Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Åtta steg för bättre jämställdhet i IT-bolaget

I slutet av det här året kommer det att saknas omkring en miljon programmerare inom EU. I Sverige håller programmering på att bli ett av de vanligaste yrkena, men det räcker inte på långa vägar - även här saknas tiotusentals programmerare. Det enklaste sättet att åtgärda bristen är att öppna branschen för den halva av befolkningen som inte verkar ha lockats hittills – kvinnorna.
Gabriella Westberg Publicerad 7 april 2015, kl 15:29
Två män och en kvinna står på rad.
Foto: Colourbox
  1. Reflektera över dina fördomar. Vem du än är, vilken bakgrund du än har, har du fördomar. Om du inte kan se dina egna fördomar kan du inte heller komma förbi dem. Forskare vid Uppsala universitet har översatt amerikanska så kallade IAT-tester till svenska förhållanden. Testa dina fördomar här. 
     
  2. Låt små flickor greja med manicker. Har du en gammal oanvänd radio hemma och en uttråkad dotter? Bra. Ge verktyg till flickan, låt henne skruva isär och sätta ihop radion som hon vill. Eller valfri annan maskin.
     
  3. Ingenjör är något man blir, det är inte något man föds till. Anna Henningsson, som nyligen fick Microsofts utmärkelse Årets IT-tjej, hade inte en tanke på att hon skulle kunna bli ingenjör förrän hon var över 20 år. Hon var dålig på matte och en typisk humanist, berättade hon för Kollega då. Först när hon gått ut gymnasiet och insåg att hon måste komplettera sin samhällsvetenskapliga examen med ett naturtekniskt basår för att bli sjukgymnast insåg hon att matte ju faktiskt kunde vara roligt. Nu är hon på god väg att bli dataingenjör. 
     
  4. Det sägs ofta att 90- och 00-talisterna söker sig till företag med tydliga värderingar som tar socialt ansvar. Kvinnor lär göra så i än högre grad än män. Med teknik kan man bygga proteser, ge mikrolån och motarbeta cyberattacker, underlätta för demokratiska val och samordna protestmarscher. ICT for development (IT för utvecklingsarbete) är ett akademiskt ämne på många universitet i Sverige och utlandet. Socialt arbete behöver IT.  Berätta om det!
     
  5. Dags att rekrytera utvecklare? Tänk först igenom ordentligt hur annonsen utformas. Hur presenteras företaget, vilka krav lyfts fram som viktigast, vem sköter rekryteringen? Enligt Jacqueline de Rojas, styrelseledamot för Tech UK och vice vd för Citrix, är det i rekryteringsprocessen jämställdheten stupar
     
  6. Om du sitter i en företagsledning – gör det till ett uttalat och prioriterat mål att locka och rekrytera kvinnor till att sköta tekniska arbetsuppgifter (inte administration, sälj eller HR).
     
  7. När företaget eller utbildningen får en förfrågan om att delta i en paneldebatt, skicka en kvinnlig kollega! Låt företagets kvinnliga programmerare möta kunder och mingla på konferenser - inte för att kvinnor är så bra på att vara sociala utan för att de med sin kunskap kan visa för andra geniala kvinnliga programmerare att de skulle kunna känna sig välkomna där. Skapa en positiv och modern bild av företaget i branschen. 
     
  8. Om du är IT-man och får en förfrågan om att delta i en paneldebatt – fråga om det finns någon kvinna med i panelen. Vägra delta annars! Det är bara slappt skitsnack att det inte finns kompetenta kvinnliga tekniker, ingenjörer, datavetare och utvecklare. Testa Rättviseförmedlingen.

 

Med inspiration från AAUW.org.

Behövs kvinnor i IT-branschen?

I Stockholms län är programmerare i dag det vanligaste yrket. Det finns nästan 36 000 anställda i gruppen systemare och programmerare. Knappt en femtedel är kvinnor.

I landet som helhet är programmerare det åttonde vanligaste yrket, med 78 734 anställda systemare och programmerare.

Redan i slutet av 2015 kommer det att saknas omkring en miljon programmerare i EU. Enbart i Sverige kommer det att saknas tiotusentals - med befintligt behov, obeaktat startups och nya jobbtillfällen som skulle kunna skapas.

Enligt SCB:s prognoser kommer andelen kvinnor på arbetsmarknaden med eftergymnasial datautbildning att minska från 35 procent 2012 till 26 procent 2035 - samtidigt som behovet av arbetskraft inom IT-branschen ökar.

SCB, Sthlm Handelskammare, Digitaliseringskommissionen

Jämställdhet

Kvinnor frågar oftare hur kollegan mår

Var fjärde kvinna frågar hur kollegorna mår varje dag. Motsvarande siffra för män är en tiondel. Det visar en enkät av Novus i samarbete med Make Equal.
Elisabeth Brising Publicerad 6 maj 2024, kl 06:01
Två kvinnor samtalar stående.
Kaffekokare och trevlighetsexpert. Vem är kontorets kurator, festfixare och florist? Känner du igen rollen hos någon eller har du tagit den själv? Foto: Shutterstock

Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal. 

Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent. 

Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad. 

Inte bara ”Tjena – läget?”

Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen. 

Alva Karlsson.jpg
Alva Karlsson. Foto: Make Equal

– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.

Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten. 

Fler kvinnor ökar uppskattningen 

Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas. 

– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson. 

Vad får det här för effekter?

– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar. 

Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?

– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra. 
 
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?

– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal. 

Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata? 

– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning. 

Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?

– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.  

Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?

– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats. 

Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande. 

”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som: 

• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.

• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det. 

• Ofta görs i skymundan. 

• Inte kräver några särskilda specialkunskaper. 

• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt. 

Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår. 

Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work. 

"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.