Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsmiljön sämre än någonsin

Den psykosociala arbetsmiljön är sämre än någonsin, enligt Unionens tionde arbetsmiljöbarometer som också visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet tappar i år igen. Men Unionens arbetstidsexpert Daniel Gullstrand tror att botten är nådd. Hädanefter kommer det bara att bli bättre.
Johanna Rovira, Linnea Andersson Publicerad
Man sitter med nedböjt huvud.
Den psykosociala arbetsmiljön är sämre än någonsin sedan Unionen började med sin årliga arbetsmiljöbarometer för tio år sedan. Foto: Christine Ohlsson / TT

Unionens arbetsmiljöbarometer firar tio år (fast den allra första barometern gjordes i Sifs regi, den andra ihop med HTF) och siffrorna visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet minskar ute på arbetsplatserna i år igen. Både vad gäller förekomst och kvalitet.

Men i mars nästa år träder nya arbetsmiljöföreskrifter i kraft och det kommer att göra skillnad, tror Unionens utredare Daniel Gullstrand, som författat rapporten Arbetsmiljöbarometern.

– I år var nog det sämsta året. Jag tror det långsamt kommer att bli bättre eftersom de nya föreskrifterna ger signaler om att arbetsmiljö är viktigt att jobba med.

Största arbetsmiljöproblemet ute på företagen är fortfarande chefer och ledarskap. På andraplats kommer stress och arbetsbelastning och tredjeplatsen delas av tre frågor: Den fysiska arbetsmiljön, kompetensutveckling samt trivsel och socialt klimat som klättrat upp sedan föregående år.

Enligt barometern finns en koppling mellan det systematiska arbetsmiljöarbetet, som till exempel kan vara att utföra riskbedömningar eller upprätta handlingsplaner, och den psykosociala arbetsmiljön. På arbetsplatser där arbete bedrivs är den psykosociala arbetsmiljön bättre.

Men arbetsgivarsidan delar dock inte bilden i av att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte fungerar som det ska på många arbetsplatser. 

– Det här är arbetsmiljöombudens bild, sade Kresimir Iveskic, arbetsmiljöexpert på Teknikföretagen, under torsdagsmorgonens seminarium då rapporten presenterades.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.