Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Återinför datakörkortet

Om alla ska kunna delta i det föränderliga arbetslivet krävs uppdaterade kunskaper inom it och datateknik. Det är dags att återinföra datakörkortet, skriver Johan Jacobsson, vd för Sylog.
Publicerad 11 januari 2022, kl 06:00
Shutterstock
Grundläggande kunskaper inom data och it är en förutsättning för att vara anställningsbar på dagens arbetsmarknad, skriver Johan Jacobsson. Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Förr fanns det ett intyg som hette datakörkort. Det var ett bevis på att du hade förståelse för grundbegreppen inom it samt behärskade datorns vanligaste användningsområden. När det lanserades i mitten på 1990-talet var det ett sätt att intyga sin kompetens inom branschen. Därefter har det fallit i glömska.

I dag har vi ett arbetsliv som ställer helt nya krav på digital kompetens. Inte minst pandemin - och distansarbetet som följt av den visar att det i dag är ett måste att ha kunskaper om digitala verktyg. Alla behöver det för att kunna sköta sina arbetsuppgifter, såväl på kontoret som i hemmet.

Vi har fått det som kallas digitala klyftor i samhället

Studier från internetstiftelsen visar att det finns stora skillnader mellan olika grupper, både när det gäller tillgång till och kunskaper om digitala verktyg. Vi har fått det som kallas digitala klyftor i samhället. Numera förväntas vi ha en relativt hög digital kompetens i arbetslivet, även på arbetsplatser som inte har något med it att göra.

Dessa digitala trösklar gör också att det är det många som har svårt att byta eller söka ett nytt jobb. Arbetsgivare och rekryterare som söker nya medarbetare glömmer ofta bort att en stor del av befolkningen kan ha gedigen kompetens och erfarenhet inom ett yrke, men inte den digitala kompetensen för att kunna söka ett nytt jobb via de digitala verktygen. Det här skapar oönskade inlåsningseffekter på arbetsmarknaden, vilket hindrar både de enskilda arbetstagarnas och företagens utveckling.  

Den digitala kompetensen behöver bli ett livslångt lärande för att skapa bättre förutsättningar så att alla kan vara med. Datakunskaperna du hade för tio år sedan är tyvärr föråldrade. Det är viktigt att vi börjar prata om vilka kompetenser som krävs för att kunna arbeta i ett digitaliserat Sverige. De digitala klyftorna som vi har i dag leder till ett skadligt utanförskap.

Det blir ett körkort som visar på uppdaterade kunskaper inom data och it

Datakörkortet lanserades för 25 år sedan och kanske var det alldeles för tidigt. I stället skulle det passa betydligt bättre i dag med ett körkort som de flesta har möjlighet att ta, gärna redan i skolan. Det blir ett körkort som visar på uppdaterade kunskaper inom data och it och att personen klarar av att jobba i en digital miljö.

Även arbetsgivare borde kunna erbjuda en standardiserad utbildning för att ta körkortet. Detta skulle vara särskilt värdefullt för äldre medarbetare som på så sätt får aktuell kompetens i de digitala verktygen.

Vi kan inte luta oss tillbaka med att vi som land kommer högt i olika index över digitalisering. Hela Sveriges befolkning måste få grundläggande it- och datakunskaper. Då blir fler attraktiva på arbetsmarknaden under hela sina verksamma yrkesliv. Vi minskar de digitala trösklarna och vi främjar människors rörlighet. Det skulle göra att vi på riktigt kan kalla oss ett digitalt och innovativt land.

Återinför datakörkortet 2.0 för en ökad digital kompetens i Sverige.

/Johan Jacobsson, vd Sylog Sverige AB

Tidigare debattartiklar hittar du här.

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
[email protected]  

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Debatt

Debatt: AI kan ge oss bättre arbetsmiljö

AI kan lätta den administrativa bördan och frigöra tid. Det kommer att leda till friskare arbetsplatser, skriver Lina Ylander, Ellen Montén och Thibaud Hartwig.

Publicerad 14 maj 2024, kl 06:00
AI med ettor och nollor
AI-tekniken är en underutnyttjad tillgång för att skapa bättre arbetsmiljö, säger Lina Ylander, Ellen Montén och Thibaud Hartwig. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Hela Sverige tycks vara på väg in i väggen: stressrelaterad psykisk ohälsa och depression är nu den diagnos som kostar samhället mest i sjukpenning varje år, enligt Försäkringskassan. 

Den senaste tiden har vi hört om företag som inför den ena kreativa friskvårdslösningen efter den andra för att få bukt med de skenande ohälsotalen. Friskvård är viktigt, men meditation i lunchrummet eller höjt friskvårdsbidrag kommer inte att lösa grundproblemen: stress, orimlig arbetsbelastning, bristande ledarskap och chefer som fullkomligt drunknar i administration. 

Istället menar vi, borde fler rikta blicken åt ett annat håll, nämligen mot AI-tekniken. AI-baserad teknik har en enorm potential att lätta den administrativa bördan, frigöra tid, höja kvaliteten på ledarskapet och på så sätt hjälpa oss att skapa både friskare och effektivare arbetsplatser. 

Tekniken är här, redo att användas

Det handlar inte om att ersätta människor med digitala verktyg. Men tänk om vi kunde kombinera medarbetarnas kunskaper och erfarenheter med AI-baserad teknik för att få ut så mycket som möjligt av varje person, utan att de behövde betala med sin hälsa. 

Nu kommer fler och fler AI-baserade verktyg som effektiviserar arbetsuppgifter som tidsplanering, rapportering och dokumentation. De är ofta både kostnadseffektiva och lätta att använda. Tekniken är här, redo att användas. Problemet är att alldeles för få organisationer vet hur de ska dra nytta av verktygen för att förbättra företagshälsan. 

en undersökning från PwC  uppger exempelvis bara 18 procent av svenska företagsledare att de har implementerat generativ AI det senaste året, jämfört med det globala snittet på 32 procent. 

Det behöver inte vara komplicerat att komma igång

Vår erfarenhet är att många chefer tror att de måste göra om affärsplanen eller anlita särskilda “AI-chefer” för att kunna jobba systematiskt utifrån ett hälsoperspektiv. Vi har förståelse för att AI kan kännas stort, läskigt och svårt att greppa, men det behöver inte vara komplicerat att komma igång. 

Tekniken som utvecklas i dag byggs inte för techspecialister utan för administratörer. Snarare än att leta utanför organisationen handlar det om att blicka inåt och börja i frågan: vilka uppgifter tar tid och fokus från vårt kärnuppdrag? Var kan vi frigöra tid så att människor kan göra mer av det de är anställda för, och få en bättre balans i vardagen?

Här är tre steg för att komma igång med AI för att främja företagshälsan:

  1. Kartlägg behoven: vilka repetitiva uppgifter slukar tid för medarbetarna? Låt de som är experter på struktur och process som HR, ekonomi och andra supportfunktioner, hjälpa till att identifiera var AI-verktygen gör störst skillnad i medarbetarnas och chefernas tidspressade vardag.
  2. Undersök vilka tekniska lösningar som blir tillgängliga och gör en “önskelista”. 
  3. Sätt en ambition för hur medarbetarna ska få mindre att göra med hjälp av verktygen. 

Vi menar inte att AI är lösningen på allt. Det är det inte. Men om fler verksamheter vågade utforska AI som ett hälsoverktyg hade vi antagligen sett både friskare, gladare och mer lönsamma arbetsplatser.

/Lina Ylander vd me+ , Ellen Montén vd  KoalaClick, Thibaud Hartwig medgrundare av OrganAI.se