Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Arbetsgivare måste ange skäl för sjukintyg

Arbetsgivare kan kräva sjukintyg från första dagen om det finns särskilda skäl för det. Sedan den nya lagen trädde i kraft har den bara prövats ett fåtal gånger. Nu har en restauranganställd vägrat lämna intyg och fått rätt i tingsrätten.
Lina Björk Publicerad 17 oktober 2014, kl 14:35
Jonas Ekströmer/TT
Jonas Ekströmer/TT

Tidigare kunde bara Försäkringskassan kräva läkarintyg från första sjukdagen, men sedan en lagändring för sex år sedan kan arbetsgivare själva göra det.

Lagen välkomnades av arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, som såg en möjlighet att förhindra missbruk av rätten till sjuklön och minska den korta sjukfrånvaron, skriver tidningen Lag och Avtal. Så blev inte fallet. Den korta sjukfrånvaron har istället ökat.

Arbetsgivare får dock inte begära sjukintyg slentrianmässigt, utan måste ge särskilda skäl för det. Exempelvis om du är under rehabilitering. Begäran ska också ske skriftligt.

Nu har en restauranganställd fått rätt i tingsrätten efter att ha vägrat att lämna sjukintyg från första dagen och blivit av med sin lön. Hon stämde sin arbetsgivare som varken lämnat en skriftlig begäran eller angav något rimligt skäl.
 

Du vet väl hur du gör när du blir sjuk?
 

Dag 1
Sjukanmäl dig genom personligt kontakt med din chef. Arbetsgivaren har rätt att kräva sjukintyg från första dagen om det finns särskilda skäl. I vissa kollektivavtal står det att om arbetsgivaren kräver intyg från läkare ska han eller hon också ersätta kostnaden för besöket.

Dag 2-7
Första sjukdagen är karensdag och då får du ingen lön alls. Från den andra till sjunde dagen har du rätt till 80 procent av din lön från arbetsgivaren, om du gjort sjukanmälan.

Dag 7-14
Nu har du bara rätt till sjuklön om du skickar läkarintyg till din arbetsgivare. Det behöver inte framgå vilken sjukdom du har.

Dag 15
Från den 15:e dagen är det Försäkringskassan som betalar sjukpenning. Det är arbetsgivarens skyldighet att anmäla till kassan om en anställd är sjuk i mer än två veckor. Fortsätt att skicka läkarintyg till din arbetsgivare under sjukskrivningstiden.

Dag 15-90
Om det finns kollektivavtal på ditt jobb har du rätt till sjuklön från arbetsgivaren som tillägg till sjukpenningen från Försäkringskassan.

Dag 90 och framåt
Om du varit sjuk i mer än tre månader och omfattas av kollektivavtal, ska din arbetsgivare anmäla sjukdomsfallet till Collectum så att du får sjukpension som komplettering från Försäkringskassan.
Är du osäker på din arbetsgivares rutiner går det bra att ringa Collectum själv. Är du utan kollektivavtal får du sjukpenning från Försäkringskassan.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.