Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Att pendla är att dö en smula

Det kostar på att resa till jobbet. Inte bara ekonomiskt. Pendlare mår sämre, väger mer och skiljer sig oftare.
Johanna Rovira Publicerad 20 mars 2017, kl 15:37
Tåg på bro över bilväg.
Foto: Stefan Nilsson/SJ

Hur känner man igen en långpendlare? Svar: Det är den där kollegan som kommer till jobbet som en urvriden trasa, inte sällan överviktig och singel, sannolikt arg och frustrerad.

Att pendla är att dö en smula – forskning visar faktiskt att pendling kan förkorta livet. (Och då har man ändå inte snuddat vid de lättare sjukdomar som gärna sprider sig mellan kraxande och snörvlande medpassagerare i en överfull buss eller tågvagn.)

Under de senaste 30 åren har fler och fler anställda börjat pendla. Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, pendlar närmare 1,6 miljoner personer dagligen till sina jobb i Sverige (vissa även utanför landets gränser). SCB:s definition på pendling är dock bred – man räknar in alla som tar sig över kommungränsen för att jobba, vilket kan få till följd att även de som har fem minuters promenad till sina jobb betraktas som pendlare.

Erika Sandow, kulturgeograf vid Umeå universitet, har forskat kring pendling och då koncentrerat sig på anställda som hade mer än 45 minuters resväg från dörr till dörr, vilket var 11 procent av alla anställda i landet när undersökningen gjordes.

– Pendlingen ökar stadigt eftersom arbetsmarknaden har utvecklats i den riktningen. Vill man ha jobb som matchar ens kvalifikationer måste man ofta pendla, säger Erika Sandow.

Hon har undersökt pendlingens effekter på inkomst och relationer och funnit att pendlare skiljer sig oftare än andra. Under en tioårsperiod löper pendlarna 40 procents högre risk att deras förhållande ska spricka.

– Pendlingen tar tid från annat och det får sociala konsekvenser. Samtidigt finns det naturligtvis många pendlare som får livspusslet att gå ihop.

En studie vid Lunds universitet visar att pendlare också löper högre risk att drabbas av stress och sömnsvårigheter och är mindre socialt aktiva än de som slipper trängas i kollektivtrafiken, reta upp sig på medpassagerare eller våndas i en bilkö.

Kristoffer Mattisson, doktor i folkhälsovetenskap vid avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet, har i sin forskning sett att ju längre restid man har, desto mer negativa effekter blir det av pendlingen. Och det gäller oavsett om man pendlar kollektivt eller med bil.

För att ha hälsan i behåll menar forskarna att man ska försöka använda restiden till något meningsfullt.

– Man måste hitta strategier för att hantera pendlingen och dess konsekvenser, säger Erika Sandow.

Att det finns bra, fungerande kollektivtrafik hjälper pendlarna att få ihop sina livspussel, menar hon. Men arbetsgivarna kan också bidra till att göra tillvaron smidigare för anställda med lång resväg:

– Arbetsgivarna kan låta pendlingen ingå i arbetstiden för dem som kan jobba under resan till och från jobbet. De kan också ge större möjligheter för anställda att jobba hemifrån om arbetsuppgifterna tillåter det, säger Erika Sandow.

 

NORBERG–AVESTA
PATRIK SUNDELL

Pendlar: Med bil.

Sedan: Tolv år.

Restid: 20 minuter.

Kostnad: Bensinen går på en tusenlapp i månaden.

På önskelistan: Bättre väg från Norberg till Borlänge dit jag måste åka ibland. Om det fanns en bra cykelväg mellan Norberg och Avesta skulle jag faktiskt cykla.

Pendla livet ut?: Ja, med nya vägen känns 20 minuter knappt som en belastning.

 

UPPSALA–STOCKHOLM
RAGNHILD ODIN

Pendlar: Med tåg.

Sedan: Tio år.

Restid: Cirka en timme från dörr till dörr – när allt klaffar.

Kostnad: 2 071 kronor i månaden.

På önskelistan: Fler spår mellan Uppsala och Stockholm, så att systemet blir mindre sårbart om något krånglar. Nyare tåg och lite mobiltäckning skulle heller inte skada.

Pendla livet ut?: Ja, det kan jag tänka mig.

 

LINKÖPING–NORRKÖPING
ULF ANDERSSON

Pendlar: Med tåg och buss.

Sedan: Snart uppe i tolv år.

Restid: En timme med cykel, tåg och buss.

Kostnad: Cirka 750 kr i månaden, eller runt 9 000 kronor med årskort.

På önskelistan: Att tågen går i tid – men det gör de för det mesta. Och att jobbet skulle ligga på gångavstånd.

Pendla livet ut?: Nej, det skulle jag vilja slippa.

 

FALKENBERG–MÖLNDAL
CAIZA ALMÉN WRANNING

Pendlar: Med tåg.

Sedan: 16 år.

Restid: En timme och 25 minuter.

Kostnad: 2 200 kronor i månaden.

På önskelistan: Att få ett jobb inom promenadavstånd från hemmet!

Pendla livet ut?: Nej, det har jag svårt att tänka mig.

FÖRSENADE PENDELTÅG KOSTAR ENORMA BELOPP

  • Sträckan Uppsala–Stockholm är landets mest trafikerade med 44 000 dagliga pendlare. Unionens tidigare chefsekonom Gösta Karlsson har räknat ut kostnaden för produktionsbortfallet av en tiominutersförsening på ett fullt pendeltåg: 70 000 kronor.
  • Pendlare som reser mellan Göteborg och Halland har anmält de underdimensionerade tågen som trafikerar sträckan till Transportstyrelsen. Resenärerna anser att trängseln utgör en säkerhetsrisk och rapporterar att pendlare svimmat i de överfulla vagnarna.
  • Du kan bara få avdrag på skatten för resor till och från arbetet för den del av kostnaden som överstiger 10 000 kronor. Och bara om arbetsplatsen ligger minst två kilometer från bostaden. Avdraget gäller kostnaden för det billigaste färdsättet.
  • Pendlar du med bil får du avdrag för kostnaden över 10 000 kronor om avståndet är minst fem kilometer och du tjänar minst två timmar per dag på att ta bilen jämfört med att åka kollektivt. Eller om det saknas kollektivtrafik och avståndet är minst två kilometer.
Hälsa

31 sorters yoga för ditt friskvårdsbidrag

Yoga (Unionen på sanskrit), har blivit ett suffix som kan sättas bakom i stort sett varje substantiv som helst och bli en helt ny yogaform. Grundingredienserna kroppsövningar, andning och andlighet kan varieras i all oändlighet. Här är en långt ifrån komplett lista över yogaformer att lägga friskvårdspengarna på.
Johanna Rovira Publicerad 19 april 2024, kl 06:02
Tre personer som utövar yoga på olika sätt.
Yoga bra för både kropp och själ. Men vilken av alla sorters yoga ska du använda ditt friskvårdsbidrag till? Här är en lista på 31 olika yogaformer att testa. Foto: Colourbox.

Hathayoga: Den yoga som många varianter utgår från, ursprungsyogan. Utövas i långsamt tempo och inkluderar andningsövningar och meditation. 

Bikramyoga: Utförs i rum där temperaturen är 40 grader, vilket ska bidra till att kroppen blir mjukare och slaggprodukter avdunstar.  

Acroyoga: Akrobatisk yoga som utövas i grupper om tre. En bas, en flygare och en passare. 

Hormonyoga:  En blandning av lite olika yogor och meditation. Ska hjälpa mot pre menstruella spänningar, pms, samt klimakteriebesvär. Dessutom generera ett bättre sexliv, bota migrän och fixa torra slemhinnor. 

Getyoga: Att yoga ihop med getter påstås vara en helt fantastisk upplevelse. Lite oklart vad getterna fyller för funktion men enligt arrangörer så skapar idisslarna energi, skratt och glädje. 

Valpyoga eller puppyyoga: Som getyogan fast med valpar i stället för getter. 

Bebisyoga: Byt ut valp och get mot bebis så har du bebisyoga. Betydligt mer begripligt att utföra yoga tillsammans med ett barn än med hund och get. 

Anti-gravityoga: Utförs hängande i en speciell gunga eller hängmatta. Andra namn på formen är yogawing, aerial yoga, airyoga. 

Ashtangayoga: Väldigt fysiskt krävande yoga form. Skippa andligheten och du får….

Poweryoga: En form av Ashtangayoga från USA. Inte så mycket på krut på de spirituella delarna i yoga, utan fokuserar mer på smidighet och styrka 

Anusarayoga: En förgrening av hathayogan som blandar kunskaper från tantrisk filosofi med biomekanik. Ska ge glädje, kreativitet, kraft samt förebygga skador och bygga stark kropp 

Kontorsyoga: Enkla yogaövningar du kan utföra vid ditt skrivbord. 

Restorative yoga: Kuddar och filtar ger kropp och sinne avlastning. Positioner som lär bidra till djup avslappning och påverka nervsystem. 

Globalyoga: En svensk modern mix av tekniker, fysik och mentala övningar. 

Jivamuktiyoga: Fysiskt ansträngande och intellektuellt stimulerande yoga där positioner blandas med filosofi, musik och meditation. Påstås vara Madonnas favorityogaform. 

Kundaliniyoga: Kallas även Layayoga. Enkla rörelser och fokus på meditation och andningstekniker. Mycket spirituell. 

Viryayoga: Virya betyder kraft, energi och entusiasm på sanskrit. En annan svensk mix av öst och väst. 

Vinyasayoga: Samordnar andning och rörelser i ett flöde mellan olika positioner

Ansiktsyoga: Görs genom att träna musklerna i ansiktet. Ska öka blodcirkulationen och släta ut rynkor.

Yinyoga: Den långsammaste yogaformen alla kategorier Återhämning, stretch, terapeutisk yoga. 

Mediyoga: Medicinsk yoga som även kan utföras liggande och sittande.

Metalyoga: Som poweryoga fast med death metalmusik, primalskrin och shots. Trend i New York. 

Popyoga: Lanseras som klassisk yoga som utövas till ett fantastiskt soundtrack av noggrant utvalda låtar. 

Punkyoga: Tänkte du vanlig yoga med musik av Sex Pistols och Clash är du helt fel ute. Punkyoga beskrivs som en dynamisk yoga där man får sucka, fräsa och grina. 

Nakenyoga: Ovanligt beskrivande yoga. Praktiseras utan kläder. Okänt varför. 2023 frikändes man som utövat denna yogaform från sexuellt ofredande, eftersom det inte fanns bevis på uppsåt.

Skrattyoga: Om varken metalyogan eller nakenyogan funkar. 

Saltyoga: Man yogar i ett rum täckt av salt från golv till tak. Mikroskopiska saltpartiklar blåses i luften vilket påstås förbättra sömnen samt minska stress. 

Vattenyoga/aquayoga: Går ut på att man utnyttjar viktlösheten i en bassäng för att få till yogapositioner som annars kan vara svåra. 

Ölyoga: Ett tyskt koncept som letade sig till Sverige 2017. En kombination av traditionell yoga och öldrickande. Finns i alkoholfri variant. 

Sexyoga: Såklart finns kombon sex och yoga. Källorna är förtegna om hur den utövas, men tydligen syftar den till att förbättra sexlivet.  

Paltyoga: Detta yogakoncept har faktiskt inte etablerats än. Kan vara ett tips för hugade yogis som framgångsrikt provat alla andra varianter men behöver något nytt. 

Fakta

Ordet yoga kommer från sanskritens yuj som betyder förening, union. Yoga ska minska stressen och öka energin. Lågintensiv yoga anses få personer med mild eller måttlig depression att må bättre.

Yogi är en person som utövar yoga.