Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dålig ventilation på många kontor

Håller du på att flyta bort i värmen på jobbet? Du är inte ensam. De senaste veckorna har Arbetsmiljöverket blivit nedringt av medarbetare på varma arbetsplatser. Men i kontorsmiljöer är det ofta dålig ventilation som är problemet.
Linnea Andersson Publicerad 31 juli 2014, kl 09:08
Colourbox
Det är arbetsgivarens ansvar att till att exempelvis ordna fläktar vid tillfälliga värmetoppar. Colourbox

De flesta semesterfirare gläds säkert åt det fina sommarvädret. Men tillhör du en av dem som håller ställningarna på jobbet har värmeböljan kanske varit mindre behaglig. Samtalen har under de senaste veckorna strömmat in till Arbetsmiljöverkets svarstjänst. Majoriteten av inringarna har frågor om hur hög inomhustemperatur som är tillåten. En fråga som det inte finns något exakt svar på, även om det finns riktlinjer.

De flesta samtalen kommer från kontors- och butikspersonal som upplever att deras arbetsplatser är på tok för varma. Att det är just kontorsanställda som ringer och beklagar sig över värmen kan bero på att de är mer benägna att ringa än andra yrkesgrupper som egentligen är utsatta för högre temperaturer.

På Arbetsmiljöverket upplever man att problemet i kontorsmiljöer snarare är dålig ventilation än anmärkningsvärt höga temperaturer. Värmeböljor kan däremot göra att stillastående luft blir mer påtaglig än under resten av året.

Det finns regler för ventilation på arbetsplatser, men även om ventilerna blivit godkända vid en kontroll är det inte säkert att luften cirkulerar genom hela rummet. Såväl ventilerna som ditt skrivbord kan stå på fel ställe.

Lider du av stillastående luft kan du förhoppningsvis öppna ett fönster för att lösa situationen tillfälligt.

 

Så säger reglerna:

Arbetsmiljöverkets regler anger inte någon exakt temperatur för vad som är tillåtet på en arbetsplats inomhus. Däremot säger AV:s föreskrifter att det ska vara ett ”lämpligt klimat” på arbetsplatsen så att man kan utföra det tänkta arbetet utan att personalen utsätts för hälsorisker eller olyckor. Reglerna omfattar all typ av arbete som sker inomhus och det är därför svårt att sätta en generell temperaturgräns som ska gälla för såväl kontorsarbete som pizzabakande.

Om lufttemperaturen vid stillasittande arbete varaktigt överstiger 26 grader bör dock inomhusklimatet undersökas närmare. Tillfälliga temperaturtoppar vid kortvariga värmeböljor är alltså undantagna.

Arbetsgivaren har dock ansvar att bedöma vilka risker medarbetarna kan utsättas för även vid temporära värmetoppar och dessutom ansvar att vidta tillfälliga åtgärder. Till exempel att ordna fläktar, se till att det finns vatten eller tillåta längre pauser.

Även om det inte finns något krav på ett fönster som går att öppna finns det regler om att en stadigvarande arbetsplats ska ha dagsljusinsläpp och möjlighet till utblick. Arbetsgivaren ska ha god anledning för att tillåta fönsterlösa arbetsplatser.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)