Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

5 myter om arbetsglädje

Vad innebär egentligen begreppet arbetsglädje? Här avlivas några vanliga myter.
Gabriella Westberg Publicerad 28 januari 2016, kl 14:10

1. Alla skrattar och är oerhört lyckliga.
Flera studier av lycka har visat att människor blir mer sociala, altruistiska och kreativa när de är på gott humör. Men lyckan har också en baksida. När vi är glada tenderar vi att sänka garden och bli mer oförsiktiga, lättlurade och riskbenägna. Obekväma känslor som frustration och skam har också ett värde och kan bidra till ett större engagemang genom att medarbetarnas fokus skärps på de områden som kan och bör förbättras eller korrigeras.

Kommentar: En grundad arbetsglädje bygger på en sund balans mellan positiva och negativa känslor. Att förmå medarbetare att inta en positiv attityd och trycka ner eventuell oro, ilska och andra negativa känslor är ett tvättäkta recept på ökad alienering och minskat engagemang på arbetsplatsen.

2. Konflikter - inte så dumt ändå.
Visst är det jobbigt med motstånd. Konflikter som beror på dålig personkemi är sällan produktiva, men konflikter som gäller sakfrågor, som hur en uppgift bör hanteras eller ett arbete struktureras, leder ofta till bättre beslut, bättre prestation och en större känsla av delaktighet.

Kommentar: Arbetsplatser där man undviker konfrontationer och oenighet i syfte att skapa harmoni i gruppen gör sig själva en otjänst. Bättre är att uppmuntra till delaktighet genom att höja taket och bjuda in alla inblandade att lufta olika åsikter och potentiella alternativ.

3. Misstag begås. Och?
Forskning från Harvard University har visat att det rapporteras fler misstag på den goda arbetsplatsen än på en där arbetsmiljön och relationerna var sämre. Förklaringen är att medarbetarna på den goda arbetsplatsen var tryggare i att påtala sina misstag, som därmed kunde hanteras, korrigeras och inte behövde upprepas.

Kommentar: För att prestera på topp måste man tillåtas att göra misstag. För att lära av sina misstag måste man våga lyfta dem och titta på dem. Medarbetare bör uppmuntras att dela med sig av sina misstag och chefer bör fokusera på utvecklingspotential snarare än perfektion.

4. Att passa in i gruppen.
Social kompetens och vikten av att dela sin arbetsgivares värderingar lyfts ofta fram i rekryteringssammanhang. Men om fem personer som tänker likadant ska lösa ett problem är fyra av dem överflödiga. Allt för stor samstämmighet riskerar också att skapa övertro på den egna idén, analysen eller inriktningen.

Kommentar: När en arbetsgrupp berikas med någon med en annan bakgrund, andra erfarenheter eller någon som fungerar på ett annat sätt kan invanda föreställningar utmanas och man tvingas tänka efter. Särskilt viktigt i kreativa och innovationsdrivna verksamheter.

5. Ett kontor fullt av leksaker.
Vid millenieskiftets dotcom-boom sköt unga IT-bolag upp som svampar ur jorden och det var vanligt med pingisbord, kuddrum och bollhav på kontoren. I dag har IT-branschen mognat något, men fortfarande erbjuder de stora jättarna mycket skoj i arbetsmiljön. Twitter har en klättervägg på sitt huvudkontor. Google är inte sämre med egen bowlingbana, rullskridsko- och hockeyrink och egen beach-volleybollplan, komplett med sand och allt.

Kommentar: Inget ont i pingisbord, men det viktigaste för att må bra på jobbet är trots allt att få sina grundläggande mänskliga behov tillgodosedda: att känna sig trygg i sin roll och inför sina uppgifter, att känna att arbetsinsatsen betyder något, att vara delaktig i beslut som rör det egna arbetet och att ha en god relation till sina kollegor och till sin chef.


Med inspiration från boken: The Best Places to Work: The Art and Science of Creating an Extraordinary Workplace.

Arbetsmiljö

Ebba basar över Eurovision i Malmö

Tredje gången för Malmö, sjunde för Sverige och 68:e upplagan av Eurovision Song Contest. Ebba Adielsson, exekutiv producent, är laddad inför för världens största musiktävling.
Petra Rendik Publicerad 8 maj 2024, kl 06:06
Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest i Malmö.
Spänd men förväntansfull. Så beskriver Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest 2024 i Malmö, stämningsläget inför musiktävlingen. Foro: Peter Knutson.

Vad var första känslan när Loreen vann Eurovision och Sverige skulle arrangera tävlingen 2024?

– Skräckblandad förtjusning. En förtjusning över att Loreen blev historisk som enda svensk och första kvinna att vinna tävlingen två gånger. Och över att Sverige vann för sjunde gången. Känslan var ”jättekul”, men också ”hur ska vi få ihop det på ett år?” Jag har aldrig jobbat med Eurovision men hört att när man tar över stafettpinnen brukar Eurovisionchefen säga ”you are already too late”.

Är du nervös?

– Jag är spänd inför uppdraget. Det finns en enorm förväntan på Sverige eftersom det blev så bra när vi producerade 2013 och 2016. Men jag är inte ensam. Det här är kanske det största grupparbetet som någonsin görs och jag har det absolut bästa teamet omkring mig. Personer med stor kompetens, flera har gjort det här tidigare. Jag kunde inte ha fått bättre medarbetare.

Vad är roligast med uppdraget?

– På SVT Nöje har jag varit övergripande programchef för ett 40-tal titlar. Nu får jag vara mer operativ för en enda gigantisk grej. Det är roligt, men också ett stort ansvar. Det är speciellt att få producera världens äldsta musiktävling som har funnits sedan 1956. Då handlade det mycket om att ena ett sargat Europa efter kriget. Det högre syftet med programmet finns kvar än i dag.

Vad är svårast?

– Att det är så ont om tid. Vi ska bygga en hel organisation och ta in många människor som ska hitta sin roll. Och det måste ske i rätt ordning, annars kan det bli en dominoeffekt. Dessutom ska vi hålla produktionen inom en rimlig budget.

Eurovision lär kosta 125 miljoner kronor – samtidigt ska SVT spara 200 miljoner.

– Summan kan slås ut över flera år och programmet ska sändas i väldigt många länder och ses av över 170 miljoner tittare. Det är kostsamt, men vi försöker hitta smarta och hållbara ekonomiska lösningar.

Ditt eget bästa Eurovisionminne?

– England i våras. På min ena sida hade jag Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson, på den andra en fotbollsspelare från Liverpool. Och så vinner Loreen!

EBBA ADIELSSON

GÖR: Exekutiv producent och ytterst ansvarig för Eurovision Song Contest i Malmö 2024.

ÅLDER: 52.

KARRIÄR: Programchef på SVT Nöje sedan 2019, en roll hon tillfälligt klivit av inför Eurovision. Studier vid Lunds universitet och i New York. Jobbat i flera år som redaktör och producent på produktionsbolag som Strix och Jarowskij. Exekutiv producent på TV4 och SVT Nöje.