Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Bemannia planerade mediakampanj mot Unionen

Genom att få tidningar att skriva negativt om Unionen skulle bemanningsföretaget Bemannia vända opinionen. Det framgår av ett avslöjande gjort av tidningen Publikt.
Niklas Hallstedt Publicerad 30 oktober 2013, kl 16:08

I början av året blev det klart att mängder av anställda på Bemannia hade fått felaktiga löner, fel övertidsersättning och fel ersättning för förskjuten arbetstid. Unionen drev förhandlingarna till central nivå och krävde Bemannia på miljonbelopp för brott mot kollektivavtalet.

I det läget anlitade Bemannia pr-konsulten Paul Ronge. Nu kan fackförbundet ST:s tidning Publikt avslöja den kommunikationsplan som Paul Ronge presenterade för företaget. Planen har blivit offentlig i och med att Paul Ronge nu stämt sin tidigare uppdragsgivare Bemannia efter en tvist om betalningen.

Bemannias strategi för att möta uppmärksamheten kring fackets krav skulle vara, skriver Publikt, att få medier att skriva artiklar med rubriker som "Bemanning rött skynke för Unionen". En annan idé var att köpa en "provokativ" annons i Kollega. "Tas den inte in är ju det också en möjlig nyhet", heter det i kommunikationsplanen.

I dokumentet anklagas Unionen för att på olika sätt ha läckt till Kollega för att den vägen sätta press på Bemannia i förhandlingarna. Paul Ronge konstaterar vidare att Unionens "angrepp är mycket allvarligt eftersom det hotar Bemannias affär". Därför, anser han, bör Bemannias kommunikativa fokus vara "att möta detta hot, med målet att tvätta och stärka varumärket".

Paul Ronge skriver också att han inte tror att det finns mycket att vinna på eftergifter mot facket. Unionens förhandlare har, skriver han, framträtt "som helt oförsonlig och inställd på att ta heder och ära av Bemannia".

Almega, Bemannias arbetsgivarorganisation, är inte heller mycket att hålla i handen, enligt planen. De vill, skriver Ronge, "att Bemannia ska lägga sig platt och helst acceptera skadeståndet".

För denna tresidiga kommunikationsplan begärde Paul Ronge 50 000 kronor. Med övrig krishantering och annat landar Ronges krav på 151 734 kronor plus moms. Enligt Publikt var Bemannia bara villiga att betala 52 500 kronor.

Hur det blir med hans betalning är nu upp till tingsrätten att avgöra.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.