Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

”Det flexibla arbetet är en myt”

Trots att den nya tekniken gör att vi kan jobba på distans fortsätter många att gå till jobbet. Normer som att man inte anses jobba om man inte är på plats, styr. Forskaren i kulturgeografi, Kristina Trygg, kallar distansarbete och flexibla arbetsplatser för en myt. Däremot gör tekniken att vi jobbar mer utan att få betalt.
Sandra Lund Publicerad 3 april 2014, kl 14:59
Hasse Holmberg / TT
Jobba hemifrån? Händer sällan i verkligheten. Hasse Holmberg / TT

Du har hört den förut. Den nya tekniken gör att många tjänstemän och akademiker kan jobba från andra ställen än just arbetsplatsen. Trots det väljer många att sitta i bilköer, cykla eller trängas i kollektivtrafiken - för att ta sig till jobbet. Det upptäckte kulturgeografen Kristina Trygg som skrivit en färsk avhandling om arbetets geografi vid Stockholms universitet.

- Det förväntas från både kolleger och ledning att man är på plats. Man anser att det är så man arbetar bäst. Samtliga som jag intervjuade sa att kollegerna klagar om man inte är där. Eftersom alla svarade så innebär det att även de själva klagar på sina kolleger, säger hon.

Kristina Trygg har följt nio olika företag i Stockholm under flera år. Hon har intervjuat, använt enkäter och fört loggbok över några av de anställda. Hon har även intervjuat företagsledarna. Det handlar om branscher som PR och kommunikation, management och offentliga utredningar.

En annan styrande norm som får de anställda att ta sig till jobbet är rädslan för att missa något. Både inbokade möten och de informella. Besluten som fattas i korridoren eller vid kaffeautomaten. Där fanns en stor skillnad mellan de offentligt anställda och de privatanställda, där de senare ofta hamnar i möten som aldrig planerats in. De bara uppstår. Men både inbokade och ad hoc-möten bidrar till samma rädsla att missa något när man inte är där.

Samtliga företag som deltagit i studien ligger i framkant när det gäller IT och teknik. Alla anställda har också svarat att de kan sköta själva jobbet med endast en bärbar dator och eventuellt en telefon. Och såväl anställda som personer i ledningsposition har sagt att de jobbar på flexibla arbetsplatser där man kan jobba hemifrån och där ”alla sköter sig själva”. Trots det var det väldigt sällan som någon jobbade på distans.

- Jag blev faktiskt förvånad. Det är en myt att man är så flexibel och kan jobba var som helst i dag. För när man väl pratar med anställda är det ingen som gör det, säger Kristina Trygg.

En annan slutsats hon drar i avhandlingen är att det gränslösa arbetet ”koloniserar” fritiden. De människor som arbetar på kontor och som undersökts i avhandlingen är ofta uppkopplade efter arbetstid och är därmed nåbara för kolleger, kunder och arbetsgivaren.

- Man jobbar efter arbetet fast man ser det inte som arbetstid, utan som ett intresse. Man mejlar, svarar på telefon, förbereder en dragning. Och man får inte betalt för det.

Kristina Trygg säger att en trolig orsak är att det i dag är så enkelt att vara tillgänglig. En smart telefon är allt som krävs. Och så svårt att stänga av.

- Arbetsgivaren förser anställda med smarta telefoner och då känner man att man sagt ja till att vara ständigt anträffbar. Vilket också ledarna tycker att man ska vara. Anställda som är borta en kväll säger till exempel att de då måste meddela en kollega som kan svara om någon ringer. Det hänger ju på vad ledningen förmedlar. Och på om de som har jobbet accepterar det.

Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.