Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Automatisk fika

Odrickbart. Eller utsökt. Automatkaffet på jobbet kan verkligen variera. Avgörande är att välja rätt leverantör, kaffe och maskin – och låta serva den med kunskap och finess!
Joachim Stokstad Publicerad 22 september 2016, kl 10:45
Fredrik Stehn
Fredrik Stehn

Att hyra ut kaffeautomater till företag är big business i Sverige. Man uppskattar att det finns 110 000 maskiner på kontoren runt om i landet och att branschens totala omsättning är nära tre miljarder kronor om året.

Bästa koppen automatkaffe vinner

Men de flesta av oss har nog varierande erfarenheter av automatkaffe. Ibland smakar det inte gott, för att uttrycka det diplomatiskt. Så behöver det dock inte vara. Det kan nämligen också smaka enastående. Det inser man om inte annat av det faktum att det numera finns en tävling – Coffee Professional Cup – där bästa koppen automatkaffe vinner. Deltagarna har med sig valfri maskin, som de sedan tillåts trimma och modifiera.

Dan-Fredrik Asplund, kaffeautomatleverantören Beans smakexpert, har vunnit förstapris i tävlingen en gång och blivit tvåa två gånger.

– Jag kan justera mängden vatten och kaffe, men också dragtid, malningsgrad med mera. Ofta vill man ha sitt kaffe snabbt, men då hinner alla aromer inte att utvecklas.

Dan-Fredrik Asplund går så långt att han hävdar att det är extremt svårt att skilja en kaffe gjord av en rätt intrimmad automat från en kopp tillagad av en barista.

I dag finns frystorkat kaffe som smakar bra

Vad ska man då tänka på när man väljer maskin till kontoret? Benny Petersson – styrelseordförande i SVF, Svenska Vendingföreningen som företräder landets kaffemaskinuthyrare – tycker att man ska välja en etablerad leverantör som är diplomerad av SVF.

– Då har man servicekompetensen. Sedan bör man fråga sig vad man är ute efter. Är det 25 personer som varje dag ska ha kaffe vid samma tidpunkt? Då kanske man i stället prioriterar snabbheten och väljer frystorkat kaffe i stället för hela bönor. I dag finns det frystorkat kaffe som smakar bra, säger Benny Petersson.

När det gäller kvaliteten på kaffet får man vad man betalar för, menar han.

– Välj hög kvalitet, det kostar trots allt inte mycket mer per kopp.

– Men mitt bästa råd är att be att få prova en maskin i en eller två veckor, testa olika kaffebönor och göra en enkät bland medarbetarna.

Personligen föredrar jag riktig mjölk

De flesta kaffeautomater använder ungefär samma teknik, men det finns skillnader. De kan matas med hela bönor, färdigmalet eller frystorkat kaffe. Hela bönor är förstås smakmässigt optimalt.

De kan använda riktig mjölk, mjölkpulver (gjort enbart på mjölk) eller ett substitut (som inte innehåller en droppe äkta mjölk och därför inte ens får benämnas så).

– Personligen föredrar jag riktig mjölk, men i tävlingen används mjölkpulver, säger Dan-Fredrik Asplund.

Dessutom finns det två olika bryggningstekniker. Den ena brygger kaffet ungefär som i kaffebryggaren där hemma, den andra använder espressoteknik. Den förstnämnda ger ett bra bryggkaffe och en acceptabel espresso. Den andra ger en bra espresso men ett annorlunda bryggkaffe, eftersom det framställs under tryck. Det blir som en espresso med alldeles för mycket vatten.

Vill du ha kaffet som vanligt?

Hur vet man vilken teknik kaffeautomaten på jobbet använder?
– Om du får en aning skum på bryggkaffet är det espressoteknik, annars är det helt svart, säger Dan-Fredrik Asplund, som själv föredrar bryggtekniken, helt enkelt eftersom han gillar bryggkaffe bäst.

För runt 15 år sedan var kaffeautomaterna helt mekaniska. I dag styrs de av en minidator och är allt oftare uppkopplade mot nätet, så att serviceteknikern kan ha full koll. Den utvecklingen fortsätter, berättar Benny Petersson.

– Jag har sett automater med ansiktsigenkänning, som gör att du får frågan: ”Vill du ha kaffet som vanligt?”.

Om kaffet smakar illa

Tycker du inte att jobbkaffet är särskilt gott? Informera leverantören, som självklart är beroende av nöjda kunder.

– Det går utmärkt att felanmäla smaken, säger Dan-Fredrik Asplund. Då justerar jag maskinen tillsammans med kunden så att vi hittar rätt.

Dan-Fredrik Asplund har korats till landets bästa automatkaffemakare.

- Jag lockar fram de goda smakerna och dämpar beska, bitterhet och syra. Ett bra kaffe upplevs som sött.

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory