Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Årliga lönekartläggningar dröjer

Under valrörelsen lovade Stefan Löfven att återinföra årliga lönekartläggningar redan under sitt första år vid makten. Nu står det klart att man inte lyckats hålla löftet. En besvikelse, menar Unionen Stockholms regionstyrelse som länge drivit kravet på årliga kartläggningar.
Linnea Andersson Publicerad 7 oktober 2015, kl 11:38
Stefan Lövfen till vänster, Alice Bah Kuhnke till höger under presskonferens.
Enligt demokratiminster Alice Bah Kuhnke (MP) har införandet av årliga lönekartläggningar dröjt p.g.a. att regeringen inte fick igenom sin första budget. Foto: Bertil Ericson / TT

Unionen ser lönekartläggningar som en viktig del i jämställdhetsarbetet, inte minst med tanke på att löneskillnaderna mellan män och kvinnor är som störst bland privatanställda tjänstemän. Kartläggningar varje år skulle enligt förbundet leda till bättre rutiner i jämställdhetsarbetet ute på företagen som i sin tur leder till en mer rättvis lönefördelning.

Sedan 2008 då Alliansregeringen ändrade diskrimineringslagen behöver företag inte genomföra lönekartläggningar mer än vart tredje år. En rapport från Unionen visar att arbetsgivare blivit sämre på att genomföra kartläggningar och förbundet hoppades därför på att den nya regeringen skulle införliva löftet om att återinföra årlig kartläggning. Något man ännu inte gjort.

- Vi är besvikna, säger Theres Sysimetsä, ledamot i Unionen Stockholms regionstyrelse, som trots det är hoppfull inför framtiden eftersom man har en bra dialog med Arbetsmarknadsdepartementet.

- Utifrån de politiker jag har träffat tror jag verkligen att det här är något som de också vill. Sedan är verkligheten och budgetsituationen en annan. Men vi är till stor del enade tillsammans med både politiker och arbetsgivarsidan så det finns stor chans för succé.

Även om andra förbund, som ST och Vision, också tycker att lönekartläggning är viktigt, menar Theres Sysimetsä att det är en särskilt viktig fråga för Unionen. Medan andra förbund vill överge Industriavtalet, det så kallade ”märket”, göra speciella satsningar eller införa jämställdhetspotter och bonusar, är lönekartläggningar Unionens huvudsakliga verktyg för att komma till rätta med osakliga löneskillnader.

Trots att Unionen Stockholm ger regeringen bakläxa menar Theres Sysimetsä att facken också har en viktig roll att spela för att få bättre jämställdhet i arbetslivet.

- Om regeringen tar sitt ansvar och driver igenom det de har lovat så får vi sätta oss ned nästa vecka och titta på vad vi ska lova varandra internt, säger hon och syftar på Unionens kongress som äger rum nästa vecka.

Så säger lagen:

Alla arbetsgivare ska genomföra en lönekartläggning och analys vart tredje år. Arbetsgivare med fler än 25 anställda ska även upprätta en handlingsplan för jämställda löner. Syftet är att upptäcka, åtgärda och förhindra löneskillnader som har samband med kön.

Lönekartläggningen och analysen ska omfatta:

  • Bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor.
  • Löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdiga.
  • Analys av om eventuella skillnader har samband med kön.

DO

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström