Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Funktionsnedsatta är digitaliseringens förlorare

Digitala verktyg har gått från att vara ett smart hjälpmedel i en analog värld till att bli själva världen. Men många står utanför då teknologin anpassas för den stora massan och inte för personer med särskilda behov, skriver Mårten Bokedal.
Publicerad 12 oktober 2021, kl 07:41
Colourbox
Tekniska verktyg borde anpassas så att de också kan hanteras av funktionsnedsatta, annars riskerar den gruppen att hamna utanför den digitala utvecklingen, skriver Mårten Bokendal. Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Den digitala utvecklingen pågår hela tiden i vårt samhälle. De analoga verktygen byts successivt ut och vi kan numera sköta det mesta i vår tillvaro via nätet. Sverige är bland de länder i världen där den här utvecklingen går snabbast och har fått störst genomslag.

Från början fungerade de digitala verktygen också som hjälpmedel. Exempelvis kunde synskadade genom datorn få en text omvandlad till ljud och genom enkla kommandon kunde personer med svåra motoriska hinder kommunicera med omvärlden. Datorn gav autonomi till personer med funktionsnedsättning på ett sätt som inte var möjligt tidigare.

Det är omöjligt att sköta sin vardag och jobb utan digitala verktyg 

På 2020-talet har de digitala verktygen gått från att vara ett smart hjälpmedel i en analog värld till att bli själva världen. Det är i dag i nästan omöjligt att sköta sin vardag, än mindre ett arbete, utan att kunna använda dator, mobil och andra digitala verktyg. Följden blir att det som tidigare var ett försteg för personer med funktionsnedsättning – att hantera ny teknologi – i dag är något som alla förväntas klara av.

När alla ska använda teknologin konstrueras den också för allmänheten och inte för personer med särskilda behov. Det ska vara lättförståeligt och okomplicerat så att så många som möjligt ska kunna använda den.

Tyvärr leder det till att speciella anpassningar för personer med funktionsnedsättningar försvinner, det uppfattas som onödiga tillägg. Konsekvensen blir att denna grupp återigen hamnar utanför, vilket bland annat ett reportage om krav på Bank-ID i Dagens Nyheter nyligen visade.

Överallt har vi i dag byggt smarta digitala system som vi förväntar oss att alla ska klara av att hantera. Men i verkligheten är det många som inte gör det.

Myndigheter borde aldrig hänvisa till verktyg som stänger ute människor

Förståelsen för denna problematik behöver öka generellt. Myndigheter borde vara föregångare i detta arbete och aldrig hänvisa till verktyg som stänger ute människor. Företag måste också inse att det i längden inte håller affärsmässigt att strunta i personer med funktionsnedsättning.

Det finns i dag teknologi som på ett enkelt sätt automatiskt bygger in anpassningar i digitala verktyg. Men om det inte ens finns en medvetenhet om att människor hamnar utanför så blir det svårt att göra något åt det.

Personer med funktionsnedsättningar har ingen stark röst. Risken är att vi tappar bort dem i strävan mot det nya och smarta digitala samhället. De blir då digitaliseringens stora förlorare. Menar vi allvar med att vi ska vara inkluderande måste vi ta hänsyn även till denna grupp.

/Mårten Bokedal, Nordisk marknadschef Optimizely (fd Episerver)

Tidigare debattartiklar hittar du här. 

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
[email protected]  

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Debatt

Debatt: AI kan ge oss bättre arbetsmiljö

AI kan lätta den administrativa bördan och frigöra tid. Det kommer att leda till friskare arbetsplatser, skriver Lina Ylander, Ellen Montén och Thibaud Hartwig.

Publicerad 14 maj 2024, kl 06:00
AI med ettor och nollor
AI-tekniken är en underutnyttjad tillgång för att skapa bättre arbetsmiljö, säger Lina Ylander, Ellen Montén och Thibaud Hartwig. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Hela Sverige tycks vara på väg in i väggen: stressrelaterad psykisk ohälsa och depression är nu den diagnos som kostar samhället mest i sjukpenning varje år, enligt Försäkringskassan. 

Den senaste tiden har vi hört om företag som inför den ena kreativa friskvårdslösningen efter den andra för att få bukt med de skenande ohälsotalen. Friskvård är viktigt, men meditation i lunchrummet eller höjt friskvårdsbidrag kommer inte att lösa grundproblemen: stress, orimlig arbetsbelastning, bristande ledarskap och chefer som fullkomligt drunknar i administration. 

Istället menar vi, borde fler rikta blicken åt ett annat håll, nämligen mot AI-tekniken. AI-baserad teknik har en enorm potential att lätta den administrativa bördan, frigöra tid, höja kvaliteten på ledarskapet och på så sätt hjälpa oss att skapa både friskare och effektivare arbetsplatser. 

Tekniken är här, redo att användas

Det handlar inte om att ersätta människor med digitala verktyg. Men tänk om vi kunde kombinera medarbetarnas kunskaper och erfarenheter med AI-baserad teknik för att få ut så mycket som möjligt av varje person, utan att de behövde betala med sin hälsa. 

Nu kommer fler och fler AI-baserade verktyg som effektiviserar arbetsuppgifter som tidsplanering, rapportering och dokumentation. De är ofta både kostnadseffektiva och lätta att använda. Tekniken är här, redo att användas. Problemet är att alldeles för få organisationer vet hur de ska dra nytta av verktygen för att förbättra företagshälsan. 

en undersökning från PwC  uppger exempelvis bara 18 procent av svenska företagsledare att de har implementerat generativ AI det senaste året, jämfört med det globala snittet på 32 procent. 

Det behöver inte vara komplicerat att komma igång

Vår erfarenhet är att många chefer tror att de måste göra om affärsplanen eller anlita särskilda “AI-chefer” för att kunna jobba systematiskt utifrån ett hälsoperspektiv. Vi har förståelse för att AI kan kännas stort, läskigt och svårt att greppa, men det behöver inte vara komplicerat att komma igång. 

Tekniken som utvecklas i dag byggs inte för techspecialister utan för administratörer. Snarare än att leta utanför organisationen handlar det om att blicka inåt och börja i frågan: vilka uppgifter tar tid och fokus från vårt kärnuppdrag? Var kan vi frigöra tid så att människor kan göra mer av det de är anställda för, och få en bättre balans i vardagen?

Här är tre steg för att komma igång med AI för att främja företagshälsan:

  1. Kartlägg behoven: vilka repetitiva uppgifter slukar tid för medarbetarna? Låt de som är experter på struktur och process som HR, ekonomi och andra supportfunktioner, hjälpa till att identifiera var AI-verktygen gör störst skillnad i medarbetarnas och chefernas tidspressade vardag.
  2. Undersök vilka tekniska lösningar som blir tillgängliga och gör en “önskelista”. 
  3. Sätt en ambition för hur medarbetarna ska få mindre att göra med hjälp av verktygen. 

Vi menar inte att AI är lösningen på allt. Det är det inte. Men om fler verksamheter vågade utforska AI som ett hälsoverktyg hade vi antagligen sett både friskare, gladare och mer lönsamma arbetsplatser.

/Lina Ylander vd me+ , Ellen Montén vd  KoalaClick, Thibaud Hartwig medgrundare av OrganAI.se