Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Bra att jobba hemifrån – för vissa

Att jobba hemifrån är populärt, inte minst hos dem som pendlar till jobbet. Men att distansarbeta är inget som passar alla, visar ny forskning. Du ska ha rätt arbetsuppgifter, jobba i rätt organisation och inte minst – ha rätt karaktär.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Med god självdisciplin och rätt arbetsverktyg kan hemmajobb leda till flera fördelar. Colourbox

Även om de flesta verkar ha en positiv syn på distansarbete har forskningen hittills inte visat på några särskilda för- eller nackdelar. De studier som finns har gjorts inom olika branscher och definierat ”distansarbete” på olika sätt. Men nu har amerikanska forskare jämfört tidigare studier och kommit fram till både plus och minus med att jobba hemma.

Enligt forskarna associerar anställda möjligheten att jobba hemifrån med ökad jobbtillfredsställelse, större engagemang för organisationen man jobbar i, högre arbetsprestation samt mindre stress och utmattning.

Men hos den som tillbringar största delen av sin arbetstid utanför kontoret finns risken att hen känner sig utanför och isolerad från sina kollegor och att kunskapsutbytet mellan dem minskar. Att jobba hemifrån riskerar också att sudda ut gränsen mellan familjelivet och arbetet och leda till att anställda fortsätter jobba när arbetsdagen egentligen är slut.

Läs mer: 10 punkter för hemmajobbaren

Att jobba utanför den egentliga arbetsplatsen kan vara bra för arbetstagare, speciellt om organisationen underlättar distansarbete. Det är därför viktigt att det är tydligt under vilka omständigheter det passar att jobba hemma och hur ens arbetsinsats utvärderas när man inte är på kontoret. Arbetsgivare bör också se till att de anställda har tillgång till rätt teknik för att förenkla deras arbete och för att de ska kunna hålla kontakt med arbetskamraterna.

Flest fördelar verkar distansarbete leda till när det praktiseras i måttlig grad. Medarbetare med självständigt arbete, med större kontroll över när de kan jobba hemma och över egna deadlines, drar större nytta av att arbeta hemifrån än andra.

Däremot är distansjobb ett sämre val för den som har problem med självdisciplinen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.