Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Det går trender i attraktiva egenskaper

En initiativrik, självständig person som är bra på att samarbeta. Där har du idealsökanden till de flesta platsannonserna sedan 1960-talet. Skulle en extrovert eller introvert person nå störst framgång i att få ett jobb i dagens flora av platsannonser? Det är oklart, men klart är att det går trender i vad arbetsgivare söker.
Lina Björk Publicerad 13 juni 2014, kl 13:11

Karin Helgesson från Göteborgs universitet har undersökt förändringsmönster i platsannonser under en 50-årsperiod och kan konstatera att de tre egenskaper som efterfrågades mest under 1950-talet, efterfrågas även i dag.

- Samarbetsförmåga, initiativrik och självständighet är de mest förekommande orden. Att det är just de egenskaperna kan ha många orsaker. De behövs i många yrken och branscher. Men sen visar de också hur det svenska arbetslivet ser ut: Det är viktigt att vi är överens, men när vi väl är det ska vi kunna gå ut och jobba självständigt, säger Karin Helgesson.

Framåt 2000-talet tar ordet drivkraft över egenskapen samarbetsförmåga i annonserna. Man vill att medarbetaren tar ansvar för att arbetet går framåt, uppnår resultat och leder andra genom att kommunicera.

- Dels beror det på att man monterade bort en rad mellanchefer och i och med det började det dyka upp andra önskemål på egenskaper. Men sedan blev kraven också hårdare. Man säger i princip att har du inte de här egenskaperna behöver du inte bemöda dig med att läsa vidare.

Platsannonserna fungerar som tidsdokument och ger en fingervisning vilka värderingar som råder i arbetslivet och vilken syn arbetsgivaren har på sina anställda. I tidiga annonser beskriver arbetsgivarna sig själva som expansiva, stora och ledande. Under senare år fokuserar man mer på medarbetaren, erbjuder personlig utveckling och roliga arbetsuppgifter.

- På 1950-talet erbjöd man förmåner som pension och under 1960-talet var trygghet en viktig faktor. I dag är individen viktigare. Arbetsgivaren erbjuder glädje och utveckling på jobbet och genom det en anställningsbarhet. Det är som att säga, vi lovar ingen framtid hos oss, men vi lovar att utveckla dig så att du kan gå vidare.

Vill arbetsgivaren verkligen ha det som står i annonsen?
- Förmodligen inte. Eftersom det går trender i hur man uttrycker sig så lägger olika rekryterare olika betydelser i det som ligger i luften. Vi är flockdjur och följer varandras mönster. Det är likadant med platsannonser.

Tror du att en extrovert person skulle nå större framgång att i nå fram till en arbetsgivare?
- Det är inte alls säkert. Orden noggrann och omsorgsfull var ord som återkom när en av mina studenter undersökte platsannonser i vår och jag såg det även i mitt material. Arbetsgivare vill inte bara ha glada säljande personer med risk för att vara lite slarviga. De behöver även någon som får jobbet gjort. Sedan skiljer det säkert beroende på arbetsuppgift. En annons som innehåller ordet noggrann söker man ofta en administratör. En annons med orden energisk och driven är ofta till en säljare.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.