Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefer är sämst på engelska

Chefer och högre beslutsfattare tillhör dem som har lägst kunskap i engelska bland yrkesverksamma i Sverige. Det framgår av en ny rapport. Mellanchefen får dock bättre betyg.
Lina Björk Publicerad 18 november 2014, kl 11:31
Colourbox
Högsta chefen är oftast inte den som är bäst på andra språk. Colourbox

Yrken med globala marknader kräver att du kan göra dig förstådd på fler språk än svenska. Och det är vi ganska duktiga på enligt en ny rapport. Svenskarnas kunskaper i engelska rankas som tredje bäst i världen, tätt bakom Holland och Danmark.

Läs mer: Så undviker du pinsam engelska i mejlen

I företagen är språkkunskaperna generellt höga, oavsett bransch, men globalt sett finns de starkaste kunskaperna inom rådgivning, juridik, vetenskap, IT och ingenjörsyrken. I Sverige talar man bäst engelska inom detaljhandeln, mat- och dryckesbranchen, tobaksindustrin och inom juridiken. Förvånande nog finns det mer att önska inom turism och resor, samt IT-sektorn.

Kvinnor är något bättre än män på att göra sig förstådda. Även mellanchefer utmärker sig. De är betydligt bättre på engelska än både sina chefer och medarbetare.  En orsak tros vara att mellancheferna i stor utsträckning sköter de globala kontakterna.

Av de länder som ingår i rapporten hittas fyra nordiska länder i topp fem. Längst ned hamnar Saudiarabien, Algeriet och Costa Rica.

Läs mer: You were saying?

Fakta

Det är språkföretaget EF Education First som genomfört ett språktest under fyra perioder, mellan 2009 och 2013. Testet tar fram ett index för engelskkunskaper hos anställda och företag världen över.

Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].