Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Bitcoin – bit för bit

Vore det inte fantastiskt om banken aldrig hade helgstängt, transaktionsdagarna försvann och avgifterna halverades? Här är historien om den virtuella bitcoin och dess mytiske grundare Satoshi Nakamoto.
Ola Rennstam Publicerad 27 januari 2015, kl 11:23
Kin Cheung/AP
Här visas hur en bitcoin-bankomat fungerar, med en smart mobil och en QR-kod. Kin Cheung/AP

Mystiskt ursprung
Bitcoin är en virtuell valuta som introducerades 2009. Grundkonceptet presenterades på en mejllista för kryptoexperter och avsändare var pseudonymen Satoshi Nakamoto, vars verkliga identitet aldrig blivit känd. Grundtanken är en tro på individuell frihet och misstro mot staten, i stället för centralbanker och finansdepartement förlitar valutan sig på krypterad datakod och användarnätverk.

Vad heter det?
En bitcoin, flera bitcoin. En bitcoin är delbar ner till åtta decimaler. Även dessa mindre enheter har egennamn, som till exempel microbit, alltså 0,001 bitcoin. Den minsta enheten, 0,000 000 01 bitcoin, kallas en ”Satoshi” efter den mystiske upphovsmannen.

Vad är grejen?
Det starkaste argumentet för bitcoin är de snabba överföringarna mellan personer och företag över hela världen, oberoende av bankdagar och landsgränser. Transaktionen sker direkt utan att någon tredje part är inblandad. Transaktionskostnaderna är låga.

Möjligheten att betala med bitcoin är än så länge begränsade. Ett exempel är betaltjänsten Paypal som erbjuder sina användare att betala med bitcoin vid köp av spel och nedladdningsbar musik.

Så här få du tag i dem!
Man behöver inte vara en datanörd för att skaffa egna bitcoin, men det underlättar om man inte är IT-analfabet. För att kunna äga bitcoin behöver du en bitcoinplånbok som i sin tur har en bitcoinadress, ungefär som ett kontonummer. Pengarna lagras i den virtuella plånboken som går att komma åt via en dator. Det vanligaste är att man köper bitcoin på en börs, via en växlingstjänst på nätet eller privat av någon som redan har. Bitcoin framställs genom så kallad mining. Det betyder att man upplåter en del av sin dator åt bitcointransaktioner. Som belöning delas bitcoin ut. Antalet bitcoin kommer att fortsätta att växa tills det når 21 miljoner.

Värdet åker bergochdalbana
Kursvändningarna har varit snabba och oberäkneliga. I december 2013 nådde valutan sin historiska toppnotering på 1 144 dollar för att sedan dyka spikrakt, i dag värderas den till cirka 300 dollar. För att få en bredare acceptans måste kursen, enligt en del experter, bli mer stabil. Många ser bitcoin mer som en investering eller en aktie än en valuta. Finansinspektionen betraktar bitcoin som ett betalningsmedel, inte en valuta.

Säkert?
Bitcoin använder kryptering för att visa att pengarna är äkta och för att hålla betalningarna hemliga. Sekretessen garanteras av att transaktionerna journalförs i en krypterad databas. Varje bitcoin är spårbar i systemet för att säkerställa att den kan spenderas enbart av ägaren och endast en gång.

Skeptikerna varnar för faran att förlita sig på teknik och anonyma användare i stället för lagar och myndigheter. Eftersom transaktionerna inte går att spåra förekommer det att kriminella nätverk använder sig av bitcoin.  

Ekonomi

Matlåda på jobbet - smart för plånbok och klimat

Kanske bör matlåda på jobbet inte förknippas med snålhet och trist matkultur. Utan med hjältedåd – som motverkar klimathot, inflation, ohälsa och hål i plånboken.
Joachim Stokstad Publicerad 18 januari 2024, kl 06:58
En person stänger locket på sin matlåda.
Matlåda med till jobbet är smart för din ekonomi, minskar matsvinnet och gör dig till en klimathjälte. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Alltsedan inflation blev ett begrepp på allas läppar har vi läst att matpriserna ökat med runt 20 procent. Men det är ett genomsnitt för alla livsmedel. Det finns varor som över en natt ökat med 140 procent. Och det finns andra vars pris knappt förändrats alls.

Om din ekonomi är knapp kan du därför tjäna mycket på att ha ett hum om vad de vanligaste grejerna du köper brukar kosta.

Den oberoende nättjänsten Matpriskollen, som bevakar matpriserna, har ett käpphästråd till prispressade konsumenter som går ut på att man ska vara otrogen – det vill säga handla i flera butiker.

För även under ett allmänt prisrally måste butikerna locka dig att besöka just dem. Gör det – menar Matpriskollen – men välj erbjudandena.

Och är något riktigt förmånligt, köp inte en förpackning utan många.

Ja, det tar tid att besöka fler butiker, men tid är pengar.

Bra för hälsan och miljön

Gamla sanningar som gäller ännu mer i dag är att handla i säsong (jordgubbar i december är alltid dyrare och tristare än i juni) och att köpa mer grönt på bekostnad av dyrt kött.

Det sistnämnda är bra även för din hälsa och miljön. Och att hitta aptitretande rätter utan kött är i dag bara en googling bort. Numera finns det massor av vegetariska rätter som får även inbitna köttfrossare att höja på ögonbrynen.

Bönor och linser är klassiskt bland billigt och nyttigt, men missa inte heller frysta grönsaker, som inte har ökat särskilt i pris. Fryst grönt brukar ses som B-alternativ till färskt, men behandlas det bara varsamt (koka inte, tina bara i varmt vatten) är de utmärkta. Dessutom till en bråkdel av priset för färska.

Och den som inte vill bryta med köttet kan bara låta dess andel av portionen minska.

Minska matsvinnet - bli en klimathjälte

Så fort en tomat eller en champinjon får en skrynkla blir de svårsålda. Liksom köttet, osten, brödet eller yoghurten vars datum närmar sig ”bäst före”. Därför säljs de ut, ofta till halvpris.

Den fula tomaten blir i stekpannan en sås som burksläktingen inte kommer i närheten av. Att svampen börjat torka på ytan märks inte när den är stekt.

Att köpa halvprismat associeras med snålhet och fattigpensionärer, men tänk i stället klimathjälte. Matsvinn är ett så stort globalt problem – en tredjedel kastas – att FN tagit sig an att minska det.

Även att ha med sig matlåda på kontoret kan kännas som att man är en snåljåp som käkar trist dagen efter-mat. Men nu är det kanske dags för den här lådans renässans och statushöjande.

Och inte enbart på grund av ekonomin. Klimatet mår som nämnts också bra av att vi äter klokt. Även om vi nog ofta har lite lättare att relatera till plånboken än till jordens överlevnad.

Matlådan räddar privatekonomin

Och den privatekonomiska aspekten ska inte föraktas. En dagens lunch i matsalen eller på stan kostar i dag oftast mellan 80 och 140 kronor. Om vi snittar på 100 blir det, för den som jobbar heltid på kontor, 2 000 spänn i månaden, eller 24 000 per år. Skattade slantar.

Generaltricket med matlådan är att inte stå kvällen innan och laga en portion, utan flera. Eller laga storkok under helgen.

Ytterligare fördelar med matlåda är att du vet säkert både vad och hur mycket du stoppar i dig.

Men framför allt: känslan av att vara en inflationsbekämpande klimathjälte ska inte underskattas.

CURRYGRATÄNG PÅ ÖVERBLIVET RIS, PAPRIKA, SVAMP & BANAN

4 portioner

Hanna Olvenmark, legitimerad dietist och grundare av plattformen

”Portionen under tian”, är expert på billig, god, nyttig och klimatsmart mat. Det här är hennes gröna gratäng på risrester – en rätt som blir lika god mikrad på kontoret dagen därpå.

4 portioner kokt ris
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
100 g champinjoner
1 dl inlagd grillad paprika
1 msk gul curry
1 tärning grönsaksbuljong
5 dl kokta svarta bönor
2 dl växtbaserad grädde
1 banan
Lite ost att strö över
Olja att steka i
Svartpeppar
Chili eller sambal oelek efter smak

Currygratäng.
Foto: Johanna Jonsson.

Sätt ugnen på 225 grader.

Finhacka lök och vitlök, skiva champinjoner och grovhacka paprika. Stek i olja på medelvärme tills löken är mjuk.

Tillsätt curry och buljongtärning. Rör ner bönorna. Smaka av med peppar eller chili/sambal oelek.

Lägg det kokta riset i en ugnsfast form. Bred över lök- och bönblandningen. Häll över grädden. Skiva bananen i slantar och lägg på toppen. Strö över lite ost.

Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter eller tills att gratängen fått fin färg.