Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tvingande regler om psykosociala miljön på g

Arbetsmiljöverket är ett steg närmare bindande föreskrifter för den psykosociala arbetsmiljön. En riktig surdeg som facken kämpat i flera år för att få till. Arbetsgivarna vill däremot inte se röken av en sådan skrift.
Sandra Lund Publicerad 11 mars 2014, kl 15:26

Domen från Östersunds tingsrätt den 19 februari, där två chefer dömdes för arbetsmiljöbrottet  vållande till annans död, har minst sagt aktualiserat frågan om den psykosociala arbetsmiljön. I domen står klart och tydligt att de båda cheferna till den socialsekreterare som tog sitt eget liv brast i ansvar för arbetsmiljön.

Men domen räcker inte för att räta ut det infekterade området om vad som ska göras om den psykosociala arbetsmiljön inte fungerar.  Det anser Unionens arbetsmiljöexpert Martine Syrjänen Stålberg.

- Det är inte bara när man redan är död som man ska få rätt. Utan helst innan dess. Vi vill ha en lagstiftning som räcker till både för det förebyggande arbetet och under pågående fall, säger hon.

Nu är ett förslag om en bindande föreskrift för den psykosociala arbetsmiljön på intern remiss inom Arbetsmiljöverket. Till hösten ska parterna och externa experter få säga sitt. Tanken är den ska vara klar 2015. I dag finns endast allmänna råd om den psykosociala arbetsmiljön, men de är inte bindande utan fungerar mer som just tips.

Men  det är inte första gången Arbetsmiljöverket försöker formulera bindande föreskrifter på området. Senaste gången var 2003. Då gick samtliga arbetsgivarorganisationer i taket på grund av en paragraf som sa att ” arbetstagare ska ges möjlighet till inflytande över hur det egna arbetet utförs”. En inskränkning av arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet, svarade till exempel Svenskt Näringsliv då. Förslaget hamnade i papperskorgen.

Det är inte bara när man redan är död som man ska få rätt.

Arbetsgivarna har inte ändrat inställning i dag. Enligt Martine Syrjänen Stålberg på Unionen, som sitter med i Arbetsmiljöverkets referensgrupp för föreskrifterna, svarade arbetsgivarna redan på första mötet att de inte ville ha några föreskrifter. Sedan dess har myndigheten delat upp mötena, så att arbetsgivare och arbetstagare inte träffar Arbetsmiljöverket samtidigt.

- Jag är skeptisk till bindande föreskrifter. När det gäller fysiska frågor kan man mäta och se på ett enkelt sätt om vad som är bra. För de här fallen blir måttet svårare. Och därmed blir tillsynen svår, säger Jan Johansson som är arbetsmiljöexpert Almega.

Han anser att föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM,  redan täcker den psykosociala arbetsmiljön.

- Där ska även psykosociala risker kartläggas. Att komplettera den med allmänna råd räcker långt.

Martine Syrjänen Stålberg på Unionen håller inte med.

- SAM  är  ju en metodföreskrift. Den säger hur man ska göra. Men sakfrågorna måste finnas med och det behövs tydligare regler. Särskilt nu när den psykosociala ohälsan ökar och vi får ett mer pressat klimat på arbetsplatserna.

Arbetsmiljö

5 sätt att bota din telefonskräck

Är du en textare eller ringare? Många tycker att det är en plåga att ringa, speciellt den yngre generationen. Men det finns hjälp för den som vill bota sin telefonskräck.
Lina Björk Publicerad 20 maj 2024, kl 06:06
till vänster en gammeldags telefon. Till höger en kvinna som ser rädd ut.
Många, speciellt i den yngre generationen, föredrar att kommunicera via text framför att ringa. Foto: Shutterstock

Som tjänsteman ingår telefonen ofta i arbetsredskapen. Men inte alla uppskattar att lyfta på luren för att kontakta kollegor och kunder. Enligt en Sifoundersökning, gjord på uppdrag av mobiloperatören Halebop, känner många obehag av att ringa. Bland yngre i åldrarna 18 till 29 år upplevde hälften någon form av telefonskräck. Angela Ahola är doktor i psykologi och förklarar att det inte är så konstigt eftersom den yngre generationen är vana att kommunicera i helt andra kanaler. 

Angela Ahola
Angela Ahola. Foto: Sören Vilks

–  Den yngre generationen kommunicerar via chattar, sms och sociala medier. Den äldre har haft hemtelefon och har vant sig att svara i telefon utan att veta vem det är på andra sidan luren. 

Enligt Angela Ahola kan telefonfobi länkas samman med andra typer av social ångest eller oro. Vi har en grundläggande rädsla för att bli kritiserade, granskade och bedömda. 

I ett telefonsamtal interagerar vi i realtid med den andra. Vi ska där och då, direkt, skapa en relation. Till skillnad från när du skriver ett mejl och kan vrida och vända på formuleringar.

– Människor är slaviskt måna om att bli omtyckta och accepterade. Det hade vi nytta av när vi var beroende av att ingå i grupper för att överleva för tusentals år sedan. Men rädslan som räddade oss tidigare i evolutionen lägger krokben för oss nu, säger Angela Ahola. 

Öva på att bemöta rädslan 

När kroppen upplever rädsla börjar den svettas, pulsen ökar och muskler spänns. Allt för att förbereda sig på det hot som ska överlevas. Det är såklart inte den bästa sinnesstämningen att befinna sig i när du ska ringa ett samtal. Men det finns sätt att öva på att närma sig rädslan. 

Telefonskräck - så slipper du den


1. Börja långsamt. Ring en telefonsvarare och prata in ett meddelande som du övat på. Lyssna på signalerna och låt ljudet bli något bekant. 

2. Ring en person du redan känner. Du kan också be en person du känner ringa dig så att du kan förbereda dig på inkommande samtal. 

3. Ring en restaurang och beställ mat. Här är samtalet förutsägbart. Du ska säga vad du vill äta och personen på andra sidan kommer att säga hur lång tid det tar innan du kan hämta upp maten. 

4. Ring en person du inte känner på till exempel ett kundföretag och ställ en konkret fråga. 

5. När du känner dig bekväm, ring en obekant person och ställ en öppen fråga, där svaret kan leda till ytterligare frågor eller diskussion.   

Källa: Angela Ahola.