Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Avgrundsdjup mellan fack och arbetsgivare

Under måndagen var det dags för fack och arbetsgivare inom industrin att utbyta avtalskrav med varandra inför avtalsrörelsen 2016. Men det lär bli en utmaning att komma överens om ett gemensamt avtal. Medan facken kräver löneökningar på 2,8 procent vill arbetsgivarna helst inte se några löneökningar alls.
Linnea Andersson Publicerad
Kollega
Förbundsordförandena för industrifacken, från vänster Anders Ferbe (IF Metall), Martin Linder (Unionen) och Ulf Bengtsson (Sveriges ingenjörer) lämnade på måndagen över avtalskraven till arbetsgivarna. Kollega

På måndagsmorgonen överlämnade Unionen tillsammans med IF Metall och Sveriges Ingenjörer sina gemensamma avtalskrav till Teknikarbetsgivarna. Utgångspunkten är enligt facken att förena en fortsatt hög svensk konkurrenskraft med reallöneökningar.

Förbundens gemensamma avtalskrav är löneökningar på 2,8 procent, fortsatt utbyggnad av deltidspension/flexpension samt en ny modell för systematiskt jämställdhetsarbete och åtgärder för en bättre arbetsmiljö.

Utöver de gemensamma kraven för facken fram förbundsspecifika krav, där Unionen kräver att den tid som tjänstemän är tillgängliga för arbete ska regleras för att säkerställa en ostörd fritid och möjlighet till återhämtning. Dessutom kräver Unionen att föräldralön ska kunna tas ut på ett mer flexibelt sätt i stället för enbart som en enstaka period.

– Det är oacceptabelt att vi inte har jämställda löner, säger Martin Linder, Unionens ordförande, och poängterade att jämställdhetsarbetet måste förbättras.

Föga förvånande står arbetsgivarna långt ifrån facken.

– Vi kan konstatera att arbetsgivarna på sedvanligt sätt kräver dramatiska försämringar av kollektivavtalen, säger Anders Ferbe, ordförande IF Metall, som beskriver de olika sidornas syn som avgrundsdjup.

Även Martin Linder uttrycker oro över arbetsgivarnas krav på ökad disposivitet i kollektivavtalen, vilket skulle försvaga de centrala avtalen. Men den största utmaningen tror han blir att möta de låga löneökningar som arbetsgivarsidan motiverar med att återställa svensk konkurrenskraft.

Medan facken vill se fleråriga avtal förespråkar Teknikarbetsgivarna ettåriga avtal. Anders Weihe, förhandlingschef hos Teknikarbetsgivarna, säger dock att de inte är främmande för att förhandla om ett treårigt avtal men att det i så fall förutsätter mycket låga löneökningar, helst inga alls, och att det skulle öka svensk konkurrenskraft.

– Vi har formulerat krav på avtalsändringar för att öka flexibiliteten hos företagen, säger Anders Weihe.

När det gäller Unionen och Sveriges Ingenjörer vill Teknikarbetsgivarna göra om löneavtalen som i dag är utformade på olika sätt. ”Det är varken önskvärt eller rimligt att medlemsföretagen ska hantera den lokala lönebildningen i två skilda processer för tjänstemän enbart beroende på den enskilde tjänstemannens fackliga tillhörighet”, skriver de i sin kravlista och menar att de olika avtalen innebär såväl en administrativ börda som transaktionskostnader för företagen.

Avtalskrav

Fackens gemensamma avtalskrav:

  • Löneökningar på 2,8 procent
  • Fortsatt utbyggnad av deltidspension/flexpension
  • Ny modell för systematiskt jämställdhetsarbete
  • Åtgärder för en bättre arbetsmiljö

Unionens specifika krav:

  • Reglering av den tid som tjänstemannen är tillgänglig för arbete, för att säkerställa en ostörd fritid och möjlighet till återhämtning.
  • Föräldralön ska kunna tas ut på ett mer flexibelt sätt, inte bara som en enstaka period.
     

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.