Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Spelutvecklares villkor - fokus för ny forskning

Hur ser arbetsvillkoren ut för landets spelutvecklare? Det ska ett forskningsprojekt om dataspelsbranschen ta reda på.
Ola Rennstam Publicerad 20 oktober 2020, kl 08:47
Shutterstock
Spelutvecklarna som forskarna pratat med i sin pilotstudie säger att deras drivkraft är att skapa roliga och framgångsrika dataspel, inte att tjäna pengar. Shutterstock

Trots att den svenska dataspelsbranschen är på snabb framväxt är den nästan outforskad ur ett arbetsperspektiv. Men nu inleder forskare vid Lunds universitet en treårig studie som ska fokusera på spelutvecklarnas arbetsvillkor.

– Internationell forskning visar att arbetsförhållanden i dataspelsbranschen inte är riktigt hållbara. Det handlar om långa arbetstider, otrygga anställningar och en del gratisjobb. Med vår studie vill vi öka kunskapen om hur arbetsvillkoren ser ut i Sverige, säger Malin Espersson, en av forskarna bakom projektet.

Spelbranschen är mansdominerad och en aspekt som forskargruppen kommer att titta närmare på är hur det påverkar kvinnorna i branschen. En annan aspekt är vilka konsekvenser det får att det saknas kollektivavtal på många spelföretag. Även kraven på kommersiell framgång kan påverka arbetsmiljön.

Läs mer: Spelföretaget Zoink fick kollektivavtal efter fem år

– Att vara spelutvecklare är speciellt. Samtidigt som det är ett kreativt och artistiskt yrke är det väldigt kommersiellt och det finns förväntningar på stora ekonomiska avkastningar. De vi intervjuat i vår pilotstudie uppger att deras drivkraft är att skapa roliga och framgångsrika spel, inte att tjäna pengar, säger Malin Espersson.

Övertiden i branschen uppges vara ett av de största arbetsmiljöproblemen. Många spelutvecklare har dataspel som sitt största fritidsintresse och arbetar sällan en vanlig 40-timmarsvecka. Till det kommer så kallad crunch, planerade arbetstoppar inför till exempel lansering av ett nytt spel.

– Arbetsgivarna utnyttjar att personalen vill jobba hur mycket som helst. Vi vill studera möjligheterna att förena arbetsliv och familj, vad händer om man sätter sig emot när en arbetsgivare kräver crunch?

Studien, som nyligen beviljats 4,3 miljoner i forskningsanslag av Forte, startar efter årsskiftet.

Arbetsmiljö

5 sätt att bota din telefonskräck

Är du en textare eller ringare? Många tycker att det är en plåga att ringa, speciellt den yngre generationen. Men det finns hjälp för den som vill bota sin telefonskräck.
Lina Björk Publicerad 20 maj 2024, kl 06:06
till vänster en gammeldags telefon. Till höger en kvinna som ser rädd ut.
Många, speciellt i den yngre generationen, föredrar att kommunicera via text framför att ringa. Foto: Shutterstock

Som tjänsteman ingår telefonen ofta i arbetsredskapen. Men inte alla uppskattar att lyfta på luren för att kontakta kollegor och kunder. Enligt en Sifoundersökning, gjord på uppdrag av mobiloperatören Halebop, känner många obehag av att ringa. Bland yngre i åldrarna 18 till 29 år upplevde hälften någon form av telefonskräck. Angela Ahola är doktor i psykologi och förklarar att det inte är så konstigt eftersom den yngre generationen är vana att kommunicera i helt andra kanaler. 

Angela Ahola
Angela Ahola. Foto: Sören Vilks

–  Den yngre generationen kommunicerar via chattar, sms och sociala medier. Den äldre har haft hemtelefon och har vant sig att svara i telefon utan att veta vem det är på andra sidan luren. 

Enligt Angela Ahola kan telefonfobi länkas samman med andra typer av social ångest eller oro. Vi har en grundläggande rädsla för att bli kritiserade, granskade och bedömda. 

I ett telefonsamtal interagerar vi i realtid med den andra. Vi ska där och då, direkt, skapa en relation. Till skillnad från när du skriver ett mejl och kan vrida och vända på formuleringar.

– Människor är slaviskt måna om att bli omtyckta och accepterade. Det hade vi nytta av när vi var beroende av att ingå i grupper för att överleva för tusentals år sedan. Men rädslan som räddade oss tidigare i evolutionen lägger krokben för oss nu, säger Angela Ahola. 

Öva på att bemöta rädslan 

När kroppen upplever rädsla börjar den svettas, pulsen ökar och muskler spänns. Allt för att förbereda sig på det hot som ska överlevas. Det är såklart inte den bästa sinnesstämningen att befinna sig i när du ska ringa ett samtal. Men det finns sätt att öva på att närma sig rädslan. 

Telefonskräck - så slipper du den


1. Börja långsamt. Ring en telefonsvarare och prata in ett meddelande som du övat på. Lyssna på signalerna och låt ljudet bli något bekant. 

2. Ring en person du redan känner. Du kan också be en person du känner ringa dig så att du kan förbereda dig på inkommande samtal. 

3. Ring en restaurang och beställ mat. Här är samtalet förutsägbart. Du ska säga vad du vill äta och personen på andra sidan kommer att säga hur lång tid det tar innan du kan hämta upp maten. 

4. Ring en person du inte känner på till exempel ett kundföretag och ställ en konkret fråga. 

5. När du känner dig bekväm, ring en obekant person och ställ en öppen fråga, där svaret kan leda till ytterligare frågor eller diskussion.   

Källa: Angela Ahola.