Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Bubbel på jobbet får tummen upp av fler

Att dricka sig full på personalfesten är inte okej enligt allt fler av oss. Däremot har vi blivit mer toleranta till ett vardagsdrickande, som att fira framgångar på jobbet med lite bubbel, visar en rapport.
Anita Täpp Publicerad 1 april 2014, kl 14:21
Hans Punz / AP
En av fyra tycker att det känns rätt att skåla i mousserande vin på arbetstid när det går bra på jobbet, enligt IQ:s undersökning. Hans Punz / AP

En slutsats som dras i rapporten, som baseras på undersökningar om våra attityder till alkohol, är att vi både vad gäller arbetslivet och privatlivet blivit allt mer negativa till att någon dricker sig berusad.

2010 tyckte exempelvis 38 procent av de tillfrågade att det var fel att någon gång emellanåt bli berusad på en firmafest medan det 2013 var 54 procent som tyckte så.

Däremot ser vi allt mer positivt på att dricka mindre mängder alkohol i vardagliga situationer. Som att dricka några öl vid en afterwork eller ta några glas vin när vi träffar en vän på fritiden. 2010 tyckte 21 procent att det kändes rätt att skåla i mousserande vin på arbetstid när det går bra på jobbet medan 25 procent hade den inställningen 2013.

- Att dricka sig berusad är i dag allt mindre socialt accepterat. Men vi ser också att vardagskonsumtionen har ökat och blivit allt mer normaliserat och risken med det är att vi långsamt dricker oss in i ett beroende, säger Magnus Jäderskog, vd för företaget IQ som står bakom rapporten.

I rapporten påpekas att det främst är de yngre som blivit mer kritiska till att dricka sig berusade. Ändå är det fortfarande de yngre som är mest tillåtande till att någon blir full på firmafesten. Bland de äldre syns inte någon tydlig förändring vare sig när det gäller den egna konsumtionen eller attityden.

Men när det gäller att dricka mindre mängder med alkohol i vardagliga situationer är det de yngre, och då framför allt unga män, som har den mest tillåtande attityden. Bland kvinnor, liksom bland högutbildade av båda könen finns en mer återhållsam attityd. Vilken inkomst man har spelar däremot ingen större roll för vilken inställning man har till alkohol.

Fotnot:
IQ, är ett dotterbolag till Systembolaget, med uppgift ”att verka för en smartare syn på alkoholen”.  Sedan 2010 gör man årligen en undersökning bland svenskar i åldern 16 år och äldre med hjälp av Novus. Den aktuella rapporten; IQs Alkoholindex 2010–2013, bygger alltså på svar från fem undersökningar med sammanlagt 8 000 personer.

Så ser cheferna på alkohol

Av en undersökning som kommer att presenteras i nästa nummer Unionens chefstidning Position i maj framgår bland annat att:

  • Två av tre chefer har funderat på om en medarbetare dricker för mycket
  • Fyra av tio säger det har hänt att det luktat alkohol på arbetsplatsen
  • Var tredje chef svarar att någon på arbetsplatsen visat tecken på alkoholmissbruk
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken