Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chef med dålig koll på arbetsmiljö?

Är du chef med dålig koll på ditt arbetsmiljöansvar? Du är inte ensam. Många chefer saknar tillräcklig kunskap om vad som gäller. Från och med den 31 mars gäller nya regler som ska göra ansvaret tydligare. Men det är arbetsgivare och inte chefer som bär ansvaret.
Linnea Andersson Publicerad 24 mars 2016, kl 09:07
Colourbox
Många chefer saknar tillräcklig kunskap och tid för att mäkta med sitt arbetsmiljöansvar. Colourbox

Den nya arbetsmiljöföreskriften som snart träder i kraft innebär att arbetsgivares ansvar över för hög arbetsbelastning, slitsamma arbetstider och kränkande särbehandling blir tydligare.

Läs mer: Nya regler om psykosocial arbetsmiljö 

Arbetsgivare ska till exempel se till att arbetstiden inte leder till ohälsa hos anställda på grund av långa pass, skiftarbete, övertidsarbete eller att man är tillgänglig efter arbetsdagens slut.

– Frågan om tillgänglighet är väldigt relevant för våra medlemar så vi är jätteglada över att arbetsgivarens ansvar blir mer tydligt, säger Daniel Gullstrand, utredare på Unionen.

När Daniel Gullstrand föreläser om den nya föreskriften för Unionens chefsmedlemmar märker han att det finns en stor okunskap. Trots att arbetsgivaren ska se till att chefer med arbetsmiljöansvar har såväl rätt kunskap som resurser har de flesta chefer aldrig fått någon utbildning.

– Det är väl utmärkt att ta tillfället i akt och utbilda chefer nu när den nya föreskriften införs.

Han är dock noga med att poängtera att den nya föreskriften inte innebär att du som chef får ett större ansvar, utan att arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar. Däremot skärps kraven på arbetsgivarna i och med att deras ansvar preciseras.

– Jag tycker det är fel att få chefer att tro att det är de som bryter mot lagen om de inte kan det här, det skapar extra negativ stress.

För att kunna ta ditt arbetsmiljöansvar som chef är det viktigt att du har rätt förutsättningar och ett rimligt antal underställda. Arbetsmiljölagen gäller alla anställda – även chefer – och som chef måste du ha möjlighet att sätta ner foten. Samtidigt har du ett ansvar att påtala brister i arbetsmiljön uppåt i organisationen.

Du har säkert läst om chefer som åtalas efter olycksfall på jobbet. Även om arbetsmiljöansvaret alltid ligger på arbetsgivaren kan en chef, som tilldelats arbetsmiljöansvar, straffas om någon blir skadad, sjuk, utsätts för allvarlig fara eller i värsta fall avlider. Trots att arbetsgivaren har delegerat arbetsmiljöansvaret till en chef är det dock inte säkert att det är chefen som döms, utan det är en sak för domstolen att avgöra och kan till exempel handla om vilka resurser chefen haft att ta sitt ansvar.

Enligt Daniel Gullstrand har många av Unionens medlemmar en otydlig arbetsbeskrivning samtidigt som de tar mycket ansvar. Är arbetsuppgifterna dessutom knutna till en särskild person är risken stor att man tar hem jobb efter arbetsdagens slut eller när man är sjuk.

För att undvika att anställda jobbar för mycket eller blir stressad över ovissheten om vad som förväntas av dem kan det vara bra att ta fram en tydlig arbetsbeskrivning, vilket man som anställda har rätt till enligt arbetsmiljöföreskriften.

Tips!

  • Delegera – se till att du har tid att ta dig an ditt arbetsmiljöansvar.
  • Ta fram en policy – t.ex. en tillgänglighetspolicy över hur och när man bäst kontaktar varandra utanför arbetstid.
  • Involvera dina medarbetare – anställda ska känna till och ha möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet.

 

TÄNK PÅ!

  • Det är arbetsgivaren ansvar att fördela arbetsmiljöansvaret på dig som chef samt att utbilda och ge dig rätt resurser för att kunna ta det ansvaret.
  • Om du som chef bryter mot arbetsmiljölagen och någon blir skadad, sjuk eller dör kan det blir fråga om en brottsutredning. Men även om du har tilldelats arbetsmiljöansvar är det inte säkert att det är du som har straffansvar.
  • Har du dålig koll på hur ditt ansvar se ut? Ta upp det med din arbetsgivare och tala om att du har rätt till relevant utbildning.
  • Föreskriften säger att arbetsgivare ska ha mål för verksamhetens arbetsmiljö som ska främja hälsa. Det kan vara både kvantitativa och kvalitativa mål, men det de ska gå att följa upp.
Arbetsmiljö

5 sätt att bota din telefonskräck

Är du en textare eller ringare? Många tycker att det är en plåga att ringa, speciellt den yngre generationen. Men det finns hjälp för den som vill bota sin telefonskräck.
Lina Björk Publicerad 20 maj 2024, kl 06:06
till vänster en gammeldags telefon. Till höger en kvinna som ser rädd ut.
Många, speciellt i den yngre generationen, föredrar att kommunicera via text framför att ringa. Foto: Shutterstock

Som tjänsteman ingår telefonen ofta i arbetsredskapen. Men inte alla uppskattar att lyfta på luren för att kontakta kollegor och kunder. Enligt en Sifoundersökning, gjord på uppdrag av mobiloperatören Halebop, känner många obehag av att ringa. Bland yngre i åldrarna 18 till 29 år upplevde hälften någon form av telefonskräck. Angela Ahola är doktor i psykologi och förklarar att det inte är så konstigt eftersom den yngre generationen är vana att kommunicera i helt andra kanaler. 

Angela Ahola
Angela Ahola. Foto: Sören Vilks

–  Den yngre generationen kommunicerar via chattar, sms och sociala medier. Den äldre har haft hemtelefon och har vant sig att svara i telefon utan att veta vem det är på andra sidan luren. 

Enligt Angela Ahola kan telefonfobi länkas samman med andra typer av social ångest eller oro. Vi har en grundläggande rädsla för att bli kritiserade, granskade och bedömda. 

I ett telefonsamtal interagerar vi i realtid med den andra. Vi ska där och då, direkt, skapa en relation. Till skillnad från när du skriver ett mejl och kan vrida och vända på formuleringar.

– Människor är slaviskt måna om att bli omtyckta och accepterade. Det hade vi nytta av när vi var beroende av att ingå i grupper för att överleva för tusentals år sedan. Men rädslan som räddade oss tidigare i evolutionen lägger krokben för oss nu, säger Angela Ahola. 

Öva på att bemöta rädslan 

När kroppen upplever rädsla börjar den svettas, pulsen ökar och muskler spänns. Allt för att förbereda sig på det hot som ska överlevas. Det är såklart inte den bästa sinnesstämningen att befinna sig i när du ska ringa ett samtal. Men det finns sätt att öva på att närma sig rädslan. 

Telefonskräck - så slipper du den


1. Börja långsamt. Ring en telefonsvarare och prata in ett meddelande som du övat på. Lyssna på signalerna och låt ljudet bli något bekant. 

2. Ring en person du redan känner. Du kan också be en person du känner ringa dig så att du kan förbereda dig på inkommande samtal. 

3. Ring en restaurang och beställ mat. Här är samtalet förutsägbart. Du ska säga vad du vill äta och personen på andra sidan kommer att säga hur lång tid det tar innan du kan hämta upp maten. 

4. Ring en person du inte känner på till exempel ett kundföretag och ställ en konkret fråga. 

5. När du känner dig bekväm, ring en obekant person och ställ en öppen fråga, där svaret kan leda till ytterligare frågor eller diskussion.   

Källa: Angela Ahola. 

Arbetsmiljö

Ebba basar över Eurovision i Malmö

Tredje gången för Malmö, sjunde för Sverige och 68:e upplagan av Eurovision Song Contest. Ebba Adielsson, exekutiv producent, är laddad inför för världens största musiktävling.
Petra Rendik Publicerad 8 maj 2024, kl 06:06
Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest i Malmö.
Spänd men förväntansfull. Så beskriver Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest 2024 i Malmö, stämningsläget inför musiktävlingen. Foro: Peter Knutson.

Vad var första känslan när Loreen vann Eurovision och Sverige skulle arrangera tävlingen 2024?

– Skräckblandad förtjusning. En förtjusning över att Loreen blev historisk som enda svensk och första kvinna att vinna tävlingen två gånger. Och över att Sverige vann för sjunde gången. Känslan var ”jättekul”, men också ”hur ska vi få ihop det på ett år?” Jag har aldrig jobbat med Eurovision men hört att när man tar över stafettpinnen brukar Eurovisionchefen säga ”you are already too late”.

Är du nervös?

– Jag är spänd inför uppdraget. Det finns en enorm förväntan på Sverige eftersom det blev så bra när vi producerade 2013 och 2016. Men jag är inte ensam. Det här är kanske det största grupparbetet som någonsin görs och jag har det absolut bästa teamet omkring mig. Personer med stor kompetens, flera har gjort det här tidigare. Jag kunde inte ha fått bättre medarbetare.

Vad är roligast med uppdraget?

– På SVT Nöje har jag varit övergripande programchef för ett 40-tal titlar. Nu får jag vara mer operativ för en enda gigantisk grej. Det är roligt, men också ett stort ansvar. Det är speciellt att få producera världens äldsta musiktävling som har funnits sedan 1956. Då handlade det mycket om att ena ett sargat Europa efter kriget. Det högre syftet med programmet finns kvar än i dag.

Vad är svårast?

– Att det är så ont om tid. Vi ska bygga en hel organisation och ta in många människor som ska hitta sin roll. Och det måste ske i rätt ordning, annars kan det bli en dominoeffekt. Dessutom ska vi hålla produktionen inom en rimlig budget.

Eurovision lär kosta 125 miljoner kronor – samtidigt ska SVT spara 200 miljoner.

– Summan kan slås ut över flera år och programmet ska sändas i väldigt många länder och ses av över 170 miljoner tittare. Det är kostsamt, men vi försöker hitta smarta och hållbara ekonomiska lösningar.

Ditt eget bästa Eurovisionminne?

– England i våras. På min ena sida hade jag Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson, på den andra en fotbollsspelare från Liverpool. Och så vinner Loreen!

EBBA ADIELSSON

GÖR: Exekutiv producent och ytterst ansvarig för Eurovision Song Contest i Malmö 2024.

ÅLDER: 52.

KARRIÄR: Programchef på SVT Nöje sedan 2019, en roll hon tillfälligt klivit av inför Eurovision. Studier vid Lunds universitet och i New York. Jobbat i flera år som redaktör och producent på produktionsbolag som Strix och Jarowskij. Exekutiv producent på TV4 och SVT Nöje.