Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Domstol nekar Spotify dispens för nattarbete

Spotify får inte dispens för nattarbete. Det beslutade Förvaltningsrätten i dag. Om musiktjänsten inte slutar med nattarbetet, tecknar kollektivavtal eller får en ny dispens riskerar de fortsatta viten och sanktionsavgifter.
Elisabeth Brising Publicerad 17 januari 2024, kl 17:22
till höger man vid dator till vänster Daniel Ek
Musikjätten Spotify har fått skarp kritik av Arbetsmiljöverket eftersom de låtit anställda jobba natt i strid med arbetstidslagen. Foto: TT Henrik Montgomery/Shutterstock

Artikeln har uppdaterats 18 januari 09:00

Förvaltningsrätten i Stockholm har beslutat att neka Spotify dispens för nattarbete. Företaget hade överklagat Arbetsmiljöverkets beslut.  

Förvaltningsrätten går på arbetsmiljömyndighetens linje - att verksamheten inte är tillräckligt samhällsviktig för att få dispens. 

Musikjätten har fått skarp kritik av Arbetsmiljöverket eftersom de låtit anställda jobba natt i strid med arbetstidslagen. För nattarbete krävs att företaget antingen har kollektivavtal om det eller en dispens från myndigheten. Spotify saknar båda. 

"Finns bara tre alternativ"

Jenny Bengtsson, inspektör Arbetsmiljöverket.
Jenny Bengtsson, inspektör Arbetsmiljöverket. Foto: Privat

Enligt Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket, finns tre alternativ för Spotify: upphöra med arbetet på natten, införa nattarbete i ett kollektivavtal med facket eller åter försöka få en dispens om nattarbete. 

Men det är inte något myndigheten strösslar med, säger hon.

Hon påpekar att man är restriktiv med dispenser av en anledning. 

– Det handlar om en skyddslagstiftning och då finns det juridisk grund för vår hållning, säger hon.  

Vilka regler gäller för att få dispens för nattarbete? 

Det finns olika öppningar. Förenklat ska det vara arbete som prompt måste utföras på natten och är samhällsviktig verksamhet. 

Spotify ansökte i januari 2023 om tillstånd hos Arbetsmiljöverket att avvika från arbetstidslagen. Men myndigheten nekade bolaget och bedömde inte att verksamheten levde upp till de särskilda skäl som krävs, som att tillgodose viktiga samhällsintressen. Den melodin föll inte Spotify i smaken, utan de överklagade beslutet till domstol. 

Facket: Inget intresse för samarbete

Jonas Sundberg, ordförande i Unionens fackklubb ”Spotify Workers Unionen” kommenterar nattarbetet på företaget så här:

Ett kollektivavtal skulle lösa den frågan. Vi ser såklart ett värde för Spotify i att anställda ska kunna lösa problem som uppstår under natten och ser det som ett en utmärkt möjlighet för ett samarbete mellan företaget och anställda att tillsammans komma överens om villkoren för nattarbete. 

Han fortsätter: 

Vi hörde av oss och försökte öppna en dialog med Spotify när vi fick reda på att de saknade dispens, men än så länge har de inte visat något intresse av att samarbeta med oss i frågan, utan har i stället valt att överklaga till förvaltningsrätten. 

Oklart om Spotify överklagar

Det är oklart om Spotify kommer försöka överklaga beslutet till Kammarrätten. I domen motiverar bolaget att de borde ha fått dispens eftersom de anser sig samhällsviktiga. Till exempel är de rädda för hur hackerattacker kan påverka användare, företag och skolor som de samarbetar med. 

En talesperson för Spotify kommenterar domen via mejl till Kollega: 

"Vi är besvikna på beslutet men har givetvis planerat för denna utkomst. Som en global ljud- och teknikplattform är beredskapstjänstgöring för våra ingenjörer avgörande för att säkerställa oavbruten tillgänglighet för miljontals kreatörer och lyssnare över hela världen. Vi kommer nu att analysera domen och därefter ta ställning till om vi ska överklaga och/eller flytta delar av beredskapstjänstgöringen till våra andra marknader."

Spotify kommer betala sanktionsavgift

Eftersom Spotify haft nattarbete på företaget under 2022 utan dispens eller fackligt avtal så har Arbetsmiljöverket krävt Spotify på drygt 356 000 kronor. Strax före jul valde företaget att godkänna avgiften som nu ska betalas. 

Agerandet kring nattarbetet på Spotify under 2023 kan också leda till fortsatta sanktionsavgifter, förbud mot nattarbete och vite enligt arbetsmiljömyndighetens inspektör.

Om man under 2023 fortsatt med det här nattarbetet kommer Arbetsmiljöverket sannolikt att behöva räkna sanktionsavgift för år 2023 också och då lägger vi normalt sett till förbud. Det är ett nattarbete vi menar är förbjudet. Då ser vi till att förbjuda det framåt i sådana här ärenden och knyter ett vite till det, säger Jenny Bengtsson. 

Kan öppna för kollektivavtal

På Klarna slog Arbetsmiljömyndigheten också ned på nattarbetet, men den striden upphörde i och med att företaget tecknade kollektivavtal. 

Kan det här påverka möjligheten för de anställda på Spotify att knyta fackligt kollektivavtal? 

Det normala om man ska sysselsätta arbetstagare på natten är att man har kollektivavtal som medger undantag från arbetstidslagen. Det kollektivavtal Klarna tecknat har sådana undantag så på det sättet löste de den här frågan, säger Jenny Bengtsson. 

Nattarbetsförbud och arbetstidslagen


I Sverige råder nattarbetsförbud mellan klockan tolv på natten och fem på morgonen, om man inte utför ett arbete som är klassat som viktigt enligt lagen utifrån allmänhetens behov, som till exempel sjukvård.

Nattarbete, veckovila och dygnsvila regleras i arbetstidslagen. Anställda ska ha 11 timmars dygnsvila och 36 timmars veckovila enligt lagen.

Det finns två sätt att göra undantag från lagen. Det ena är att söka dispens från Arbetsmiljöverket, vilket är ovanligt. Det andra är att göra undantag från lagen i kollektivavtal som tecknas mellan arbetsgivare och fackförbund.

Arbetsgivare som bryter mot arbetstidslagen får betala en sanktionsavgift per timme och anställd. 

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.