Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Delningsekonomin behöver svensk partsmodell

Delningsekonomins aktörer har en jättechans att skapa hållbarhet med hjälp av den svenska modellen. Det förklarade Unionens utredare Fredrik Söderqvist för hundratals IT-människor på tech-konferensen Sime i veckan.
Gabriella Westberg Publicerad 17 november 2015, kl 11:31
Kollega
Unionen deltog vid årets Sime-konferens, på Cirkus i Stockholm. Kollega

Digitaliseringen och delningsekonomin innebär att mängder av traditionella medelinkomstjobb riskerar att sopas av banan. När utbyte av varor och tjänster sker direkt via en digital plattform behövs inte lika många mellanhänder och såväl transaktions- som distributionskostnaderna blir i princip noll. Säljare, administratörer, logistiker och anställda inom transportsektorn kan behöva se sig om efter nya uppgifter.

På IT-konferensen Sime som hölls på Cirkus i Stockholm i förra veckan hade Unionens utredare Fredrik Söderqvist, som också är ledamot i Digitaliseringskommissionen, bjudits in för att tala om jobben i delningsekonomin; det vill säga den ekonomi som bygger på ett utbyte av tjänster förmedlade via digitala plattformar, med aktörer som Uber, Airbnb, Car2go mfl.

Fredrik Söderqvist tror inte att hälften av alla jobb kommer att försvinna, som vissa forskare menar. Även om han ser att utvecklingen ökar trycket och det inte minst bland Unionens medlemmar.

- Än så länge har digitaliseringen mest slagit mot lågkvalificerade jobb inom industrin, men automatiseringen kommer att ta fler jobb på tjänstemannasidan. Och där finns våra medlemmar.

Det Unionens medlemmar och resten av tjänstemännen på arbetsmarknaden behöver framöver är större omställningsförmåga, menar han. Att hela tiden uppdatera sin kompetens. Han nämner det omställningsavtal som Unionen genom PTK förhandlat med Svenskt Näringsliv om, som stöp på mållinjen i början av hösten, och som skulle ge tjänstemännen möjlighet till sex månaders kompetensutveckling med 80 procent av lönen.

- De trygghetssystem vi har i dag kommer att få utstå ett oerhört tryck om många människor på kort tid hamnar utanför en allt mer kompetenskrävande arbetsmarknad. Systemet är inte anpassat för att stödja individen i en så hög omställningstakt. Det behövs alternativa lösningar.

I dag är det en stor del av delningsekonomin som försiggår i ett skuggland, utan att verksamheten beskattas eller räknas in i statistiken. Uppdragstagarna tappar det sociala skyddsnätet. Det är inte hållbart, delningsekonomin behöver regleras, menar han.

- Men det bör vara parternas roll att reglera. Det blir för tungrott och oflexibelt om politikerna ska gå in och lagstifta på området. Vad vi behöver är en självreglering, mellan parterna. Jag tror att det finns en jättechans för delningsekonomins aktörer att skapa hållbarhet i Sverige.

Läs mer om delningsekonomin i nästa nummer av tidningen Kollega, ute den 2 december.

Om Sime

Sime är en IT-konferens som arrangeras på olika håll i världen en eller ett par gånger om året. I år hölls konferensen på Cirkus i Stockholm i veckan, och om ett par veckor är det dags för Miami. 

Digitalisering

Det största cyberhotet på jobbet är du själv

Det absolut största cyberhotet mot din arbetsplats är du. För trots att du troligtvis vet hur du ska skydda dig mot angrepp från cyberbrottslingar, låter du bli. Men ansvaret att hålla databuset ute faller inte enbart på dig.
Johanna Rovira Publicerad 4 april 2024, kl 08:37
Till vänster en man som jobbar med en internetrouter, till höger en cyberbrottsling med mask för ansiktet och en bärbar dator framför sig.
AI är ett av cyberbrottslingarnas nya vapen. Men det största hotet mot IT-säkerheten på jobbet är du, din lathet och din snällhet. Foto: Colourbox.

De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra. 

– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. 

Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt. 

–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson. 

Snällhet kan straffa sig

Måns Jonasson, Internetstiftelsen.
Måns Jonasson. Foto: Internetstiftelsen.

Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet. 

– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.  

Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ. 

– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon. 

Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd. 

AI förändrar spelplanen för cyberbrottslingar

Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.  

Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal. 

– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson. 

Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms. 

– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.  

– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel. 

Ordlista

Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter. 

Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon. 

Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus

Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer

Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk

Ransomewere: utpressningsvirus

DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt. 

Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI  låter avatarer tala och agera. 

Så skyddar du dig – en liten påminnelse

  1. Öppna ej bifogade dokument/länkar från okända – de kan infektera med skadlig kod i syfte att norpa värdefull information/utpressa. Öppna heller inte bifogade dokument eller länkar från kända avsändare som verkar atypiska eller konstiga. Avsändaradressen kan vara förfalskad eller fått kontot kapat.  För att kolla att avsändaren av ett mejl är ok: För musen över adressen utan att klicka och jämför adressen som dyker upp i rutan.
  2. Ett långt lösenord är bättre än ett kort komplicerat. Använd inte samma lösenord överallt. Det går nämligen att köpa avlagda lösenord på Darknet.
  3. Logga inte in på olika ställen via Facebook – du lämnar spår som kan användas mot dig.
  4. Uppdatera mobilen och datorn omgående när det kommer propåer  – säkerhetsuppdateringar beror ofta på att man hittat luckor som behöver täppas till. 
  5. Undvik att koppla in dig på gratis nätverk. Genom att använda en vpn-anslutning skyddas din dator.
  6. Sätt inte in ett upphittat usb-minne eller laddsladd i datorn för att stilla din nyfikenhet. De kan innehålla skadligt virus eller spionsystemvara.
  7. Lämna aldrig jobbdatorn obevakad och låt ingen annan använda den. Det förekommer att barn duperats att göra förälderns dator mottaglig för hackerattacker.