Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetssjukdomar ökar bland kvinnor

Antalet anmälda arbetssjukdomar ökade bland kvinnor under 2014. Bland män syns ingen förändring. Även orsakerna bakom arbetssjukdomarna skiljer sig åt mellan könen. Det visar statistik från Arbetsmiljöverket.
Linnea Andersson Publicerad 19 maj 2015, kl 14:08
Kvinna står vid sitt skrivbord och tar sig för nacken.
Fler kvinnor känner sig trötta och har värk i skuldrorna, samtidigt som samma problem minskar hos män, enligt Arbetsmiljöverkets rapport. Foto: Anders Wiklund/TT

Mellan 2013 och 2014 ökade antalet anmälda arbetssjukdomar med sex procent hos kvinnor. Totalt sett är belastningsfaktorer den vanligaste orsaken till anmälda arbetssjukdomar, på ungefär 40 procent av anmälningarna. Bland kvinnor är dock sociala och organisatoriska faktorer vanligast.

Belastningsskadorna minskade kraftigt mellan 2003 och 2009, planade därefter ut men ökade igen med sex procent förra året. De arbetssjukdomar som är socialt och organisatoriskt relaterade minskade också mellan 2003 och 2009, men har ökat sedan 2011.

Även ohälsan skiljer sig åt mellan könen. Samtidigt som fler kvinnor ofta känner sig trötta och har värk i skuldrorna, minskar samma besvär hos män. Tydligast är ökningen av sömnbesvär hos kvinnor.

Antalet anmälda arbetsplatsolyckor med sjukfrånvaro minskade svagt under 2014 för både män och kvinnor. Dödsolyckorna i arbetet ökade dock något under förra året jämfört med 2013.

Arbetsmiljöverket publicerade under hösten 2014 en rapport som visar att var fjärde person som arbetar har besvär som kan kopplas till jobbet. En ökning på 4,5 procent sedan 2012. 

Rapporten

Arbetsmiljöverket har i uppdrag av regeringen att redovisa och analysera statistik avseende:

  • Antal dödsolyckor i arbetet
  • Antal anmälda arbetsolyckor
  • Antal anmälda arbetssjukdomar
  • Anställda och ohälsa, upplevda besvär

Rapporten Redovisning av arbetsmiljöindikatorer enligt regeringsuppdrag redovisar främst arbetsskadestatistik fram till och med 2014. Data som ligger till grund för ”anställda och ohälsa” är insamlade under 2013 och presenterade 2014.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.