Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tre täta varsel på Fiskarhedenvillan

Från all time high till tre varsel på mindre än ett år. Personalen på hustillverkaren Fiskarhedenvillan är nu, liksom hela branschen, hårt prövad.
– Om bankerna hade mer råg i ryggen skulle det ändå mildra krisen, säger Gustaf Edgren, på Trä- och Möbelföretagen.
Anita Täpp Publicerad 27 april 2023, kl 13:29
Byggarbetsplats. Armeringsjärn och rör på marken bredvid ett par tomma gummistövlar.
Tre varsel på ett år. Den kris som Fiskarhedenvillan nu upplever gäller även för många andra hustillverkare i Sverige. Foto: Janerik Henriksson/TT.

I förra veckan varslade Fiskarhedenvillan åter om uppsägningar. Denna gång gäller varslet 45 anställda, var av 35 på huvudkontoret i Borlänge.

Det är det tredje varslet sedan oktober förra året, då fem tjänstemän tvingades lämna företaget. Ett par månader senare kom det andra varslet som ledde till att 16 anställda fick gå.

Och nu förhandlar alltså åter de fackliga företrädarna för Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna, för att försöka rädda kvar så många som möjligt av dem som nu har varslats.

De anställda trodde att pandemin skulle bli en hård prövning. I stället innebar den hemmaboom som pandemin medförde att Fiskarhedenvillan kunde nyanställa 75 personer och i fjol slog rekord med 650 levererade hus.

Kände stor optimism

Men att bygga ett hus är en lång process. Och efter att i början av 2022 fått rekordmånga beställningar på nya hus minskade de sedan drastiskt. Vilket innebär att man bara kommer att leverera runt 330 hus i år. Och enligt Fiskarhedenvillans prognos blir det än värre nästa år, då bara 250 ska levereras.

Det är orsaken till den varselvåg som Fiskarhedenvillans tjänstemän, framför allt på huvudkontoret i Borlänge, nu tvingas uppleva.

– När beställningarna rasade in kände vi en väldig optimism. Men så blev det krig i Ukraina och vi fick stora leveransproblem. Och så kom de höga räntorna och den höga inflationen, vilket också har skapat en stor osäkerhet bland potentiella köpare och då blev det platt fall, säger Kerstin Drejholt, ordförande för Unionenklubben på Fiskarhedenvillan.

"Nu ska det inte bli fler varsel"

Kerstin Drejholt.

Hon fortsätter:
– Efter de två första varslen hade vi ändå hopp om att det snart skulle vända och hade kvar en överkapacitet, så att vi skulle ha kvar tillräcklig kompetens vid en uppgång.  Men eftersom vi fortfarande inte ser någon ljusning så har vi ändå förståelse för att vi måstes göra det här. Och också arbetsgivaren vet att vi behöver ha kvar kompetensen in i det sista. Och nu ska det ändå inte bli några fler varsel.

Den kris som Fiskarhedenvillan upplever gäller nu i princip alla hustillverkare i Sverige, även om vissa går lite bättre, påpekar Gustaf Edgren, bostadspolitisk expert på branschorganisationen Trä- och Möbelföretagen.

– I läget med Covid 2020 så var alla oroliga, men i stället fick branschen en riktig boost. Men sedan kraschade ju leveranskedjornas så man fick leveransproblem, och sedan kom de kraftigt ökade kostnaderna för råvarorna. Och så blev det inflation och man började slåss om halvledare och annat man behövde på marknaden. Och nu försvårar också de höga räntorna för hustillverkarna, säger han.

"Bankerna skapar oro"

Enligt branschorganisationens siffror påbörjades endast 7 500 småhus under första kvartalet i år medan 11 500 hus påbörjades under samma period under 2022.

Gustaf Edgren.

Och när det gäller orderingången så beställdes ungefär 660 hus under första kvartalet i år, jämfört med 1500 hus under fjolårets första kvartal. Vilket innebär en nedgång på nästan 60 procent, påpekar Gustaf Edgren.

– Det enda vi kan göra är att larma om det här. Men jag hoppas att bankerna slutar bidra till det dåliga läget. För det jag fått höra från många håll nu är att de lägger lök på laxen och skapar oro bland potentiella husköpare genom att avråda dem från att köpa nybyggda hus. Och det är alltså personer som har en sådan bra ekonomi att de klarar kalkylerna och beviljas lån. Om bankerna hade mer råg i ryggen skulle det ändå mildra krisen, säger han.

 Sedan vore det också behövligt att kommunerna ser till att ha en proaktiv planering så att det finns fler bra och billiga småhustomter att bygga på.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.
Arbetsmarknad

Transport vill ta över kabinanställda

Transportarbetarförbundet är i öppen strid med Unionen. LO-förbundet har börjat organisera kabinanställda − en bransch som tillhör Unionen − med uttalat syfte att ta över hela avtalsområdet.
Ola Rennstam Publicerad 8 mars 2024, kl 14:18
Till vänster kabinpersinal, till höger Transportarbetarförbundets huvudkontor.
Transportarbetarförbundet och Unionen är i öppen konflikt. Transport organiserar nu kabinpersonal, som normalt tillhör Unionen, i ett försök att utvidga sitt inflytande över avtalsområdet. Foto: AP/Claudio Bresciani/TT.

Det har seglat upp en konflikt mellan Unionen och Transportarbetarförbundet. Bråket gäller vilket fackförbund som anställda inom flyget ska tillhöra. Enligt Transports förbundsordförande, Tommy Wreeth, är många kabinanställda missnöjda med Unionens sätt att företräda dem och vill nu gå över till LO-förbundet.

Tommy Wreeth.
Tommy Wreeth. Foto: Martin Hörner Kloo.

I en krönika i tidningen Transportarbetaren går Tommy Wreeth till attack mot Unionen och konstaterar att hans förbund nu officiellt börjat organisera kabinpersonal inom flyget. Syftet är att ”ta över hela avtalsområdet från Unionen på sikt”. Han passar också på att dela ut en råsop mot Unionen:
”Deras nuvarande förbund Unionen verkar mest intresserade av deras avgift och mindre intresserade av fackligt medlemsnära arbete", skriver Tommy Wreeth i krönikan.

Unionen har en annan bild av stämningen bland medlemmarna inom flyget. Samtidigt är ledningen medveten om att det finns en frustration kring hur villkoren i branschen har försämrats under de senaste åren, särskilt efter pandemin.

− Generellt är medlemmarna inom flyget nöjda med Unionen men vi vet också att det finns missnöje. Vi har nu en tät dialog med alla klubbar för att reda ut eventuella missförstånd och se hur vi kan hjälpa dem istället för de lämnar till ett annat förbund, säger Martin Johansson, andre vice ordförande i Unionen.

Vilken är er kommentar till Transports agerande i den här frågan?

Martin Johansson.
Martin Johansson. Foto: Peter Jönsson.

Det är bara ett halvår sedan vi fick till ett avtal mellan Unionen och LO för att hantera den här typen av frågor, och nu väljer de att bryta mot det avtalet genom att försöka organisera en grupp som vi sedan länge organiserar och tecknar avtal för. Det är tråkigt och bekymmersamt, säger Martin Johansson.

Kollega har varit i kontakt med de tre kabinklubbar, som enligt Transportarbetarförbundet, har uttryckt att de är beredda att lämna Unionen. Samtliga tillbakavisar uppgifterna, man påpekar dock att man uttryckt missnöje med hur förbundet företrätt dem men att man nu har en bra dialog.

Tommy Wreeth vill inte uppge vilka företag det rör sig om eller hur många som gått över till Transport, men skriver i ett mejlsvar att det finns en lång historik av missnöje med Unionen bland kabinanställda.

Enligt Unionen finns ett avtal mellan LO och Unionen om att inte ta över varandras medlemmar. Bryter ni mot det avtalet?

"Transport har inte sökt medlemmar inom avtalsområdet. Det är kabinanställda som kontaktat oss och uppgett att de är missnöjda med Unionen och att de vill byta till Transport. Vi har sedan informerat Unionen, LO och arbetsgivarorganisationen om situationen, enligt praxis."

Du går hårt mot Unionen i din krönika och skriver att Unionen inte är någon riktig fackförening och att Unionen bara är intresserad av medlemsavgifterna. Står du fast vid den kritiken? På vilket sätt är Unionen inte någon riktig fackförening?

"Jag skriver att medlemmar i Unionen vänt sig till oss och att de söker efter en riktig fackförening som är närvarande och tar fighten. Jag skriver ingenting om vad Unionen är eller inte är. Jag skriver också att det "verkar" som att Unionen mest är intresserade av deras avgifter och det är ordagrant den kritik som framförts till oss från de som kontaktat oss. Om kabinanställda varit nöjda med Unionen hade vi sannolikt inte varit där vi är. Sedan kan Unionen säkerligen agera bättre inom andra branscher och till andra medlemsgrupper."