Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dålig arbetsmiljö ökar risk för hjärt-kärlsjukdom

Anställda med alltför höga krav men med liten möjlighet att påverka sin arbetssituation har större sannolikhet att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Risken är dubbelt så hög för män jämfört med kvinnor att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt under ett yrkesliv. Colourbox

Det finns en tydlig koppling mellan en dålig arbetsmiljö och hjärtsjukdom, stroke samt högt blodtryck. Det visar SBU i sin nya rapport där myndigheten har gått igenom de senaste 30 årens forskning om sambandet mellan arbetsmiljön och hjärt-kärlsjukdom. Man har bland annat undersökt organisatoriska och psykosociala faktorer, fysisk ansträngning, buller, strålning och vibrationer.

Vilka arbetsmiljöfaktorer som har betydelse skiljer sig delvis åt mellan de olika sjukdomarna. Hjärtsjukdom kopplas till exempel samman med upplevelsen av små möjligheter att påverka sin arbetssituation i kombination med alltför höga krav. Lågt stöd i arbetet och buller har också betydelse.

För stroke finns bland annat ett samband mellan upplevelsen av låg kontroll över sitt arbete, skiftarbete och exponering av joniserande strålning.

Kvinnor och män som utsätts för samma typ av exponering i arbetet utvecklar lika stor relativ ökning av hjärt-kärlsjukdom. Däremot är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt eller stroke dubbelt så hög som för kvinnor under ett arbetsliv.

Hjärt-kärlsjukdom

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Mer än vart tredje dödsfall har hjärt-kärlsjukdom som underliggande orsak. Varje år drabbas ungefär 30 000 personer av hjärtinfarkt och cirka 25 000 personer av stroke. Uppskattningsvis har en tredjedel av Europas vuxna befolkning högt blodtryck.

SBU

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.