Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

De har recept på talartrångmål

Bästa tipset för att få andra att lyssna. Var inte dig själv. Iklä dig i stället rollen som en briljant talare.
Johanna Rovira Publicerad 8 oktober 2013, kl 09:44
Talarkokboken

Att tala inför publik är det värsta en fjärdedel av befolkningen kan tänka sig. Resten tycker inte det är så kul heller alla gånger och hör du till den minoritet som faktiskt gillar att höra sin egen röst så är det inte säkert att du är en bra talare för det.

Att bara vara sig själv och göra det som känns bra är nämligen ett uselt recept på hur man får folk att lyssna, hävdar Erik Mattsson, som undervisar i kommunikation och presentationsteknik tillsammans med sin bror Fredrik Mattsson och som skrivit Talarkokboken - en receptsamling med olika tips på hur man ska gå till väga för att få fram sitt budskap.

-  Vi pratar om presentationskonsten som att spela en roll. Det fina i kråksången är att man slipper bli sårad om någon säger att du är en jävla kass talare.

Men med Talarkokboken i sin ägo ska man förhoppningsvis slippa sådana tillmälen från sin publik. Om man betraktar taleskonst som att spela en roll och ser sig själv som en aktör, så blir konsten att tala så att folk vill lyssna något man faktiskt kan lära sig. Men inte enbart genom att läsa Talekokboken från pärm till pärm.

-  Man blir inte en bättre kommunikatör av att köpa en bok, man måste träna också. Det här är våra favoritrecept och man kan plocka vad man vill ur Talarkokboken, säger Erik Mattsson, som använder sig av teaterteknik för att lära folk kommunicera bättre.

I receptboken får hugade talare till exempel veta att kroppspråket ljuger och hur man enkelt kan använda sig av talmoduler för att bygga upp ett tal - om tiden tar slut eller om man missbedömt längden på talet åt andra hållet, är det lätt att förlänga eller förkorta sitt tal med dessa byggstenar. Det finns också recept på hur man kan använda ansiktsuttryck, berättarteknik , pauser, ordval , hur talare kan använda sig av oförutsedda händelser för att piffa upp talet och många andra praktiska råd och tips.

- Vi försöker avmystifiera det här med att hålla tal. Vi hävdar med bestämdhet att kommunikation inte är någon vetenskap utan något högst handfast och träningsbart, säger Erik Mattsson.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.