Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Chefer i rätten för mobbning och självmord

I dag prövas för första gången i Sverige om chefer kan hållas ansvariga för att inte ha stoppat mobbning på arbetsplatsen i tid.
Johanna Rovira Publicerad 11 november 2013, kl 14:47

En tjänsteman i Krokoms kommun tog för tre år sedan livet av sig efter att ha känt sig mobbad och blivit av med sitt jobb.  Tjänstemannens änka polisanmälde cheferna för att de inte gjort tillräckligt för att komma till rätta med problemen och åklagaren anser att ledningen begått arbetsmiljöbrott när den inte tog sitt ansvar.  De två cheferna som är åtalade förnekar brott.

Rättegången som inleds i dag följs med stort intresse eftersom det är första gången ett liknande arbetsmiljöbrott går till domstol.

- Mobbning och psykisk misshandel brukar inte definieras som arbetsmiljöbrott, säger Felipe Estrada, professor vid Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet som är en av forskarna bakom en rapport om arbetsmiljöbrott som Arbetsmiljöverket publicerade i våras.

Felipe Estrada och hans kollegors undersökning visade att det överhuvudtaget är ovanligt att polisanmälningar mot arbetsmiljöbrott går till åtal och ännu mer ovanligt att någon fälls för brottet.  Enligt forskarna beror det på att en del poliser prioriterar arbetsmiljöbrott lågt och att miljöbrottsutredningarna ofta anses mer tidsödande än annan brottslighet.

Flertalet polisanmälningar handlar dessutom om fysiska brott.

- Vi konstaterade överraskande att det finns få polisanmälningar mot den här typen av arbetsmiljöbrott som rör psykisk misshandel.  Blir cheferna fällda är det klart att det skulle öppna upp för fler anmälningar när man ser att lagstiftningen går att tillämpa på det här området, säger Felipe Estrada.

Åklagaren i Krokumsmålet, Åse Schoultz, säger till tidningen Vision att hon tror på en fällande dom.  Unionens chefsjurist Martin Wästfelt är dock mer skeptisk till utgången.

- Jag tycker att det är positivt att det prövas. För oss tjänstemän är den psykosociala arbetsmiljön det största problemet, även om det tack och lov är ovanligt att brister går så långt som till självmord, säger han.

-Arbetsmiljöverket borde oftare ingripa mot brister i den psykosociala arbetsmiljön om de gör mot fysiska brister.  Att bli mobbad eller kränkt är en subjektiv upplevelse som det är svårt att bevisa och gå vidare med idag. Ett sätt att lösa det problemet är att anamma synsättet som råder om sexuella trakasserier -  alltså att om någon upplever sig utsatt måste arbetsgivaren utreda för att inte åka på skadestånd, säger Martin Wästfelt.

Dom i Krokumsmålet väntas inte komma förrän i mitten av januari nästa år och fälls de två åtalade cheferna för grovt vållande till annans död på grund av arbetsmiljöbrott är det högsta straffet två års fängelse.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.