Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetsgivaren går i konkurs - får du ut din lön?

Agera snabbt om din arbetsgivare är på fallrepet. Då är chansen större att du får ut din lön, enligt Unionens förbundsjurist Margareta Holmberg, som här reder ut lönegarantins abc.
Ola Rennstam Publicerad 22 oktober 2013, kl 17:43
Sedlar

Gäller lönegarantin för alla anställda?
- Ja, den gäller för samtliga arbetstagare, även visstidsanställda och vikarier.

Hur länge kan man få lönegaranti?
- Totalt åtta månader. Den uteblivna lönen får inte ha intjänats tidigare än tre månader innan konkurs­ansökan kom in till tingsrätten. Därefter kan man få lönegaranti under tiden fram till konkursbeslutet samt under den månad som konkursförvaltaren har på sig att säga upp och arbetsbefria personalen. Slut­ ligen kan man få ersättning under uppsägningstiden.

- En förutsättning för att få lönegaranti under uppsägningstiden är att man står till arbetsmarknadens förfogande. Därför är det viktigt att omgående anmäla sig hos Arbetsförmedlingen när man blir uppsagd och arbetsbefriad.

Högsta ersättning som betalas ut är 178 000 kronor, hur vanligt är det att Unionens medlemmar inte får ut hela löneskulden?
- Det är väldigt vanligt att medlemmarna slår i taket när det gäller lönen. Ofta har de dessutom innestående semester, det kan handla om stora pengar som man går miste om.

Hur ska man agera om man inte får sin lön?
- Förutom att kontakta oss på Unionen, bör man tala om för arbetsgivaren att man inte accepterar det. Man har rätt att frånträda sin tjänst om man inte får ut sina pengar omedelbart. Arbetsgivares skyldigheter mot arbetstagare är begränsade, men en sak är man alltid skyldig att göra och det är att betala lön. Gör man inte det i tid har arbetstagaren rätt att frånträda.

- Om du märker att företaget har ekonomiska problem: Kräv skriftligt anställningsavtal om du inte fått det tidigare och spara alla lönespecifikationer -? det har man rätt att få och de kan vara bra bevisning.

Varför är det viktigt att agera snabbt?
- Eftersom tidsfristen är tre månader är det oerhört viktigt att man kontaktar oss omedelbart. För dem som har efterskottslön, vilket är särskilt vanligt hos mindre arbetsgivare med små resurser, har det gått nästan två månader när de upptäcker att de inte fått lön. Då blir det oerhört svårt för oss att hinna med att få in en konkursansökan i tid, det vill säga inom de tre månader man har på sig. Den regeln skulle inte behöva vara så snävt satt.

Vad händer med sparad semester?
- Om semestern är för gammal så brinner den inne vid en konkurs. Det är bara semesterlön för det löpande intjänandeåret och året innan som omfattas av lönegaranti, men för att få ut pengarna får man inte ha slagit i taket.

Ytterligare några äldre sparade dagar kan ibland omfattas. Men det är vanligt att sparad semester går förlorad.

Vad gäller kring utlägg för exempelvis resor och hotell?
- Jobbar man på ett företag där det är lite svajigt är vårt råd att inte acceptera att ligga ute med pengar för arbetsgivarens räkning. Har man haft utlägg under perioden före konkursansökan, ska man skriva en reseräkning och ställa krav på arbetsgivaren direkt. Annars är risken att konkursförvaltaren senare hävdar att det har gått mer än tre månader sedan du gjorde utlägget, det spelar ingen roll att rese­räkningen registrerades inom intjänandeperioden.

Måste man själv bevaka att man får rätt ersättning?
- Nej, är man medlem i Unionen får man hjälp av våra ombudsmän att skriva till konkursförvaltaren och anmäla alla fordringar man har.

Vilka möjligheter har man om man nekas lönegaranti?
- Det finns alltid möjlighet att begära omprövning och därefter möjlighet att stämma staten. Även här gäller det att vara skyndsam, man har tre veckor på sig. Vi hjälper medlemmarna med det om vi bedömer att det finns någon möjlighet att få rätt.

Hur länge brukar man få vänta på pengarna?
- Från konkursbeslutet är det vanligt att det rör sig om mellan en och sex månader.

- Lagen förutsätter att arbetsgivaren ska medverka, då kan processen gå fort och smidigt. Men ibland vill arbetsgivaren inte alls samarbeta och det saknas underlag för personalens löner. I fall där arbetsgivaren gått under jorden kan det ta upp till ett år innan de anställda får ut sina pengar. De anställda hamnar i en svår situation och får kanske inte heller rätt till a-kassa. Skyddet är väldigt svagt i de situationerna.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.