Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Brister i arbetsmiljön för inhyrd personal

Det finns brister i arbetsmiljöarbetet för bemanningsanställda. Tre av fyra arbetsställen måste åtgärda problem efter Arbetsmiljöverkets riktade inspektioner.
David Österberg Publicerad 20 juni 2017, kl 11:12
Dean Drobot/Colourbox.com
Det finns en otrygghet i att komma till ett kundföretag och inte veta om man får stanna, säger Johnny Håkansson på Unionen. Dean Drobot/Colourbox.com

Under 2017 genomför Arbetsmiljöverket riktade inspektioner mot bemanningsbranschen. Anledningen är att inhyrd personal oftare än andra är utsatta för risker på jobbet. Det beror på bristande introduktion, korta anställningstider och att de ofta arbetar på olycksdrabbade arbetsplatser, enligt Arbetsmiljöverket.

Hittills har myndigheten gjort 650 inspektioner och hittat brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet på tre av fyra arbetsställen. Det rör sig främst om att arbetsplatserna saknar rutiner för riskbedömning eller att de skriftliga rutiner som finns inte fungerar i praktiken.

Det förvånar inte Johnny Håkansson, teamchef på Unionens avtalssektion.

– Så brukar det se ut. Men de brister som Arbetsmiljöverket lyfter fram rör i första hand LO-kollektivet. Många bemanningsanställda är yngre, får dålig introduktion och drabbas sedan av arbetsplatsolyckor. Men det betyder inte att det inte finns arbetsmiljöproblem även för inhyrda tjänstemän. Det handlar bland annat om psykosociala faktorer. Det finns till exempel en otrygghet i att komma till ett kundföretag och inte veta om man får stanna. Kundföretaget har rätt att skicka hem den som är inhyrd och be om att få en annan person, säger han.

Ansvaret för arbetsmiljön ligger både hos det företag som hyr ut personalen och det företag som hyr in personalen.

– Arbetsgivare som hyr in personal har ett särskilt arbetsmiljöansvar eftersom de har arbetsledaransvaret och det konkreta arbetet utförs hos dem. Men i många fall görs ingen tillräcklig riskgenomgång när ny personal kommer in på en arbetsplats, säger Heli Aarnipuro, nationell samordnare för Arbetsmiljöverkets inspektionsinsats.

Det förekommer också att bemanningsföretagen inte undersöker arbetsmiljön på kundföretagen. Heli Aarnipuro anser att kund- och bemanningsföretag behöver ha ett tätare samarbete före, under och efter uthyrningsperioden för att kunna arbeta med arbetsmiljöfrågorna.

All anställd personal, inklusive bemanningsanställda, omfattas av Arbetsmiljölagen. Ut- och inhyrande företag ska tillsammans bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete och där är introduktionen en viktig del, enligt Arbetsmiljöverket.

Att ansvaret för arbetsmiljön är delat kan innebära svårigheter, enligt Johnny Håkansson. Men branschen arbetar med frågan.

– Under våren har Almega, tillsammans med Unionen och Prevent, tagit fram en checklista med frågor som bemannings- och kundföretag bör ställa sig inför en uthyrning.

Tar bemanningsbranschen frågor om arbetsmiljö på allvar?
 Ja, det tycker jag. Deras resurs är ju att hyra ut personal. Om personalen mår dåligt fungerar det inte och då tjänar bemanningsföretagen inga pengar.

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken