Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Därför når inte kvinnor toppositioner

Är du en av dem som alltid tar på dig att föra protokoll på möten? Sluta med det, uppmanar professor Lise Vesterlund, som forskat på varför kvinnor inte når de högsta positionerna på företagen.
Lina Björk Publicerad 15 juni 2017, kl 15:37
Kvinna spejar upp mot trappsteg.
Foto: Colourbox

En märklig paradox har spridit sig på arbetsplatser runt om i världen. Trots att kvinnor presterar bra i grundskolan, kommer in på svåra utbildningar, får fina betyg och börjar jobba, så halkar de efter i lön och når inte de allra högsta positionerna på företagen. Vad beror det på? Det har professor Lise Vesterlund, professor på Pittsburhgs universitet forskat kring. Och en av orsakerna tycks vara att kvinnor i högre grad tar på sig uppgifter som inte leder till befordran. Det kan vara att skriva protokoll på möten, anordna den årliga julfesten eller att sitta med i referensgrupper som slukar en massa tid.

– Jag var intresserad av att veta varför kvinnor tar på sig de här uppgifterna. Är de mer altruistiska, är det arbetsuppgifter som kvinnor föredrar, eller är det helt enkelt diskriminering?

För att testa vem som ofta räcker upp handen och tar sig an en lågprioriterad uppgift startade Lise ett experiment. Hon delade upp ett gäng män och kvinnor i grupper och delade ut pengar beroende på hur ofta de räckte upp handen. Fick man någon annan att göra det fick man två dollar, räckte du själv upp handen fick du 1,25 dollar, medan du fick en dollar om ingen tog sig an jobbet.

Det visade sig att kvinnor i mycket högre grad tog tag i uppgiften än män. Under de tio gånger experimentet upprepades var det till och med 50 procent av männen som inte räckte upp handen en enda gång.

Experimentet upprepades sedan med att en person fick delegera den tråkiga uppgiften till någon i personalen, alltså agera chef. Grupperna var blandade med män och kvinnor, men i majoriteten av fallen valde personen att delegera uppgiften till en kvinna. Kvinnorna accepterade dessutom uppdraget i 75 procent av fallen, medan männen endast gjorde det 50 procent av gångerna.

Så hur ska man komma till rätta med protokollförande kvinnor? Det handlar inte om att ”fixa” kvinnorna utan att bli uppmärksam på problemet.

– De här tråkiga uppgifterna som ingen vill göra måste fortfarande bli gjorda. Det man måste bli medveten om är vem som gör dem gång på gång, kanske till och med räkna på det och delegera ut det till olika personer, säger Lise Vesterlund.

Som individ kan man också tänka på att säga ja till rätt saker, så att du inte säger nej till andra saker som du skulle kunna lägga tiden på.

– Nästa gång ett möte börjar och den obekväma tystnaden lägger sig när chefen frågar: vem skriver protokoll? Hitta lugnet, titta runt och se vad de andra gör. De sitter och pillar med telefonen, låtsas skriva eller packar ihop sina papper. Och vänta ut situationen. Du behöver inte räcka upp handen varje gång.

Fakta

Nationalekonomen Lise Vesterlunds forskning presenterades på ett seminarium anordnat av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) under torsdagen.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström