är en het potatis inför höstens val. Något som inte minst framkom i och med uppmärksamheten kring det brev som hamburgerkedjan Max  skickade ut till sina anställda tidigare i år (Läs om det här.) I brevet varnade företaget för konsekvenserna av de rödgrönas förslag om att återställa arbetsgivaravgifterna till tidigare nivå.

Sedan 2009 betalar arbetsgivarna endast halv avgift för anställda upp till och med 26 år, vilket innebar en minskad intäkt till statskassan på 21 miljarder under förra året. Till sommaren vill regeringen göra förändringar. Det nya förslaget innebär att sänkningen för 26-åringarna tas bort medan avgifterna sänks ytterligare för dem under 23.

Men Arbetsförmedlingen (AF) är kritisk. I ett remissvar till finansdepartementet skriver myndigheten att det ”är oklart om den föreslagna sänkningen av socialavgifter har förutsättningar att bidra till att varaktigt öka sysselsättningen och minska ungdomsarbetslösheten. Möjligen kan en effekt uppstå för de yngsta.”

Vidare ifrågasätter AF att en allmän sänkning av avgifterna skulle ha en bestående effekt på ungdomsarbetslösheten.

- Vi bygger vårt svar på den uppfattning som finns bland forskarna, att den här typen av sänkningar inte bidrar till att varaktigt öka sysselsättningen, säger Mats Wadman, analysdirektör på AF till TT.

I stället menar myndigheten att det vore bättre att satsa på de unga som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden och inte har något jobb alls. I slutet av förra året visade en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) att sänkningarna haft små effekter på sysselsättningen samtidigt som de genomförts till en mycket stor kostnad. Kritiker menar även att många av dem som dragit nytta av sänkt arbetsgivaravgift skulle ha fått jobb ändå.

Andra som ifrågasatt hela idén med sänkningarna är Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket. Den enda remissinstans som är odelat positiv är Visita, Hotell- och restaurangbranschens arbetsgivarorganisation.

Fakta

Sommaren 2007 sänktes avgifterna som arbetsgivarna betalar (sociala avgifter för pension, sjukförsäkring med mera) med en tredjedel för unga anställda som fyllt 18 men inte 25.

De sänktes för alla unga, också för dem som företag och andra arbetsgivare redan hade anställda.

2009 sänktes avgifterna ytterligare och utvidgades till att gälla unga upp till 26 år.

I budgetpropositionen i höstas föreslog regeringen att avgifterna ska sänkas ännu mer för dem upp till 23 år, men återgå till normal nivå för 26-åringar.

De lägre avgifterna innebar 2013, enligt Ekonomistyrningsverket, ett bortfall i intäkterna till statskassan med 21 miljarder brutto. (TT)

Sänkta avgifter för unga

Arbetslöshet

Många rädda förlora jobbet - borde du vara det?

Varannan svensk är orolig att förlora jobbet enligt en undersökning av Randstad. Men är rädslan rimlig? Nästan 5 000 varslades i januari – men 28 000 fick också nytt jobb.
Elisabeth Brising Publicerad 26 februari 2024, kl 06:00
En man puttas ut från en handflata
Många svenskar är oroliga för att förlora jobbet. Arbetsmarknaden spås vara tuff under 2024, men 2025 vänder det. Foto: Shutterstock

Företaget Ranstad har frågat 757 svenskar hur de ser på sitt arbetsliv. En knapp majoritet, 54 procent, är oroliga att förlora jobbet. 

Siffran är en ökning med 23 procent jämfört med tidigare år och högre än i andra länder. Mest oroliga är millenials i åldrarna 27-42 år och minst bekymrade är de yngsta mellan 18-26 år. 

Emil Persson, Arbetsförmedlingen.
Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker. Foto: Eva Dalin

Emil Persson är analytiker på Arbetsförmedlingen. 

Hur oroliga borde vi vara?

– Det är svårt att gradera. Arbetslösheten ökar och kommer fortsätta öka under 2024, säger han. 

Däremot är det inte en ökning på samma nivå som under pandemin 2020 eller finanskrisen. 

– Konjunkturförsvagningen har börjat ge avtryck, men det är inte en kris.

356 000 svenskar utan jobb

I slutet av januari var drygt 356 000 svenskar inskrivna som arbetslösa - en ökning med cirka 15 000 personer på ett år. Samtidigt annonserades drygt 146 000 lediga jobb i Platsbanken och  28 000 fick också nytt jobb i januari enligt Arbetsförmedlingen. 

Bland de nästan 5 000 som varslades årets första månad jobbar de flesta inom handel, bygg och tillverkning. Men det är stora skillnader inom landet.

I storstaden är det tuffast eftersom bostadspriserna och bolånen är höga och räntehöjningarna fått stark effekt. 

– Arbetslösheten drabbar främst den räntekänsliga byggbranschen, men även sällanköpshandeln påverkas när hushållen tvingas dra ner på sin konsumtion, säger Emil Persson. 

Män i mer känsliga branscher

Skillnaden mellan arbetslösa kvinnor och män har också blivit större senaste året. Antalet arbetslösa kvinnor har ökat med 2 000 till 169 000 och arbetslösa män har ökat med 13 000 till drygt 187 000. 

– Det hänger samman med vilka branscher män arbetar i. Byggbranschen är mansdominerad, liksom transport, två branscher där arbetslösheten har ökat. I andra änden ser vi att arbetslösheten minskar i vård och omsorg som är mer kvinnodominerade, säger Emil Persson på Arbetsförmedlingen. 

Vilka lever farligt bland tjänstemännen? 

– De som arbetar i branscher som är beroende av privat konsumtion, där är risken störst. Men många företag har också svårt att hitta rätt kompetens så de försöker hålla kvar sin personal. Däremot drabbas lätt konsulter, till exempel i it-branschen. 

När vänder vinden?

– Först 2025 bedömer vi. Arbetsmarknaden reagerar på ekonomin med liten förskjutning, Men vi har också en fortsatt stark arbetsmarknad i norra Sverige, även 2024, framför allt i Västerbotten och Norrbotten på grund av satsningarna inom den gröna ekonomin, säger Emil Persson.

16 000 uppsagda tjänstemän

I januari var drygt 21 000 tjänstemän som är med i Unionens a-kassa inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Under 2023 kom också mer än dubbelt så många uppsagda till omställningssorganisationen TRR för att få stöd – 16 147 tjänstemän. De kom framför allt från handel och försäljning, bygg och anläggning samt fastighetssektorn. 

Erica Sundberg, TRR.
Erica Sundberg, operativ chef TRR. Foto: Jan-Erik Henriksson/TT

 – Vi kom från en extremt stark högkonjunktur för tjänstemän. Det har svängt med råge, från historiskt låga volymer till nästan pandemiläge i tempot under hösten säger Erica Sundberg, operativ chef på TRR. 

Den största gruppen blev uppsagda från handel och försäljning, 20 procent. I den gruppen gick åtta procent till ett nytt jobb i samma bransch. 

– Företagssäljare var en tungt drabbad grupp, men även ingenjörer och tekniker i byggbranschen, arkitekter, it-specialister och teknikkonsulter har sagts upp, säger Erica Sundberg.

Majoritet får jobb på fem månader

11 procent av de uppsagda som kom till TRR jobbade inom bygg och anläggning. Samtidigt finns efterfrågan i den sektorn och på tjänstemän överlag enligt TRR. Totalt sett lämnade 94 procent TRR förra året med ett nytt arbete (66 procent), alternativt började studera eller startade eget. 

Vad tror ni om 2024 ?

– Det är ovisst och svårsiat. Året har börjat ljusare än vi förutspådde. Lika många kommer till oss som vi räknat med, men många får också ny sysselsättning. 

Oavsett konjunktur går de flesta uppsagda vidare till en positiv lösning, betonar Erica Sundberg. Som tjänsteman är man ofta ganska välutbildad. Det finns också stora behov i offentlig sektor av mer arbetskraft. 

– Man har som tjänsteman ofta en kompetens som ofta är gångbar i flera branscher och befattningar, säger hon. 

Omställningstiden har enligt TRR till och med varit lägre 2023 än tidigare år. I genomsnitt tar det cirka 5 månader att hitta ny sysselsättning. 

"Det är tufft - men var trygg i att det löser sig"

Erica Sundberg tycker den som är varslad ska försöka att inte oroa sig. 

– Det är tufft att förlora jobbet. Men var trygg i att det löser sig, särskilt ju mer aktiv du är. Börja ta del av karriärvägledning från omställningsorganisationer. Försök komma på banan och ta allt stöd du kan få. Du är inte ensam. Våga prata om din situation, de flesta får nya jobb via nätverk, tipsar hon.  

Svenska spel och kasinon hårt drabbade

Några företag som varslat nyligen är Casino Cosmopol som lägger ner i Göteborg och i Malmö där 200 anställda berörs, liksom Svenska Spel som varslat 80 anställda i Visby och 80 i Solna.

Elbilsföretaget Polestar har också varslat 250 tjänstemän i Göteborg och företaget Heart Aerospace 70 personer i samma stad. Medicinföretaget Kenvue har varslat 95 anställda i Helsingborg och Anrika DLF Seeds i Hilleshög lägger ner och 70 blir av med jobbet. 

Källor: HD.se, GP.se, SVT Skåne, SR Gotland. 

21 000 arbetslösa tjänstemän

Bland Unionens a-kassas medlemmar var 21 207 öppet arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen i januari. 13 961 deltog i arbetsmarknadsprogram, 2 077 var deltidsarbetslösa och 2 824 tillfälligt timanställda. Se aktuell statistik och analyser över arbetslöshet hos Arbetsförmedlingen. 

Du har rätt till råd och stöd

Tjänstemän i privat sektor som har kollektivavtal kan få hjälp av omställningsorganisationen TRR. Har du inte fackligt kollektivavtal kan en vända sig till Kammarkollegiets offentliga omställnings­organisation för råd kring karriär och omställningsstudiestöd. 

Undersökningen Workmonitor 2024 av Randstad hittar du här.