Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Bättre sjukpenning till företagare hyllas av Unionen

Unionen välkomnar regeringens förslag om att alla nya egenföretagare ska få bättre sjukpenning.
– Men man behöver även se över om intentionerna med socialförsäkringssystemet fungerar när det gäller kombinatörerna, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.
Anita Täpp Publicerad 6 september 2017, kl 15:44
FREDRIK SANDBERG / TT
Regeringen hoppas att det nya förslaget ska få fler att våga gå från en anställning till att bli företagare. FREDRIK SANDBERG / TT

Regeringen föreslår i höstbudgeten att den som startar ett aktiebolag ska få tillgodoräkna sig samma sjukpenninggrundande inkomst som en anställd med liknande arbetsuppgifter har. I dag gäller det bara den som har startat enskild firma. Det ska också gälla längre än i dag, tre år från att företaget startas.

På så vis får nyföretagare som ännu inte kan ta ut så mycket i lön en större trygghet om de exempelvis blir sjuka eller får barn. Regeringen hoppas att fler vågar gå från en anställning till att bli företagare. Förändringen beräknas, enligt Ekot, kosta 84 miljoner kronor per år.

Läs mer: "Grattis till alla nya egenföretagare!"

På Unionen är man nöjd med förslaget.

– Vi har ju pekat på i flera års tid att något behöver göras för att förbättra det sociala skyddet för egenföretagare, så det är ett välkommet förslag. I våras visade också en enkät som vi gjorde att det som gör att man tvekar att bli egenföretagare är oron för vad som händer att man är sjuk. Eller om man klarar ekonomin när man är föräldraledig. Så det här är ett steg i rätt riktning. Vi har ju också drivit att man ska ta bort skillnaden när det gäller skyddet för SGI:n (Sjukpenninggrundade inkomsten) mellan den som driver enskild firma och aktiebolag och det har ju regeringen lyssnat på, vilket är positivt, säger Henrik Ehrenberg.

Dock tycker han att regeringen även bör se över hur socialförsäkringssystemet fungerar när det gäller de så kallade kombinatörerna. Alltså de hundratusentals personer i Sverige som växlar mellan att vara anställda och egenföretagare.

– Där tror jag det finns ganska stora brister fortfarande. Systemen är liksom anpassade för om man är anställd eller egen företagare. Är man både ock så uppstår oklarheter  kring hur SGI:n ska beräknas och jag tror att många som är kombinatörer uppfattar att man inte får det skydd som man kanske borde ha.

400 000 kombinatörer

Förra året visade en rapport från Företagarna att drygt 400 000 personer i Sverige är kombinatörer, då de får sin huvudsakliga inkomst från en anställning men samtidigt driver företag på deltid.

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.