Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Bor du med kompis - ta reda på reglerna

Bostadsbristen är akut i vissa delar av landet. För att få tak över huvudet gör allt fler unga vuxna en "Vänner" - flyttar ihop. <br />Ibland har de lika roligt som vännerna i den amerikanska tv-serien, men lika ofta slutar det illa. Då skulle det underlätta om de hade ett avtal att gå tillbaka till...<br />
Publicerad 19 juni 2007, kl 08:00
Den generation som i dag är i 50-årsåldern upplevde också en stark bostadsbrist. Den tidens lösningar hette inneboende hos okänd tant eller rivningskontrakt. De möjligheterna finns inte när deras barn nu lämnar föräldrahemmet. Dagens lösningar heter flytta ihop med en kompis. I hyreslägenhet i första eller andra hand, eller i bostadsrätt som ägs av någon annan. I vilket fall finns det ett och annat att tänka på om det ska sluta bra.

Få unga följer lagar och regler
Att döma av de bostadsberättelser som Lön&jobb tagit del av (läs artikel här intill) är det få unga vuxna som bor helt enligt lagar och regler. Ett skäl är att de känner sig tvungna att bryta mot allt för att få tak över huvudet. Men de känner heller inte till vare sig sina rättigheter eller skyldigheter. Dessutom florerar en rad myter kring vad man får och inte får göra på bostadsmarknaden.
Sverker Thorslund på Konsumentverket reder ut en del av begreppen:
- Ingen får hyra ut bostadsrättslägenhet eller hyreslägenhet utan bostadsrättsföreningens eller hyresvärdens tillstånd. Det finns inga undantag. Många tror att föräldrar som inte bor i lägenheten får hyra ut i andra hand till sina barn utan tillstånd, men det stämmer inte, säger han.
Det är den som hyr ut som måste skaffa tillståndet och den som hyr gör klokt i att be att få det skriftligt. Risken är annars att båda blir vräkta. Förstahandshyresgästen tar alltså en stor risk genom att hyra ut utan tillstånd.

Myt om hyreshöjning
En annan myt är att den som hyr ut i andra hand får höja hyran med 10 procent om lägenheten är möblerad. Det är också helt fel.
- Hyran är en sak mellan första- och andrahandshyresgästen. Men den måste vara skälig, annars kan andrahandshyresgästen gå till Hyresnämnden och klaga. Förstahandshyresgästen kan då bli skyldig att betala tillbaka mellanskillnaden, säger Sverker Thorslund.
Det där med 10 procent avser värdet av möblerna, och är alltså ingen procentsats av hyran. Är möblerna värda 50 000 kr, är det okej att höja hyran med 5 000 kr om året. Men ofta är gamla möbler inte värda särskilt mycket.

Uthyraren har alltid betalningsansvar
Den som hyr ut - oavsett om det är en hyresrätt eller bostadrätt - har fortfarande ansvaret för att hyran betalas. Därför gör han eller hon klokt i att kontrollera sin tilltänkta hyresgästs ekonomi. Har hon råd att betala? har hon några betalningsanmärkningar? Hör efter hos UC och Kronofogden. Upprätta sedan ett avtal. Standardavtal finns att hämta bland annat på www.boende.konsumentverket.se. Klicka på "Bo i andra hand".

Tillträde endast i nödfall
Har man hyrt ut sin lägenhet har man inte längre tillträde annat än i akutfall, exempelvis för att åtgärda en vattenläcka. Att komma hem och kräva att få sova över i "sin" lägenhet (som i exemplet i artikeln intill) är egenmäktigt förfarande och grund för att ringa polisen, enligt Sverker Thorslund.
- Om du hyr av en bostadsrättsinnehavare har du i allt väsentligt samma rättigheter som om du hyr av Svenska Bostäder, påpekar han.
När två eller fler delar på en hyreslägenhet är det vanligast att en person står på själva kontraktet. Den personen är i sin fulla rätt att ta in en eller flera inneboende - bara han eller hon bor där själv. Men det kan ändå vara smart att skriva ett avtal där det står vad var och en ska betala och gärna också vad var och en är skyldig att bidra med i form av städning samt allmänna regler, exempelvis i vilken utsträckning kompisar ska få sova över och hur ofta man ska ha fest. Det avtalet kan vara skönt att gå tillbaka till när man blir osams, även om det i praktiken är svårt att ta det till domstol om någon skulle bryta mot det.
På senare tid har de kommunala bostadsbolagen upptäckt att ungdomar behöver ordnade former för sitt kompisboende. Mitthem i Sundsvall erbjuder kompisboende, där var och en har sitt eget kontrakt. Huge i Huddinge utanför Stockholm planerar en liknande boendeform till slutet av året.


Osäkert tak över huvudet


Daniel Moberg, 21, har bott i ett halvår i gammal och sliten tvåa på Söder i Stockholm. Hans kompis Erik bor där också, i en tvåa med pyttelitet kök, trångt badrum, litet sovrum och vardagsrum. Plus klädkammare som medelst heltäckande madrass har gjorts om till sovalkov. Där bor Daniel.
- Jag delar hyra lika med Erik och bryr mig inte om att han har sovrum och jag har alkov. Om det var så att han hade ett trevligt rum och kunde stänga dörren om sig kanske jag skulle protestera. Men det har han inte. Vi bor på lika villkor och betalar lika, säger han.
Det är inte Albin som har hyreskontraktet, utan Martin som Daniel knappt känner. Vanligtvis bor Erik och Martin tillsammans, men nu är Martin tillfälligt bortrest. Daniel fyllde ett tillfälligt tomrum.
Men det tar snart slut. I sommar flyttar Daniel in i en annan hyreslägenhet, där kontraktet innehas av en annan Martin som ska resa bort några veckor. Vilket ger Daniel tak över huvudet ett tag till.
- Jag och mina kompisar har bråttom att bli vuxna. Vi gör vad som helst hellre än bor kvar hemma, säger Daniel.
Daniels flickvän Ebba bor tillsammans med sin kompis Sanna i en lägenhet på Kungsholmen. Det hyreskontraktet innehas av Sannas pappa och ingen av tjejerna vet om pappan har tillstånd att hyra ut till dem i andra hand.
- Fördelen är att vi kan bo här ett tag och behöver inte flytta på ett år. Vi känner ingen som får bo så länge på samma ställe, säger Ebba.
Men där tar hon fel. Daniels kompis Anna bor i en stor fin tvåa alldeles vid Hornsgatspuckeln. Den hyr hon helt lagligt av sin kompis Veronika, som går på en treårig utbildning i Grenoble i Frankrike.
Huset är en bostadsrättsförening, där Veronika har fått en andel av sina föräldrar. Anna och Veronika har skrivit ett hyreskontrakt, som de laddade ner från internet.
Bostadsrättsföreningen har gett sitt tillstånd och Anna anser att hyran är skälig. Utöver den betalar hon el. Allt ser bra ut på pappret - problemet är att Veronika då och då kommer hem från Grenoble och då kräver att få komma och bo, ibland någon vecka i taget. Inte nog med att hon själv storröker, det gör också den kompis hon brukar ha med sig...
Anna bor inte ensam i tvåan. Nyligen flyttade hennes bror Christopher in. Han går fortfarande i gymnasiet och har svårt att betala för sig. Nu har Anna fått en förfrågan från sin kompis Lotta om hon kan få flytta in några månader mot att hon betalar hälften av alla kostnader.
- Det vore sjukt skönt, säger Anna och låter förstå att det skulle vara lugnare att dela lägenhet med en tjej än med en kille. "Vänner"-livet kan bli påfrestande ibland. Dessutom har de flesta verkliga lägenheter inte den perfekta planlösning som har byggts upp i "Vänner"-studion. I den stockholmska verkligheten är det alltid någon som får bo i vardagsrummet, hallen eller klädkammaren.
Annas kompis Maja bodde nyligen som andrahandshyresgäst i en studentlägenhet i Stockholm. Det är strängt förbjudet att hyra ut studentlägenheter i andra hand. En dag stod Maja i duschen när hon fick höra underliga ljud, och där stod två främmande personer i hennes lägenhet. De representerade hyresvärden - hyran hade inte blivit betald. Maja hade betalat till innehavaren av förstahandskontraktet. Som i sin tur struntat i att betala till värden, tagit Majas pengar och lämnat landet. Både han och Maja blev vräkta.
Daniel har bara en kompis som bor under ordnade former. Ariel är sambo med sin flickvän i en helt vanlig hyresrätt i en förort till Stockholm. Det är flickvännen som har kontraktet.
Det som skiljer dem från övriga som har beskrivits ovan är att Ariel och hans flickvän har jobb. Alla andra är studenter.
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.