Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Asylsökande eller nyanländ – vad gäller?

Att vara asylsökande och nyanländ är skilda saker. Vem får lära sig svenska? Vem får jobba? Och vilken ersättning har man rätt till?
Linnea Andersson Publicerad
Anders Wiklund / TT
Migrationsverket som ansvarar för försörjning och boende i väntan på asyl, förutsatt att du inte har ordnat boende på egen hand. Anders Wiklund / TT

Asylsökande är den som har ansökt om skydd och väntar på beslut om asyl/uppehållstillstånd. Under tiden som asylsökande är det Migrationsverket som ansvarar för försörjning och boende, förutsatt att du inte har ordnat det på egen hand.

Hur mycket ersättning du har rätt till beror på om du bor på ett asylboende där mat ingår eller inte och varierar mellan 24 och 71 kronor om dagen för en ensamstående vuxen. Delar du hushållskostnader med en annan vuxen får du lägre ersättning. Förutom mat ska dagersättningen räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

I väntan på din asyl har du rätt att arbeta på två villkor. För det första krävs ett tillfälligt arbetstillstånd, som innebär undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd (så kallat AT-und). För det andra måste du kunna, eller åtminstone bidra till att, styrka din identitet.

Nyanländ är den formella termen för den som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Du får ett svenskt personnummer och blir inskriven i en kommun. Väntan på en kommunplacering kan dock bli lång eftersom systemet bygger på en frivillig överenskommelse mellan kommun och länsstyrelse. Det gör att tusentals människor i dag bor kvar på asylboenden i väntan på att komma igång med sin etablering.

Etableringsersättning kan sökas av den som är nyanländ och erhållas i högst två år. För att få etableringsersättning ska du vara mellan 20 och 64 år, eller 18 och 20 år om du saknar föräldrar i Sverige, samt följa en etableringsplan. Ersättningen är 308 kronor om dagen, fem kalenderdagar i veckan, det vill säga 6 160 kronor i månaden. Att avvika från planen eller ha ogiltig frånvaro kan sänka ersättningsnivån.

Instegsjobb är en subventionerad anställning som innebär att en arbetsgivare som anställer dig som nyanländ invandrare kan få 80 procent av lönen i bidrag, dock max 800 kronor om dagen. Anställningen ska vara kopplad till Svenska för invandrare (sfi) och tanken är att du ska kombinera teori med praktisk språkträning på en arbetsplats. Jobbet kan vara heltid, deltid, tillsvidareanställning, provanställning eller tidsbegränsat. Möjligheten till instegsjobb gäller inte medborgare från annat EU/EES-land eller från Schweiz.

Svenska för invandrare (sfi) har du som vuxen rätt till som nyanländ men inte som asylsökande. Däremot har barn rätt till sfi-undervisning och skolgång även i väntan på uppehållstillstånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)