Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dålig arbetsmiljö ökar risk för hjärt-kärlsjukdom

Anställda med alltför höga krav men med liten möjlighet att påverka sin arbetssituation har större sannolikhet att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Risken är dubbelt så hög för män jämfört med kvinnor att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt under ett yrkesliv. Colourbox

Det finns en tydlig koppling mellan en dålig arbetsmiljö och hjärtsjukdom, stroke samt högt blodtryck. Det visar SBU i sin nya rapport där myndigheten har gått igenom de senaste 30 årens forskning om sambandet mellan arbetsmiljön och hjärt-kärlsjukdom. Man har bland annat undersökt organisatoriska och psykosociala faktorer, fysisk ansträngning, buller, strålning och vibrationer.

Vilka arbetsmiljöfaktorer som har betydelse skiljer sig delvis åt mellan de olika sjukdomarna. Hjärtsjukdom kopplas till exempel samman med upplevelsen av små möjligheter att påverka sin arbetssituation i kombination med alltför höga krav. Lågt stöd i arbetet och buller har också betydelse.

För stroke finns bland annat ett samband mellan upplevelsen av låg kontroll över sitt arbete, skiftarbete och exponering av joniserande strålning.

Kvinnor och män som utsätts för samma typ av exponering i arbetet utvecklar lika stor relativ ökning av hjärt-kärlsjukdom. Däremot är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt eller stroke dubbelt så hög som för kvinnor under ett arbetsliv.

Hjärt-kärlsjukdom

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Mer än vart tredje dödsfall har hjärt-kärlsjukdom som underliggande orsak. Varje år drabbas ungefär 30 000 personer av hjärtinfarkt och cirka 25 000 personer av stroke. Uppskattningsvis har en tredjedel av Europas vuxna befolkning högt blodtryck.

SBU

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.