Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefer saknar stöd på jobbet

Chefer saknar ofta stöd och ledarskapet påverkas negativt av motstridiga förväntningar och för många medarbetare. Det visar en ny avhandling.
Publicerad 15 januari 2014, kl 18:41
Fler än 18 personer att leda . då börjar cheferna uppleva medarbetarna som för många, enligt forskaren Daniel Lundqvists avhandling.

I studie efter studie kartläggs vikten av en bra arbetsmiljö – för medarbetarna. Hur chefer och ledarskap påverkas är däremot relativt outforskat. Det är även oprioriterat på arbetsplatserna.

Det märkte forskaren Daniel Lundqvist vid Linköpings universitet, som nyligen lagt fram sin avhandling om chefers psykosociala arbetsvillkor och hälsa.

– Det är naivt att bara skicka folk på ledarskapskurs och förvänta sig att de ska bli bättre ledare.

Forskningen bygger på enkätsvar från 4 000 anställda, varav 450 chefer, och djupintervjuer med 62 chefer.  Resultaten visar en dyster bild av vilket stöd chefer får från sina arbetsgivare.

– Cheferna känner att de ska tillgodose en god arbetsmiljö för medarbetarna, men det är ingen som gör det för dem själva.

Det finns en bild av att ett bra ledarskap hänger på chefens personlighet. Men den synen är bristfällig, säger Daniel Lundqvist.

Han lyfter fram tre faktorer som främjar ledarskapet.

Det handlar om goda sociala relationer, att få feedback på sin prestation och att stimuleras och utmanas i sitt arbete. Två faktorer påverkar negativt: att förväntningar från olika håll krockar, och att leda ett stort antal medarbetare. Gränsen för när de blir för många går någonstans mellan 12 och 18 personer.

Om de intervjuade ledarna arbetade inom offentlig eller privat verksamhet, spelade mindre roll för resultaten. Däremot berättar första linjens chefer och mellancheferna om lite olika utmaningar. Där den första linjens chefer sliter med brandkårsutryckningar som gör jobbet stressigt och splittrat, har mellancheferna det lite lugnare. Utan kravet på att alltid vara tillgängliga kan de ibland gå hem tidigare. Å andra sidan tampas de med rollkonflikterna, den klassiska mellanpositionen med förväntningar från olika håll.

Under de fem år som Daniel uindqvist har arbetat med avhandlingen har han då och då föreläst för chefer. Ett ämne som alltid kommer upp i diskussionerna efteråt är bristen på andra chefer att prata med.

– Många saknar att kunna ventilera ledarskapsfrågor, stress och personalfrågor med andra ledare. Tyvärr verkar det vara ganska skralt med sådant stöd från arbetsplatsens sida.

Många av cheferna som han intervjuat berättar om en rädsla för att blotta sig inför kollegor på samma nivå.  De delar budget och konkurrerar i viss mån. För att inte riskera att bli ifrågasatt som chef håller de tyst om svåra frågor internt. Eller så letar de på egen hand upp stödpersoner utanför arbetsplatsen, på externa utbildningar eller bland gamla kollegor.

– Här skulle arbetsgivaren kunna uppmuntra chefer att söka nätverk. Är organisationen tillräckligt stor, kan det finnas andra ledare där som de inte konkurrerar med, säger Daniel Lundqvist.
 

Lina Färm

Om avhandlingen

Daniel Lundqvist doktorsavhandling "Psychosocial work conditions, health, and leadership of managers", som lagts fram vid Linköpings universitet, handlar om sambandet mellan chefers psykosociala arbetsmiljö och deras hälsa och ledarskap. I studien har 450 chefer på olika nivåer liksom ungefär 3 500 medarbetare i nio svenska organisationer deltagit.

Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].