Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Digital ångest på företagen

För några år sedan ledde begreppet digitalisering lätt tankarna till inskanning av dokument och tröstlösa timmar i kopiatorrummet. I dag drabbas många av en annan känsla vid tanken på begreppet. Digital ångest.
Gabriella Westberg Publicerad 4 december 2015, kl 11:15
Colourbox
Colourbox

Markus Bylund är forskningsledare på SICS Swedish ICT, ett av forskningsinstituten inom Swedish ICT som ägnar sig åt forskning inom informations- och kommunikationsteknologi.

- När vi är ute och pratar på företag och organisationer märker vi att det är många som lider av digital ångest.  Digitaliseringen innebär fantastiska möjligheter, men skapar också oro och rädsla. Kommer de andra före oss? Hur måste vi förändra våra processer? Ibland leder den här oron till handlingskraft, men i många fall leder den i stället till handlingsförlamning, säger han.

När ser vi världens största tillverkningsindustri utan anställda?

Utvecklingen av digital teknik och digitala tjänster rusar; inte ens digitaliseringskommissionens samlade experter kunde för ett par år sedan se hur delningsekonomin på så kort tid skulle välta etablerade branscher. I dag sägs att Uber är världens största taxibolag – utan bilar; Airbnb är världens största hotellkedja – utan fastigheter och Facebook är det största mediabolaget – som inte producerar något innehåll.

- När får vi se världens största tillverkningsindustri utan anställda, frågar sig Markus Bylund och tillägger att den första fabriken utan anställda får vi utan tvekan se inom kort.

Det saknas en vettig reglering av delningsekonomin och dess aktörer - enskilda uppdragstagare snarare än anställda - omfattas inte helt av arbetsrätten eller socialförsäkringssystemen. Det är ofta oklart vem som är arbetsgivare och många av bolagen som tillhandahåller plattformarna undviker att betala skatt.

Förmåga att bedriva kritisk analys av verksamheten

Men tekniken är mogen och konsumenterna redo att använda de nya, smarta tjänsterna. Man måste våga ifrågasätta den egna verksamheten och den egna affärsmodellen, menar Markus Bylund och exemplifierar med den kontroversiella taxi-tjänsten Uber. Man måste våga se styrkan i de nya tjänsterna och dra lärdom. Annars blir man frånkörd.

Den kompetens som är och kommer att vara kritisk för företagen är därför reflektion, analys av den egna verksamheten och omvärldskoll, menar Markus Bylund. I dagsläget handlar det kanske inte om några volymer av arbetstillfällen, men framöver kommer behovet att öka, spår han.

- Den kompetensen kommer inte med nyutexaminerade studenter, utan handlar i högre grad om människor som kan verksamheten, som har förmågan och kanske får vidareutveckling för att aktivt bedriva kritisk analys.

Det krävs en hel del ångesttålighet i företagsledningen

Och där blir det en ledningsfråga, menar Markus Bylund. Det krävs ett nytt slags ledarskap som kan identifiera den nyckelkompetensen bland de anställda, som vågar ta in kritiska perspektiv och har modet att vända upp och ner på allt.

Många företagsledningar är försiktiga med att lyfta på locket, säger han. Man har kanske en bra orderingång och vill helst inte förändra någonting – framför allt inte när osäkerheten är stor om vad som är på gång.

- De är vana att ha betydligt mer att gå på. Men nu krävs att man vågar släppa de fasta målbilderna för att i stället tala riktning, våga jobba iterativt och testa sig fram. Som ledare för ett stort företag kräver det en hel del ångesttålighet.

Välavlönade framtidsjobb

Inom ett par år förväntas många tjänstemannajobb automatiseras. Ofta pekar man på att nya jobbtillfällen skapas inom yrken med mycket social kontakt, som inom välfärden och skolan och inte minst genom delningsekonomins alla tillfälliga uppdrag. Det vill säga, inte de mest högavlönade jobbkategorierna.

Vissa tror att typiskt mänskliga egenskaper kommer att betala sig mer i framtiden, men som det ser ut i dag är den gängse visionen ingen skön sång för tjänstemän som är vana vid bra löner och trygga villkor.

Forskaren Marcus Bylund är dock övertygad om att det kommer att finnas gott om mer högavlönade tjänstemannajobb också. Till exempel tror han att innovationsledare och verksamhetsanalytiker kan se ljust på framtiden (se artikel intill).

Vissa digitala kompetenser råder det också brist på redan i dag. Inom IT-säkerhet är bristen på kompetens global och lär inte minska med fortsatt digitalisering – vilket borgar för gott läge vid förhandlingsbordet.

Även för kompetenta dataanalytiker är arbetsmarknaden global, och mängden tillgänglig data bara växer.

Och så spås efterfrågan på ångesttåliga, lekfulla och delegeringsbenägna chefer fortsätta öka på en marknad som rullar i en ännu snabbare förändringstakt.

Digitalisering

Ny forskning: så AI-hotat är ditt jobb

Vilka jobb ligger i riskzonen på grund av AI – och vilka är säkrare? Här är de 9 yrken som kan påverkas mest, enligt forskare vid Örebro universitet.
Noa Söderberg Publicerad 21 mars 2024, kl 06:01
Illustration av en person som använder AI-teknologi på sin bärbara dator.
Är ditt yrke hotat av AI? En ny studie av forskare vid Örebro universitet påvisar vilka jobb som kan vara mest utsatta för den snabbt växande teknologin. Foto: Shutterstock.

Diskussionen om AI och jobben präglas av vitt skilda gissningar. Nu har forskare vid Örebro universitet skapat ett konsekvent sätt att mäta hur AI-exponerat ett yrke faktiskt är. Det görs genom att lista ett antal ”kompetenser” hos moderna AI-verktyg – bildgenerering, översättning, läsförståelse, med flera – och sedan mäta hur stor del av olika yrken som bygger på att göra liknande saker.

Slutsatsen är att skrivbordsjobb är mest påverkade. Framför allt sådana som kräver hög utbildning. Listan över de mest utsatta jobben, som presenterats av nationalekonomen Magnus Lodefalk under ett föredrag om hans nya bok ”Artificiell intelligens och jobben”, ser ut så här:

  1. Statistiker
  2. Matematiker och aktuarie
  3. Författare och skribent
  4. Mjukvaru- och systemutvecklare
  5. Spel- och digitala medier-utvecklare
  6. Civilingenjör inom kemi och kemiteknik
  7. Ekonomiassistent
  8. GIS- och kartingenjör
  9. Systemadministratör

Fler saker påverkar effekterna av AI

Lodefalk betonar i sin bok att listan inte säger något om hur mycket AI faktiskt används i de olika yrkena, eller till vilken grad samhällsmedborgare vill att det ska ske. Den förutser inte heller om AI-verktyg kommer hjälpa anställda människor eller leda till att de förlorar jobbet. I stället är det en lista över yrken där en stor AI-användning är teoretiskt möjlig.

I några av yrkena har det redan skett förändringar. Som Kollega tidigare rapporterat har spelföretaget Mindark sagt upp 40 procent av sin personalstyrka för att, enligt egen utsago, ersätta dem med AI-verktyg. Likaså har speljätten EA meddelat att de tänker använda AI-verktyg i stor skala.

Förändringar och framtidsutsikter

På botten av listan finns de yrken som är allra mest fysiska: dansare, idrottare, takmontörer, brandmän, med flera. Lodefalk skriver samtidigt att även sådana jobb kan påverkas av framtida AI-utveckling, eftersom det just nu görs stora investeringar i att koppla samman generativ AI med robotar.