Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Bota jobbångesten efter semestern

Semester innebär inte bara tid för återhämtning utan också för eftertanke. Det leder inte sällan till en längtan efter förändring. Därför är det inte ovanligt att många efter sommaren funderar på att byta jobb. Men låt det gå en tid innan du fattar några stora beslut, det tycker i alla fall psykologen Carl Åborg. Här får du tips på hur du hanterar ångesten.
Petra Rendik Publicerad 21 augusti 2014, kl 14:24
AP Photo/Jorge Saenz
Schimpansen Chita tittar längtansfullt ut från sin bur på ett zoo i Paraguay. AP Photo/Jorge Saenz

Adjö sommar och semester 2014. Välkommen vardag och höst. För vissa är det en baggis att återvända till jobbet, andra sörjer de lata dagarna i hängmattan och vet inte hur de ska härda ut till julledigheten.

- Men inom någon vecka brukar man vara tillbaka i rutinerna och semestern nästan kännas avlägsen. Omställnings-processen är alltid jobbig och innebär ofta en viss tröghet då vi är vanemänniskor, för vissa är det till och med jobbigt att gå på semester, säger Carl Åborg, arbetslivspsykolog på Uppsala Universitet.

Så lite lagom jobbångest efter sommaren är fullt normalt och övergående alltså.

Fast ibland går den inte över, ibland handlar ångesten om något större.

Semestern innebär inte bara återhämtning utan också tid för reflektion. När vi inte är lediga tar vi en dag i taget och hinner inte tänka på de långsiktiga planerna i vardagslivet menar Carl Åborg. Vi hinner inte ens känna efter om vi egentligen trivs på jobbet. Men på semestern hinner vi just känna efter. Så det är inte ovanligt att många bestämmer sig för att det är dags för en förändring, som att byta jobb.

Oavsett anledning till att man vill byta jobb ska man helst låta bli att storma in till chefen och säga upp sig redan första dagen efter semestern.

- Låt det gå en tid så du hinner tänka efter. Hur lång tid, ja det beror på. Men samtidigt har vi en otrolig förmåga att anpassa oss och det är bra men det innebär att vi också lätt anpassar oss till något vi mår dåligt av. Så visst finns det lägen när man inte ska bita ihop, säger Carl Åborg.

Jag vill säga upp mig men omständigheterna är sådana att det inte går just nu. Vad gör jag då?

- Det är en rätt vanlig situation. Om inte det känns helt omöjlig att vara kvar på jobbet kan du undersöka vilka dina utvecklingsmöjligheter är. Du kanske kan få andra arbetsuppgifter eller ett utökat ansvar. Prata med din chef om dina möjligheter, säger Carl Åborg.

JOBBÅNGEST? GÖR SÅ HÄR:

  • Försök ringa in vad jobbångesten handlar om. Är det chefen, kollegorna eller arbetsinnehållet? Går det att lösa? Handlar det om allvarliga saker som att jobbet känns meningslöst eller känner du dig inte accepterad?
    Eller handlar det om ”bagateller” som att det är jobbigt att kliva upp på mornarna efter semestern eller att kaffet smakar rävgift?
    Kanske trivs du på jobbet men känner att du vill vidare. Ha ett jobb eller åtminstone en plan på vad det nya skulle vara innan du säger upp dig.
     
  • Omställningen från lata semesterdagar till att plötsligt prestera är jobbig. Det tar ett par dagar, ibland lite längre, innan rutinerna sitter igen. Var snäll mot dig själv och låt omställningen ta tid.
     
  • Återhämtning är alltid a och o men kanske ännu mer nu efter semestern då vi vant oss vid ett långsammare tempo. Vi kan jobba massor, vi klarar stress men om vi inte tar igen oss blir vi sjuka. Se till att du kan ta återhämtnings-stunder under arbetsdagen, till exempel en kort promenad på lunchen eller stanna några extra minuter vid kaffeautomaten och bara andas.
     
  • Vid alla stora beslut i livet är det viktigt att inte handla på impuls. Känner du att du bara inte står ut en sekund till på jobbet utan att explodera, okej vi fattar, men vänta tills de starkaste känslorna har lagt sig innan bestämmer dig för att agera.
     
  • Prata med någon du litar på, gärna en arbetskamrat, om att du vill byta jobb eller om jobbångesten som inte släpper. Det blir ofta mycket lättare att bena ut vad som inte fungerar och hur det kan bli bättre.
Söka jobb

Kravet: Jobba på distans – annars får det vara

Tjänstemän tackar nej till jobb om distansarbete inte är möjligt. Mest sugna på att arbeta hemifrån är äldre och stockholmare.
David Österberg Publicerad 11 december 2023, kl 15:29
En man som jobbar hemifrån vid sin dator
Medelålders stockholmare är den grupp som helst sitter hemma och jobbar, enligt undersökningen. Foto: Shutterstock

Efter pandemin distansarbetar vi som aldrig förr. Möjligheten att arbeta hemifrån är också viktig för tjänstemän som letar nytt jobb. 4 av 10 skulle tacka nej till ett arbete som inte tillåter distansjobb, enligt en rapport från forskningsinstitutet Ratio.

Äldre vill jobba på distans

Mest negativa till ständigt kontorsarbete är äldre. I åldersgruppen 36-64 år svarar 52 procent att de ”troligtvis inte” eller ”absolut inte” kan tänka sig att jobba på en arbetsplats som inte erbjuder distansarbete.

– Det här är viktigt för arbetsgivare att känna till. Om en person har två jobb att välja mellan och det ena inte erbjuder distansarbete, finns en risk att personen tackar nej till det, sa rapportförfattaren Jonas Grafström på ett seminarium där studien presenterades.

Vill byta jobb för att få arbeta på distans

Yngre är betydligt positivare till att enbart jobba från kontoret. Inom åldersgruppen 18-25 år svarar 77 procent att de absolut eller troligen skulle arbeta på ett kontor utan distansjobb. 19 procent svarar att de inte skulle göra det.

Flera andra undersökningar har kommit till liknande slutsatser. Enligt en rapport från it-företaget Global connect skulle 30 procent av svenskarna välja bort ett jobb där man måste vara på kontoret alla dagar. 44 procent svarade att de hade funderat på att byta jobb för att kunna jobba hemifrån mer.

I en undersökning från företaget Owl lab svarar 42 procent att de skulle söka nytt jobb om de blev tvungna att återvända till kontoret på heltid.

Äldre jobbar mest på distans

Viljan att jobba hemifrån skiljer sig stort mellan åldersgrupper och mellan olika delar av Sverige. Äldre och stockholmare jobbar mest på distans.

 

Distansarbete i olika åldrar, dagar/vecka

18-25    26-35     36-49      49-64

1,2          1,7           1,9           2,0

 

Distansarbete i olika regioner, dagar/vecka

Stockholm                         2,1

Malmö                               1,9

Östra mellansverige        1,9

Norra mellansverige        1,9

Göteborg                           1,8

Sydsverige                         1,6

Västsverige                        1,4

Småland                            1,4

Norra Sverige                    1,4

 

Söka jobb

Experter sågar håranalys vid drogtest på jobbet

För att få jobb på Vattenfall måste du avstå hundra hårstrån till drogtest. Metoden är ifrågasatt eftersom andras droganvändning kan upptäckas i ditt hår.
Johanna Rovira Publicerad 16 november 2023, kl 06:06
Till vänster en kvinna som klipper sitt eget hår. Till höger en person som tar kokain.
Allt fler svenska företag drogtestar sina anställda. Bland annat genom håranalys. Men experter menar att metoden är osäker och att andras droganvändande kan hittas - i ditt hår. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Allt fler arbetsgivare drogtestar sina anställda. Företagshälsan Avonova konstaterade att antalet slumpmässiga drogtester var 50 procent fler 2022 än året dessförinnan. Testerna görs inte bara på säkerhetsklassad personal – på till exempel Vattenfall testas samtliga redan innan de kommer i fråga för jobbet.

Fredrik Sparring. Foto: Sarah Saverstam.

Som ett led i rekryteringen på Vattenfall måste varje sökande innan de får jobbet, besöka företagshälsovården för att lämna ifrån sig en tuss hår. I runda slängar runt hundra hårstrån kapade nära skalpen. Är man skallig eller har rakat huvudet hämtas håren från andra delar av kroppen, förklarar Fredrik Sparring, på Avonova. Han är så kallad MRO-läkare (Medical review officer)  utbildad och certifierad för att undersöka och bedöma resultaten av drogtester.

–  Det är ett vanligt bekymmer för män i viss ålder. Då får man leta kroppshår på andra lokaler – bröst, armhåla, skägg, förtydligar han, och tillägger att håranalys inte ingår i Avonovas tjänsteutbud, säger Fredrik Sparring

Det finns nackdelar med denna metod för att undersöka drogbruk, menar Fredrik Sparring. Det funkar exempelvis inte så bra om man blekt, färgat eller permanentat håret.

– Om man tvättar håret väldigt ofta eller simtränar kan det också påverka så att droger inte upptäcks i analysen.

Droger i omgivningen sätter sig i håret

Olof Beck. Foto: Pax Engström Nyström.

Men metoden kan ge felaktiga positiva utslag också. Om man vistats i miljöer där andra tagit droger kan drogerna penetrera hårstråna. Den amerikanska federala polisen, FBI, upphörde under 2000-talet att använda hårstråanalys för kokain som bevismaterial, enligt Olof Beck, professor i analytisk toxikologi och farmakologi.

– Man kan ifrågasätta håranalys som företeelse eftersom spåren av drogen kan komma från omgivningen. Då faller bevisvärdet, säger Olof Beck.

Han har arbetat med droganalyser i trettio år och är skeptisk till användningen av håranalyser som testmetod i arbetslivet.   

– Min röda tråd i forskningen är att det inte ska förekomma utrymme för några tveksamheter. Jag skulle säga att håranalyser är tveksamma.

Olika tester ger olika resultat och en del test kan vara direkt farliga

Hårmetoden visar också om du har tagit droger upp till tre månader tillbaka i tiden, men inte om du använt droger under närtid, eftersom hår växer sakta. Kroppshår växer ännu långsammare.

– Var och en har rätt att göra som de vill, men det förekommer en hel del oseriösa tester. Man kan fundera över vad arbetsgivaren har för rätt att titta flera månader tillbaka i tiden, säger Olof Beck.

Val av test viktigt

Även Peter Munck af Rosenschöld, vd på branschorganisationen Sveriges företagshälsor, har synpunkter på håranalyser.

–  Det är viktigt att de tester som används är kvalitetssäkrade, passar för användning i arbetlivet och stödjer den policy som ska finnas på området.

Peter Munck af Rosenschöld.

Både han och Olof Beck är ense om att drogtester i arbetslivet behövs och att frågan om drogtester numera är okontroversiell så länge testerna utförs på rätt sätt. Den säkerhetskedja som finns beskriven i Sveriges företagshälsors guide om alkohol- och drogkontroll måste följas till punkt och pricka så att proven varken kan manipuleras eller feltolkas, menar de.

– Om det görs enligt regelboken funkar det, men det är inte alla ställen som följer regelboken, säger Olof Beck.

–  Olika tester ger olika resultat och en del test kan vara direkt farliga, säger Peter Munck av Rosenschöld och syftar främst på snabbtester, som ofta ger helt felaktiga resultat, såväl falskt negativs som falskt positiva och som används av en del arbetsgivare.

TCO vill se ny integritetslag

Magnus Lundberg.

Magnus Lundberg, jurist på centralorganisationen TCO är kritisk till generella drogtester i arbetslivet. TCO har under många år drivit frågan om behovet av lagstiftning om integritet i arbetslivet. Trots flera utredningar har det dock inte blivit någon ny lag.  

–  Jag tycker inte drogtester har blivit en icke-fråga, tvärtom tror jag att det är fler som uppmärksammar integritetsfrågorna som helhet i dag än för något decennium sen. Men vi upplever att integritetsfrågan inte är högaktuell för så många politiker.

Han är förvånad över att Vattenfall testar så brett, alltså även kräver tester av de som söker icke-säkerhetsklassade jobb på företaget.

–  Jag har svårt att tro att det är rimligt att drogtesta alla. Möjligen om man har ett arbete där man av säkerhetsskäl inte ska vara drogpåverkad. Men är det relevant att testa den som jobbar med administration till exempel? Vad är det reella behovet av ett sådant test? Det finns en del frågetecken här.  

Vattenfall bekräftar drogtest

Vattenfall har bekräftat att drogtester görs före all extern nyanställning, alltså inte bara säkerhetsklassad personal, men har inte velat räta ut några frågetecken om drogtester genom att svara på frågor. De hänvisar enbart via mejl till sin policy om en alkohol- och drogfri arbetsplats.

Frågan hur många som riskerar att ratas på felaktiga grunder, för att de använt någon annans hostmedicin när de varit sjuka eller exponerats för droger i länder där de är lagliga, förblir därför obesvarad.

– Om någon kommit ur sitt drogbruk och ska söka jobb kan det ju bli svårt. Det tar minst tre månader innan droger försvinner ur håret och under den tiden kan det bli svårt att få ett arbete om kravet är ett negativt drogtest i hår, säger Fredrik Sparring på Avonova.