Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sötebrödsdagarna är över - ingen semla på jobbet i år

I dag kommer säkerligen det digitala fikat kännas extra mycket som ett hån. En fettisdag utan semla med kollegorna är som kaffe utan grädde (mandelmassa och bulle) – det är väl ingen fika säg?
Johanna Rovira Publicerad 16 februari 2021, kl 07:28
Semlor.
54 procent av alla svarande i en undersökning som ett tårtföretag låtit göra vill ha bulle, tårta eller bakelse till fikat. Foto: Maja Suslin / TT

Att fika med arbetskamraterna är mer än en välbehövlig paus i arbetet, det är också en stund då hierarkier bryts, tankar byts samtidigt som social kompetens, kreativitet och kunskap utvecklas.

Jobbfika är en inhemsk sedvänja som börjat sprida sig till övriga länder och blivit hajpad som svenskt ledarskapskoncept bland annat i en artikel i tidskriften Psycology Today, under rubriken Managing three work groups – Does your company fika?

Fikapausens betydelse ska förvisso inte underskattas, men det ska heller inte fikabrödets. Det vet alla som någon gång delat en chokladboll med en kollega eller hittat en bit överbliven vetelängd från ekonomiavdelningens budgetmöte. Det finns experiment som visar  att vi blir mer generösa mot våra medmänniskor och bättre på att uträtta vårt arbete om vi belönas med exempelvis en kaka, skriver läkaren och författaren Stefan Einhorn i sin bok Konsten att vara snäll.

Betänk då vilka underverk en semla skulle kunna åstadkomma?

Att fika med kollegorna på videolänk är liksom inte samma sak, det är ett futtigt substitut oavsett om du sitter där utan och ser hur andra slickar grädde ur mungiporna, eller själv trycker i dig något sött. Det smakar liksom inte lika gott – det är något nästan religiöst över att dela sötebröd med andra.

Bland annat kyrkan har tagit till sig den vetskapen. Förutom nattvarden, som ju är ett rituellt delande av bröd, så bjuder Svenska kyrkan i Älvsby församling in till digitalt semmelcafé för den som inte vill sitta och snyfta över sin fastlagsbulle i ensamhet.

Fettisdagen har för övrigt en religiös koppling – det är sista dagen under fastlagen och sista chansen att proppa i sig inför den efterföljande 40 dagar långa kristna fastan.

Men nu när många av oss haft social fasta i drygt 300 dagar kanske det ändå kan räcka. Visserligen kanske det inte finns semlor att köpa när allt återgår till det normala (om det någonsin gör det), men påminn chefen eller någon annan fikaansvarig om att det finns andra bakverk som sätter fart på produktiviteten och får oss att bli glada, goda och snälla mot varandra. 

Arbetsmiljö

5 sätt att bota din telefonskräck

Är du en textare eller ringare? Många tycker att det är en plåga att ringa, speciellt den yngre generationen. Men det finns hjälp för den som vill bota sin telefonskräck.
Lina Björk Publicerad 20 maj 2024, kl 06:06
till vänster en gammeldags telefon. Till höger en kvinna som ser rädd ut.
Många, speciellt i den yngre generationen, föredrar att kommunicera via text framför att ringa. Foto: Shutterstock

Som tjänsteman ingår telefonen ofta i arbetsredskapen. Men inte alla uppskattar att lyfta på luren för att kontakta kollegor och kunder. Enligt en sifoundersökning, på uppdrag av mobiloperatören Halebop känner många obehag av att ringa. Bland yngre i åldrarna 18 till 29 år upplevde hälften någon form av telefonskräck. Angela Ahola är doktor i psykologi och förklarar att det inte är så konstigt eftersom den yngre generationen är vana att kommunicera med helt andra kanaler. 

Angela Ahola
Angela Ahola. Foto: Sören Vilks

–  Den yngre generationen kommunicerar via chattar, sms och sociala medier. Den äldre har haft hemtelefon och har vant sig att svara i telefon utan att veta vem det är på andra sidan luren. 

Enligt Angela Ahola kan telefonfobi länkas samman med andra typer av social ångest eller oro. Vi har en grundläggande rädsla för att bli kritiserade, granskade och bedömda. 

I ett telefonsamtal interagerar vi i realtid med den andra. Vi ska där och då, direkt, skapa en relation. Till skillnad från när du skriver ett mejl och kan vrida och vända på formuleringar.

– Människor är slaviskt måna om att bli omtyckta och accepterade. Det hade vi nytta av när vi var beroende av att ingå i grupper för att överleva för tusentals år sedan. Men rädslan som räddade oss tidigare i evolutionen lägger krokben för oss nu, säger Angela Ahola. 

Öva på att bemöta rädslan 

När kroppen upplever rädsla börjar den svettas, pulsen ökar och muskler späns. Allt för att förbereda sig på det hot som ska överlevas. Det är såklart inte den bästa sinnesstämningen att befinna sig i när du ska ringa ett samtal. Men det finns sätt att öva på att närma sig rädslan. 

Telefonskräck - så slipper du den


1. Börja långsamt. Ring en telefonsvarare och prata in ett meddelande som du övat på. Lyssna på signalerna och låt ljudet bli något bekant. 

2. Ring en person du redan känner. Du kan också be en person du känner ringa dig så att du kan förbereda dig på inkommande samtal. 

3. Ring en restaurang och beställ mat. Här är samtalet förutsägbart. Du ska säga vad du vill äta och personen på andra sidan kommer att säga hur lång tid det tar innan du kan hämta upp maten. 

4. Ring en person du inte känner på till exempel ett kundföretag och ställ en konkret fråga. 

5. När du känner dig bekväm, ring en obekant person och ställ en öppen fråga, där svaret kan leda till ytterligare frågor eller diskussion.   

Källa: Angela Ahola.