Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Så bör företag hantera vaccinvägrare

Många anställda känner en oro för att komma tillbaka till kontoret, särskilt eftersom alla anställda kanske inte är vaccinerade. Så här kan en arbetsgivare tänka kring sitt arbetsmiljöansvar.
Publicerad 19 oktober 2021, kl 10:04
Colourbox
Det är inte förbjudet att fråga anställda om de är vaccinerade. Däremot får man inte föra register eller sprida vidare uppgifterna, skriver Ida Ljungberg. Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

En av de mest aktuella frågorna just nu är hur arbetsgivare ska hantera frågan om ovaccinerade medarbetare på arbetsplatsen. Är frågan en svår nöt att knäcka eller har den på många arbetsplatser blivit onödigt problematiserad?

Utgångspunkten är arbetsgivarens skyldighet att säkra en god arbetsmiljö, vilket omfattar alla tänkbara åtgärder för att förebygga risker för ohälsa och skada i arbetet, däribland riskerna att smittas av covid-19.

Det finns inga universallösningar som passar för alla verksamheter, dock finns verktygen för att hitta bra lösningar för risker som finns för smitta på jobbet. Genom att använda systematiskt arbetsmiljöarbete med undersökning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning, i dialog med skyddsombud och medarbetare kan både risker för smitta och oro tas bort. Som vid alla typer av problem eller bekymmer på en arbetsplats är rådet att ha en dialog om det. Vad är det som är orsaken och vad kan göras åt problemet?

Arbetsgivarens åtgärder för att minska riskerna ska göras i följande prioritetsordning: I första hand ska riskerna tas bort, i andra hand ska åtgärder vidtas för att begränsa och hantera riskerna och i tredje hand om riskerna inte kan tas bort eller begränsas måste medarbetarna skyddas med personlig skyddsutrustning.  

Inte förbjudet att fråga medarbetare om de är vaccinerade

Som ovaccinerad kvarstår ett ansvar över att fortsatt följa Folkhälsomyndighetens restriktioner som att hålla avstånd, undvika onödig trängsel och särskilt undvika nära kontakter med äldre och riskgrupper. Detta gäller såväl på jobbet som på fritiden. Om arbetsgivaren får information om att en medarbetare är ovaccinerad får en individuell riskbedömning göras. Som medarbetare gäller också att iaktta och följa de ordnings-och skyddsföreskrifter som arbetsgivaren fastställer.

Det är inte förbjudet för arbetsgivaren att fråga sina medarbetare om de är vaccinerade, men det är inte tillåtet att föra ett register över uppgiften eller föra vidare sådan integritetskänslig information, då det strider mot GDPR. Det är heller inte rimligt eller en lösning att ha en policy med ett generellt förbud som hindrar ovaccinerade att komma in till arbetsplatsen. En sådan policy skulle kunna innebära att arbetsgivaren bryter mot anställningsavtalet och handlingen riskerar även att betraktas som kränkande särbehandling. 

Kan vara befogat med ett vaccinationskrav för att få utföra vissa arbetsuppgifter

Arbetsgivare bör föregå med gott exempel genom att uppmuntra till att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer och underlätta för fler att vaccinera sig genom att vara generösa och tillåta medarbetare att göra det under arbetstid utan löneavdrag. 

Inom vissa yrkesgrupper, såsom vård och omsorg, kan det vara befogat med ett vaccinationskrav för att få utföra vissa arbetsuppgifter. Om kravet på vaccin är det enda skydd som arbetsgivaren kan vidta mot smittspridning och för att arbetsuppgifterna ska kunna genomföras så kan det vara ett rimligt krav. Den som inte är vaccinerad skulle då efter riskbedömning kunna få andra uppgifter eller bli omplacerad, för en tid eller permanent.

I detta sammanhang spelar också patientsäkerhetsaspekten in. För de flesta andra yrkesverksamma kan det dock antas finnas andra åtgärder som är rimligare att vidta i arbetsmiljöarbetet för att förebygga smittspridning. De flesta har trots allt hittills kunnat utföra sina arbetsuppgifter utan tillgång till vaccinet

Även om man som arbetsgivare skulle vilja att någon står med facit i hand och talar om hur man ska agera i vaccinationsfrågan stannar det tyvärr vid ett önsketänkande. Till syvende och sist är det arbetsgivaren som ansvarar för att hitta lösningar på de risker och problem som finns i den egna verksamheten.

Det är ändå värt att betänka att trots att arbetsmiljöansvaret för arbetsgivaren är detsamma nu som det varit de senaste 18 månaderna har förutsättningarna förbättrats, många har numera ett gott skydd mot covid-19 via vaccinet. Hur länge vi har det skyddet, återstår att se. Därför behöver arbetsgivare, likväl som enskilda individer följa utvecklingen och rekommendationerna i samhället, ta sitt eget ansvar och fortsatt göra det var och en kan för att skydda oss själva och varandra. Vad är annars alternativet?

/Ida Ljungberg, HR- och arbetsrättsexpert Simployer.

Skriv för Kollega debatt

Kontakt: 
[email protected]  

Läs mer: Så här skriver du för Kollega Debatt

Debatt

Debatt: AI kan ge oss bättre arbetsmiljö

AI kan lätta den administrativa bördan och frigöra tid. Det kommer att leda till friskare arbetsplatser, skriver Lina Ylander, Ellen Montén och Thibaud Hartwig.

Publicerad 14 maj 2024, kl 06:00
AI med ettor och nollor
AI-tekniken är en underutnyttjad tillgång för att skapa bättre arbetsmiljö, säger Lina Ylander, Ellen Montén och Thibaud Hartwig. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Hela Sverige tycks vara på väg in i väggen: stressrelaterad psykisk ohälsa och depression är nu den diagnos som kostar samhället mest i sjukpenning varje år, enligt Försäkringskassan. 

Den senaste tiden har vi hört om företag som inför den ena kreativa friskvårdslösningen efter den andra för att få bukt med de skenande ohälsotalen. Friskvård är viktigt, men meditation i lunchrummet eller höjt friskvårdsbidrag kommer inte att lösa grundproblemen: stress, orimlig arbetsbelastning, bristande ledarskap och chefer som fullkomligt drunknar i administration. 

Istället menar vi, borde fler rikta blicken åt ett annat håll, nämligen mot AI-tekniken. AI-baserad teknik har en enorm potential att lätta den administrativa bördan, frigöra tid, höja kvaliteten på ledarskapet och på så sätt hjälpa oss att skapa både friskare och effektivare arbetsplatser. 

Tekniken är här, redo att användas

Det handlar inte om att ersätta människor med digitala verktyg. Men tänk om vi kunde kombinera medarbetarnas kunskaper och erfarenheter med AI-baserad teknik för att få ut så mycket som möjligt av varje person, utan att de behövde betala med sin hälsa. 

Nu kommer fler och fler AI-baserade verktyg som effektiviserar arbetsuppgifter som tidsplanering, rapportering och dokumentation. De är ofta både kostnadseffektiva och lätta att använda. Tekniken är här, redo att användas. Problemet är att alldeles för få organisationer vet hur de ska dra nytta av verktygen för att förbättra företagshälsan. 

en undersökning från PwC  uppger exempelvis bara 18 procent av svenska företagsledare att de har implementerat generativ AI det senaste året, jämfört med det globala snittet på 32 procent. 

Det behöver inte vara komplicerat att komma igång

Vår erfarenhet är att många chefer tror att de måste göra om affärsplanen eller anlita särskilda “AI-chefer” för att kunna jobba systematiskt utifrån ett hälsoperspektiv. Vi har förståelse för att AI kan kännas stort, läskigt och svårt att greppa, men det behöver inte vara komplicerat att komma igång. 

Tekniken som utvecklas i dag byggs inte för techspecialister utan för administratörer. Snarare än att leta utanför organisationen handlar det om att blicka inåt och börja i frågan: vilka uppgifter tar tid och fokus från vårt kärnuppdrag? Var kan vi frigöra tid så att människor kan göra mer av det de är anställda för, och få en bättre balans i vardagen?

Här är tre steg för att komma igång med AI för att främja företagshälsan:

  1. Kartlägg behoven: vilka repetitiva uppgifter slukar tid för medarbetarna? Låt de som är experter på struktur och process som HR, ekonomi och andra supportfunktioner, hjälpa till att identifiera var AI-verktygen gör störst skillnad i medarbetarnas och chefernas tidspressade vardag.
  2. Undersök vilka tekniska lösningar som blir tillgängliga och gör en “önskelista”. 
  3. Sätt en ambition för hur medarbetarna ska få mindre att göra med hjälp av verktygen. 

Vi menar inte att AI är lösningen på allt. Det är det inte. Men om fler verksamheter vågade utforska AI som ett hälsoverktyg hade vi antagligen sett både friskare, gladare och mer lönsamma arbetsplatser.

/Lina Ylander vd me+ , Ellen Montén vd  KoalaClick, Thibaud Hartwig medgrundare av OrganAI.se